Sju av tio förväntas bo i världens städer år 2050

Uppdaterad augusti 2, 2024, Publicerad augusti 1, 2024
– av Jan Sundstedt
NYC
New York, USA - ett av världens mest urbaniserade områden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Andelen människor som bor i urbana områden förväntas fortsätta öka, enligt en färsk rapport från Statista baserat på prognoser från FN. Urbaniseringsgraden i Europa ligger enligt rapporten för närvarande i genomsnitt på över 80 procent.

Bland de Nordiska länderna är Island idag mest urbaniserat, där 94 procent bor i städer, att döma av en sammanställning av den amerikanska underrättelsetjänstens data. Sveriges urbaniseringsgrad ligger på 88,7 procent, Danmarks på 88,5, Finlands på 85,8 medan Norge är minst urbaniserat på 84 procent.

Sett till hela Europa är länder som Slovenien, Slovakien, Serbien, Kroatien och Polen allra minst urbaniserade, där omkring 55-60 procent bor i städer.

Borträknat stadsstater som Monaco, San Marino och Singapore och Kuwait i Mellanöstern där urbaniseringsgraden är 100 procent, återfinns Belgien tillsammans med Uruguay i den globala toppen, båda med en urbaniseringsgrad på över 95 procent.

Bland de minst urbaniserade länderna i världen utanför Afrika, där urbaniseringsgraden generellt är mycket låg, återfinns bland annat Sri Lanka och Nepal i Himalayaregionen där 19,2 respektive 21,9 procent bor i städer.

Statista / statistik urbanisering 2024
Bild från Statistas rapport.

Flera faktorer påverkar urbaniseringen

I Kina är urbaniseringstrenden att döma av en färsk rapport från Statista utgående från FN-data en av de absolut snabbaste, där den ökat från endast 11,8 procent 1950, 64,8 procent idag till förväntade 80 procent 2050. Länder som Japan, Brasilien och Storbritannien förväntas ha över 90 procent av sina befolkningar boende i urbana områden år 2050.

Övriga länder i Nord- och Västeuropa förväntas ha nära 90 procent urbanisering samma år. I Sydeuropa förutspås urbaniseringen inte vara lika hög, 82,1 procent, medan Östeuropa ligger ytterligare något lägre i prognosen - på 79,4 procent. I USA beräknas 83,7 procent av befolkningen bo i städer år 2025, och gå mot en ökning till 89,2 procent år 2050.

Sett till hela världen uppskattas att sju av tio personer kommer att bo i städer år 2050, jämfört med lite över varannan person idag.

Rapportförfattarna konstaterar att det finns flera generella faktorer till att urbaniseringstrenden fortsatt. Så kallade "tryckfaktorer" kan exempelvis inbegripa att tvingas lämna ett landsbygdsområde på grund av naturkatastrofer, automatisering av jordbruket eller markfördelning, med färre arbetstillfällen på landsbygden som följd. Dragningsfaktorer kan se mer ut som bättre sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter eller ett intresse för en annan livsstil.

Här är världens mest urbaniserade länder

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når nytt rekord – värderas över 125 000 dollar

Alternativa ekonomiska system

Publicerad oktober 5, 2025
– av Redaktionen

Den världsledande kryptovalutan fortsätter sin uppgång och slog under söndagen ett nytt all-time high, driven av dollarförsvagning och starka inflöden till bitcoin-ETF:er.

Bitcoin steg till 125 689 dollar under söndagen och tangerade därmed ännu en gång nya rekordnivåer. Det tidigare rekordet sattes i mitten av augusti då kryptovalutan nådde 124 480 dollar.

Uppgången kommer efter åtta raka dagar av stigningar, understödd av positiv utveckling på amerikanska aktiemarknader och ökande investeringar i bitcoin-ETF:er – börshandlade fonder som gör det möjligt för investerare att få exponering mot bitcoin utan att själva behöva köpa och förvara kryptovalutan. Samtidigt har den amerikanska dollarn försvagats mot flertalet större valutor, delvis på grund av osäkerheten kring en möjlig nedstängning av den amerikanska regeringen.

