Sverige spås få den svagaste tillväxten i hela EU-området under 2024. Prognosen landar på 0,2 procent tillväxt, samtidigt som hela unionens tillväxt beräknas uppgå till 0,9 procent.
I EU:s ekonomiska vinterprognos har man justerat ner förväntningarna på tillväxten för hela unionen under året. Under 2024 tror man att tillväxten landar på 0,9 procent, trots att man i november förra året spådde att den istället skulle bli 1,3 procent. Kommissionen pekar på hushållens försämrade köpkraft, minskad global efterfrågan på varor från EU-länderna, de höjda styrräntorna och att de stödinsatser som sattes in under corona- och energikriserna drogs tillbaka under 2023.
– De senaste uppgifterna bekräftar att EU:s ekonomi knappt expanderade under 2023 och utsikterna för det första kvartalet 2024 är fortsatt dämpade, säger EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, enligt Europaportalen.
Osäker framtid
Sverige är ett av få medlemsländer vars BNP-prognos faktiskt justerats upp. Men eftersom man förutspår en ökning på endast 0,2 procent, innebär detta att man ändå landar på den lägsta prognosen. Tillväxten i Sverige tror man främst kommer att drivas av att hushållen återfår köpkraft på grund av bland annat lägre räntor. Det finns dock en risk att prognosen slår ännu sämre än väntat, menar Gentiloni.
– De framtida ekonomiska utsikterna är tyvärr behäftade med stor osäkerhet, inte minst på grund av Rysslands pågående krig mot Ukraina och de ökande spänningarna i Mellanöstern, säger han.
Det land med den näst lägsta prognosen är Tyskland med 0,3 procent i potentiell tillväxt. Följt av Nederländerna med 0,4 procent och sedan Finland med 0,6 procent. Malta förväntas få den största tillväxten bland EU-länder med 4,6 procent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danska konsumenter har börjat undvika amerikanska varumärken som en markering mot Donald Trumps utspel om att lägga beslag på Grönland. Försäljningen av Coca-Cola sjunker – samtidigt som inhemska alternativ som Jolly Cola ökar kraftigt.
Till följd av Trumps hårda utrikespolitik, där han bland annat uttryckt att han vill lägga beslag på det danska territoriet Grönland, har danska konsumenter börjar bojkotta amerikanska varor. Främst har konsumenter valt att sluta köpa den amerikanska läskedrycken Cola-Cola, något som nu blivit märkbart i försäljningen.
Carlsberg, som sköter den danska försäljningen av Coca-Cola, uppger att försäljningen är ”något nedgången” i landet.
– Det finns en viss bojkott av amerikanska varumärken och det är den enda marknaden där vi ser detta i någon större utsträckning, säger vd Jacob Aarup-Andersen till Financial Times.
Samtidigt skjuter istället lokala danska märken som Jolly Cola i höjden, där bland andra matvarukedjan Rema uppgav att försäljningen av varumärket hade ökat 13 gånger i mars jämfört med samma månad föregående år.
”Känner sig respektlöst behandlade”
USA:s vicepresident, JD Vance, har anklagat Danmark för att inte vara en ”god allierad” när man inte accepterat tanken på att USA ska ta kontroll över Grönland. Detta trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra håll.
– Danskarna är förbannade. De minns de danska soldaternas kroppar som kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott är populära, sade en dansk tjänsteman till Financial Times förra månaden.
Även i Mexiko har åtskilliga konsumenter valt att bojkotta varumärket, där man uppger att volymerna minskade med 5,4 procent i landet under det senaste kvartalet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med ”antisemitiska” stereotyper.
Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker.
– Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu.
Han hänvisar vidare till en ”brist på grundläggande förståelse” för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.
”Być może nadal na poziomie podświadomym funkcjonuje skojarzenie, że banki to Żydzi, a przecież Żydów się nie lubi” – mówi Przemek Gdański. Oburza się też na sugestię, że banki mogłyby starać się o klienta jak Biedronkahttps://t.co/iTahBNzkcT
Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett ”åskväder av kritik” mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik.
Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på ”historiska fördomar”, riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens.
Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den internationella ekonomiska ordningen håller just nu på att genomgå en fullständig omvandling på grund av ökad osäkerhet kring USA:s handelspolitik, det menar Internationella valutafonden (IMF).
”Den globala ekonomiska ordning som de flesta länder har opererat under under de senaste 80 åren hållas på att omformas, vilket för världen in i en ny era”, skriver IMF:s chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas.
Samtidigt som Donald Trump infört omfattande handelsrestriktioner och tullar har den inflytelserika organisationen sänkt sin globala tillväxtprognos, och i den senaste rapporten förutspår man att världens tillväxt sjunker till 2,8 procent – jämfört med 3,3 förra året.
”Befintliga regler utmanas medan nya ännu inte har hunnit skapas”, fortsätter Gourinchas och beskriver hur tullarna idag befinner sig på nivåer som inte har skådats sedan den stora depressionen som inleddes på 1920-talet.
Han argumenterar för att de plötsliga tullhöjningarna och den bredare politiska osäkerheten avsevärt kan bromsa den globala tillväxten även framöver och man har sänkt prognosen för USA:s tillväxt till svaga 1,8 procent från 2,8 under 2023 – och förutspår ytterligare stagnation nästa år.
Our new WEO out. The global economy is entering a new era. Effective tariff rates reach levels not seen in a century. We project global growth at 2.8% for 2025—a major downgrade reflecting escalating trade tensions and high policy uncertainty. https://t.co/GGmkCGKeZdpic.twitter.com/SAMl1ZKX8y
— Pierre-Olivier Gourinchas (@pogourinchas) April 22, 2025
145-procentiga tullar mot Kina
Även USA:s handelspartner, som Mexiko, Kanada och Kina, förväntas drabbas enligt rapporten – och den kinesiska tillväxten tros sjunka till omkring fyra procent på grund av försök att motverka USA:s tullar. Även de flesta EU-ekonomier förväntas växa betydligt långsammare än tidigare.
Det Trump har gjort är att införa en generell 10-procentig tull på nästan alla importvaror från hela världen – samt tullar på minst 145 procent på kinesiska varor. Ytterligare tullar har också introducerats mot många andra länder – men dessa har pausats till juli månad och under tiden försöker man förhandla fram nya handelsavtal.
Trump-administrationen menar att tidigare handelsavtal varit ogynnsamma för USA och att landet på olika sätt har utnyttjats ekonomiskt – och att tullarna ska skapa någon form av rättvisa igen. Den som svarar med att höja tullavgifterna mot USA kan i sin tur räkna med ännu högre handelstullar som straff.
”Ödesmättad stämning”
Just osäkerheten och nyckfullheten som präglat handelskriget, och att ingen tycks riktigt veta vad som händer härnäst, beskrivs ha varit avgörande för världsekonomins omskakning.
IMF-rapporten presenteras officiellt i veckan i samband med att organisations vårmöte i Washington äger rum, och moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson är på plats.
– Det är ödesmättad stämning. Mycket har förändrats på bara på några månader, säger hon och menar att verkligheten blivit värre än vad man först förutspådde.
– Runtom i världen får man nu räkna med att tillväxten backar. Det drabbar USA och Sverige men även de fattigare länderna som är så beroende av frihandel. Det här får grundvalarna att skaka en hel del, fortsätter ministern.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.
Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2024.
Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.
SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.
Kundkännedom
Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.
Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.
Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.
I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.
”Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.
Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget
Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.
Rätt att veta varför
Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.
Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.
Banken ska skicka ut brev
Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.
Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.
– Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat
Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.
– Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.
Hotet från bankerna
Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
