Trots skenande livsmedelspriser läggs idag bara 13 procent av hushållens totala utgifter på mat, jämfört med 44 procent i början på 1900-talet. Istället utgör boendet den i särklass största utgiften för svenskarna, visar en rapport från branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Hushållens disponibla medel har ökat markant det senaste århundradet, vilket innebär att man konsumerar alltmer. Samtidigt lägger man allt mindre pengar på livsmedel.
Under 1950-talet minskade andelen matutgifter till 33 procent, för att sedan fortsätta sjunka med tiden. Hade man lagt lika stor andel på mat idag som man gjorde under början av 1900-talet hade matutgifterna legat på 16000 kronor, menar Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.
Även i andra länder syns en liknande trend där exempelvis en stor andel europeiska länder upplevt långsiktig ekonomisk tillväxt med större disponibla inkomster, samtidigt som en allt lägre andel av utgifterna läggs på livsmedel.
Ökad totalkonsumtion
– Istället köper hushåll idag livsmedel för ungefär 4 600 kr per månad, och har istället ökat sin konsumtion av andra varor där den enskilt största delen går till boende. Men trots att dagligvaruhandeln idag tar en mindre andel av hushållens totala konsumtion är det viktigt att förstå att totalkonsumtionen har vuxit så pass mycket att livsmedelsbranschen också växer, säger Brynell i ett pressmeddelande.
Idag är boende den största utgiften, där man i genomsnitt lägger 24 procent. Vidare lägger man omkring 12 procent på kultur och rekreation, exempelvis datorer och böcker, och lika mycket på fordon. Övriga varor och tjänster, som bland annat omfattar försäkringar och hygienartiklar, står för 11 procent.
”Fakta om maten” är en rapportserie från branschorganisationen, i samarbete med HUI Research och rådgivare Fredrik Bergström.