MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 20 juni 2025

fredag 20 juni 2025

Sverige byter till E10 – bensin och diesel blir dyrare

publicerad 26 april 2021
– av Sofie Persson
diesel bensin

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kommer att byta till biodrivmedlet E10 den 1 augusti i år. Man beräknar att literpriset på både bensin och diesel kommer att öka. Dessutom klarar inte alla bilar att köras på E10.

I Sverige säljs all 95-oktanig bensin som E5, det vill säga 5 procent etanol och 95 procent bensin. Regeringen har sedan tidigare beslutat att öka kraven på inblandning av biobränsle för att minska utsläppen av så kallade växthusgaser. De nivåerna av biobränsle regleras idag av den så kallade reduktionsplikten som infördes 2018.

Nu är det bestämt att man ökar E10, det vill säga 10 procent etanol och 90 procent bensin kommer bli standardkvalitén för 95-oktanig bensin. Det rapporterar Dagens PS.

Det bedöms finnas tillräckligt med tid för berörda aktörer att förbereda sig för ändrade reduktionsnivåer för reduktionsplikten på bensin och diesel och ett införande av E10 på marknaden”, skriver regeringen i ett PM.

Bland annat innebär detta att 3000 bensinstationer och 15 000 pumpar behöver bytas ut runt om i landet.

Vi är glada över att beskeden äntligen kom på plats. Det är en stor förändring som alla drivmedelsbolag måste förbereda sig på, och alla måste enas och förbereda en tidpunkt för övergången. Om det blir redan i augusti eller lite senare är för tidigt att säga. Vi måste analysera detta mera, säger Johan G Andersson, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, till PS Motor.

Det kommer även att bli dyrare att tanka, däremot menar regeringen att det är svårt att förutse exakta priser.

De närmaste åren uppskattas kostnaden utifrån tillgängliga uppgifter till mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet reduktionsnivån ökar”, skriver regeringen.

Bensinpriset kan alltså komma att öka med 35 öre per liter per år med moms. För diesel kan det röra sig om 50–75 öre per år.

Till 2030 kan bensinpriset alltså ha ökat med 3,60 kronor och dieselpriset med 6,75 kronor och då har inte skattehöjningarna inkluderats. En bensinbil kommer också att behöva fler tankstopp då etanol har lägre energiinnehåll och när halten ökar går förbrukningen upp.

Företag kommer att drabbas hårdast, menar regeringen. Speciellt de som är beroende av vägtransporter och framför allt mindre skogs- och jordbruksföretag. Däremot räknar regeringen med att de högre drivmedelskostnaderna kommer göra så att användningen kommer att minska och därmed blir kostnaderna lägre.

Äldre bilar kan få problem att använda E10 som drivmedel. Det kan exempelvis gälla bilar med tidiga direktinsprutade motorer från 1990-talet och början av 00-talet.

2011 tog branchorganisationen Bil Sweden fram en lista på alla bilar som klarar av E10. Om ens bil inte är med på listan kan det vara läge att börja tanka med 98 oktan.

Ett alternativ är att dagens 98-oktaniga bensin utgör ett alternativ för dessa fordon. Det kan även leda till förändringar på depånivå. Beroende på hur marknaden utvecklar sig kan det inte uteslutas att mindre tankstationer som väljer att inte saluföra E10 i sådana fall enbart kommer kunna saluföra en 98-oktanig bensinkvalitet”, skriver regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Klimatöverdrifterna

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, beskriver situationen som hopplös.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025.

Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning.

Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält.

För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare.

– Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen.

– Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget.

– Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen.

Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning.

Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt – ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck – med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn.

Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2015, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia.

Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga kvinnors skuldberg växer – var femte har shopping som ”hobby”

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Många unga kvinnor uppger att de shoppar "för att må bättre" - trots att de egentligen inte har råd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan 2015 har svenskarnas samlade skulder till Kronofogden ökat med 50 procent – och unga kvinnor står för den allra största ökningen.

Enligt bedömare hänger skuldansamlingen samman med att hela 22 procent av de unga kvinnorna i dag betraktar shopping som en viktig hobby – jämfört med bara fem procent av männen.

– Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Det finns en problematik i att de ser det som underhållning, men också som en form av självmedicinering, säger vardagsekonomen Magnus Hjelmér till statstelevisionen SVT.

Var femte ung kvinna shoppar ”för att må bättre” och en av tio uppger att de ”belönat” sig själva med shopping – trots att de varit medvetna om att de egentligen inte haft råd.

Noterbart är också att cirka 20 procent av unga vuxna svenskar föredrar att köpa saker på avbetalning eller faktura – istället för att betala direkt vid köpet. Även detta får unga kvinnor att handla mer än vad de annars hade gjort vilket gör att många hamnar i skuldfällan.

”Får lycka genom att köpa saker”

– Alla handlar. Det är inget konstigt egentligen. Det är konstigare om man inte har ett shoppingberoende. Det finns trender och alla ska ha allt, så det blir bara så, hävdar Donja Mollazadeh, som själv uppger att hon shoppar så fort hon får möjlighet.

– Man blir ju glad, det blir som en dopaminrush som man får inombords. Man mår bra av att få nya kläder och nya fina saker, fortsätter hon.

