Annons:

Utredning säger nej till e-krona

Uppdaterad april 4, 2023, Publicerad april 4, 2023 – av Sofie Persson
Anna Kinberg Batra i Almedalen 2015.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Det blir ingen digital centralbanksvaluta, eller e-krona i Sverige - åtminstone inte än. I en utredning har man kommit fram till att det inte finns tillräckliga samhällsbehov i dagsläget. Man ber dock Riksbanken att fortsätta utvärdera frågan och återkomma nästa år.

Sverige har under många år fasat ut användningen av kontanter i samhället och sedan Swish kom har det minskat ytterligare. Sveriges riksbank har även sedan 2017 drivit projektet e-kronan som man menar skulle bli “ett digitalt komplement till kontanter”. Skillnaden skulle vara att dessa "e-kronor" skulle ges ut från Riksbanken istället för från de privata affärsbankerna. Kort sagt ett system som ger staten insyn i medborgarnas transaktioner, något som Nya Dagbladet tar upp i en analys.

Regeringen startade en utredning under 2020 gällande den digitala centralbanksvalutan för att undersöka bland annat prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Utredningen har skett i samarbete med Handelsbanken.

Nu har man kommit fram till att behoven inte anses vara tillräckliga för att lansera den digitala valutan.

Annons:

Jag ser inte att det finns tillräckliga samhällsbehov av en ny e-krona idag. Det finns argument för men viktiga frågor behöver besvaras inte minst när det gäller den finansiella stabiliteten, säger utredaren Anna Kinberg Batra enligt Computer Sweden.

Bland annat menar man att sedlar och mynt kommer att fortsätta användas men också att det i allmänhet finns ett stort förtroende för de privata aktörerna, som exempelvis Swish, som betallösningar. E-kronan skulle kunna bidra till mer effektiva betalningssätt, men man anser inte att det finns ett behov av detta i nuläget. Samtidigt anser man att det fortfarande finns alltför många som "saknar tillgång till både digitala och kontanta betalningar" och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att alla ska kunna göra betalningar.

Vidare behöver staten vidta ytterligare åtgärder för att göra digitala system mindre sårbara. Samtidigt pekar man på att den svenska ekonomin är tätt sammankopplad med euron och att det under året väntas komma ett nytt lagförslag om en digital euro inom EU, vilket kan bidra till att en sådan digital valuta kan komma att användas och stärka eurons ställning i Sverige.

Utredningen bedömer att Riksbanken bör fortsätta utvärdera nyttan av e-kronan och återkomma med en ny bedömning under nästa år.

En dystopisk mardröm?

Nya Dagbladets Isac Boman har tidigare uppmärksammat e-kronan i analysartikeln Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll och nått slutsatsen att systemet i praktiken möjliggör en ”totalitär kontroll över befolkningen som får covidpassens apartheidsystem att framstå som frihetligt i sammanhanget” och där staten får full insyn i medborgarnas transaktionshistorik.

Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls”, skriver han.

Analysen i dess helhet går att läsa här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kronofogden: Kraftig nedgång i ungas betalningsanmärkningar

Publicerad Idag 07:22 – av Redaktionen

Skulderna hos Kronofogden minskar bland unga för första gången på många år. Experter pekar på en lagändring om näthandel som en möjlig förklaring.

Under det senaste decenniet har skulderna hos Kronofogden ökat kraftigt bland svenskar, särskilt bland unga. Bakom den negativa utvecklingen har ofta legat snabblån och kreditköp på nätet, men även skulder till teleoperatörer och internetleverantörer.

Nu visar siffrorna från Kronofogden på en vändning. Myndigheten tog under första halvåret i år emot elva procent färre inkassokrav än under motsvarande period 2023. Samtidigt blev antalet personer med betalningsanmärkningar nästan nio procent färre. Totalt blev det 3,3 miljarder kronor mindre i krav under första halvåret 2024 jämfört med samma period året innan.

Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden till skattefinansierande SVT.

Annons:

Tydlig trend i näthandel efter ny lag

Analyser från betalleverantören Nets visar tydligt hur konsumenternas betalvanor har ändrats. För sju år sedan, 2018, valde hälften av alla kunder att använda kredit vid sina köp. I år har den siffran sjunkit till 34 procent.

Patrik Müller, e-handelsexpert vid Nets, ser ett samband med den lag som infördes för fem år sedan. Lagen, som infördes 2020, innebär att fakturabetalning och kreditköp inte får vara det första alternativet i en webbutiks kassa.

Vi ser en tydlig trend att människor hellre betalar varan på en gång än att skjuta upp skulden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga varslas när AI tar över jobb i USA

Utvecklingen av AI

Publicerad november 9, 2025 – av Jan Sundstedt

I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna.

Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år.

Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna.

Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas.

Annons:

Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.

Omfattande nedskärningar hos stora företag

Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster.

Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer.

UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta.

Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025.

Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.

Statliga nedstängningen komplicerar

Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin.

Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen.

Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi.

Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meta tjänar miljarder på bluffannonser

Publicerad november 7, 2025 – av Redaktionen

Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.

Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.

Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.

I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.

Annons:

Böter mindre än intäkterna

Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".

Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.

Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.

Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.

Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädsla lamslår EU:s ekonomi – investeringar på nioårslägsta

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad november 4, 2025 – av Isac Boman
Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA – men pengarna investeras inte.

Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.

EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.

Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.

— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Annons:

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.

Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.

Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.

Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:

— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.

Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.