Flera unga kvinnor som kanalen pratat med uppger att de handlar saker för att bli ”glada” eller för att ”lugna ner sig” när de är stressade, och att man snabbt tröttnar på det man nyligen köpt och vill handla ännu mer.

– Det handlar om att man är lite materialistisk kanske. Att man får lycka genom att köpa saker, menar Matilda Bergqvist.

”Minska tiden på sociala medier”

Magnus Hjelmér pekar på att det finns flera förklaringsmodeller till den negativa trenden. Dels handlar det om nätshoppingens frammarsch, som tillsammans med lättillgängliga snabblån och krediter gör det väldigt enkelt att shoppa – dessutom är hemsidorna utformade så att det krävs så få klick som möjligt för att genomföra ett köp.

Även influerare och sociala medier pekas ut som bovar i dramat, och Hjelmér konstaterar att det läggs ner enorma summor pengar på marknadsföring riktad till framförallt unga tjejer och kvinnor.

– Ett sätt att kunna begränsa sin shopping är faktiskt att minska tiden ute på sociala medier, säger han och uppmanar också föräldrar att inte låta sina barn spara till det de vill köpa – inte handla på avbetalning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elbilar rasar i värde – diesel håller emot bättre än väntat

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Kia E-Niro har en 53-procentig värdeminskning på tre år - lika mycket som Tesla Model Y Long Range. Det är den största värdeminskningen av alla jämförda bilmodeller.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dieselbilar har länge pekats ut som förlorare i omställningen till eldrift, men en ny undersökning visar att de i själva verket behåller värdet bättre än elbilar.

Under en treårsperiod minskade värdet på vissa dieselmodeller med så lite som 71 000 kronor – att jämföra med elbilar där förlusten i vissa fall uppgick till hela 381 000 kronor.

Studien, som genomförts av Carup, omfattar fem dieselbilar och fem elbilar, alla cirka tre år gamla och med en körsträcka på under 10 000 mil, och resultatet visar tydliga skillnader i värdeminskning mellan de två drivlinorna.

Bland dieselbilarna presterade Audi A6 Avant och Skoda Kodiaq bäst, med en värdeminskning på under 20 procent. Volvo V60 Momentum tappade mest bland dieslarna – 33 procent – men även det var bättre än de flesta elbilar i jämförelsen. Ursprungligt nypris för modellen låg på 409 000 kronor.

Enligt undersökningen är efterfrågan på begagnade dieselbilar fortsatt stark trots högre skatter och miljöavgifter, som påverkat negativt i flera år, vilket bland annat förklaras av ett begränsat utbud av nyare dieselmodeller.

Bland elbilarna var det Tesla Model Y som stod för det största raset. Bilen, som hade ett nypris på nära 720 000 kronor, har tappat mer än hälften av sitt värde på tre år. Även Kia E-Niro, Volkswagen ID.4 och Volvo XC40 Recharge noterade ett värdetapp på runt 50 procent. Den största förlusten i kronor återfinns hos Tesla – hela 381 000 kronor – även om en tidigare klimatbonus på 70 000 kronor mildrade tappet något.

Elbilarnas värdeminskning var betydligt större än dieselbilarnas. Illustration: Nya Dagbladet

Diesel populärt – trots högre driftkostnader

Skillnaden i värdeutveckling tros bero på att dieselbilar har en mer etablerad andrahandsmarknad, medan osäkerhet kring elbilars långsiktiga batteriprestanda och teknik fortfarande präglar köpbeteendet.

Samtidigt innebär dieselägande högre löpande kostnader. Bränslepriser och fordonsskatt gör att driftkostnaden för en dieselbil ofta överstiger den för en elbil, något många köpare väger in när de fattar beslut om vilken bil de ska införskaffa.

Vår jämförelse visar att dieselbilar trots allt inte är de förlorare många trott. De har stått emot värdeminskningarna betydligt bättre än elbilarna. Däremot har föraren fått betala betydligt mer för drivmedel och fordonsskatt under tre år jämfört med elbilar. Vem som blir vinnare de närmaste tre åren för den som köper en begagnad bil återstår att se. För tre år sedan trodde inte många på dieselbilen”, noterar Carup avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når ny rekordnivå – kan bli trygg hamn

Nya kryptoekonomin

publicerad 22 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bitcoin har slagit nytt rekord och handlas nu för 110 775 dollar, motsvarande cirka 1 040 000 kronor, efter att ha passerat toppnoteringen från januari 2025 på 109 500 dollar. Uppgången, som inleddes i samband med Donald Trumps kryptovänliga presidentskap, har förstärkts av regulatorisk medvind och institutionellt intresse.

Christopher Kock, medgrundare och VD för Virtune, lyfter fram Bitcoins växande roll som en trygg hamn, likt guld, i tider av ekonomisk osäkerhet. Enligt Kock, citerad av EFN, drivs prisuppgången av institutionella investerare som BlackRock och Fidelity, som alltmer diversifierar med Bitcoin.
Han menar att kryptovalutans decentraliserade natur och begränsade utbud gör den attraktiv, särskilt i en värld präglad av global instabilitet. Kock tror att även små allokeringar från stora aktörer kan driva upp priset betydligt mer.

Trots optimismen betonas marknadens volatilitet. Kock och andra experter varnar för att spekulation kan leda till kraftiga korrigeringar, även om Bitcoins långsiktiga potential som digital tillgång stärks av växande förtroende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.