Joshua Lim, analytiker på kryptomäklaren Falcon X, ser ett tydligt samband:

Med många tillgångar på rekordnivåer är det inte förvånande att bitcoin drar nytta av dollarförsvagningen.

Sedan årsskiftet har bitcoin stigit över 30 procent, gynnats av en mer kryptovänlig politik under president Donald Trumps administration och ökat institutionellt intresse för digitala tillgångar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler svenskar handlar på Temu

Publicerad oktober 2, 2025
– av Redaktionen
Rapporten visar att kvinnor är den största köpargruppen på plattformar som Temu och Shein.

Var femte svensk handlar på Temu eller Shein varje månad, visar en rapport från Svensk Handel. Organisationen varnar nu för att utvecklingen kan vara ett direkt hot mot den svenska handelsmarknaden.

E-handeln i Sverige utgör mellan 24 och 29 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln, visar rapporten. Det är en ökning från 15 procent under 2024. Trots detta pekar rapporten mot att den fysiska butiken är fortsatt viktig del i svenskarnas liv, då exempelvis allt fler e-handelsföretag även öppnar fysiska butiker.

Lågprishandeln har också ökat markant, där 94 procent av svenskarna handlade lågpris någon gång under 2024 och det gjordes 60 lågprisköp per konsument under året.

Ökningen gäller dock inte enbart svensk lågprishandel. Även inköpen från tredje land har stigit kraftigt. Rapporten visar att var femte svensk i åldern 20–69 år månatligen handlar från plattformar som Temu eller Shein, där kvinnor utgör den största köpargruppen.

Oroande utveckling

Svensk handel menar att utvecklingen är oroande eftersom det utgör ett direkt hot mot svenska handelsföretag och arbetstillfällen, men också att produkterna kan innebära hälsorisker – något som svenska myndigheter tidigare pekat på.

Svensk Handel välkomnar konkurrens, men den måste ske på lika villkor. Vi har under flera års tid påtalat riskerna med att låta kinesiska onlinegiganter spela enligt helt andra regler än svenska företag. Om ingenting görs är vi oroliga för att företag tvingas lägga ner, arbetstillfällen går förlorade och att våra städer blir lidande. Det borde ligga i våra folkvalda politikers intresse att agera resolut i frågan, säger Sofia Larsen i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Guldpriset på rekordnivåer

Publicerad september 28, 2025
– av Jan Sundstedt
Experter oroar sig över det skenande priset på guld.

Under sommaren och hösten i år har guldpriset stigit med över 40 procent, vilket har lett till att det nu handlas nära 3 800 dollar per uns. Den kraftiga uppgången har väckt oro bland ekonomer och investerare.

En av de främsta faktorerna bakom prisökningen är USA:s president Donald Trumps politik, som syftar till att minska USA:s statsskuld. Som en del av denna strategi hoppas Trump att försvaga dollarn, vilket gör guld mer attraktivt som en säker tillgång.

En svagare dollar gör guld billigare för investerare i andra valutor, vilket ytterligare driver upp efterfrågan. För närvarande kostar en amerikansk dollar cirka 9,40 SEK, vilket är en märkbar värdeminskning på bara några månader.

Flera storbanker har höjt sina prognoser för guldpriset. Goldman Sachs förutspår att priset kan stiga till över 4 000 dollar per uns inom ett år, förutsatt att centralbanker fortsätter att köpa guld och att investerare ökar sina positioner i guld.

Trots den positiva utvecklingen finns det också varningar. Experter påpekar att guldpriset kan bli volatilt och att en plötslig höjning av räntorna eller en förbättrad global ekonomisk stabilitet kan leda till ett snabbt prisfall.

Investerare uppmanas därför att vara försiktiga och inte lägga alla sina tillgångar i guld.

Den snabba prisökningen på guld speglar en värld i ekonomisk oro, där trycket på USA:s finanser och dess valutapolitik kan få långtgående konsekvenser världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina planerar helt AI-styrd ekonomi till 2035

Det moderna Kina

Publicerad september 26, 2025
– av Markus Andersson
Till 2035 ska AI enligt planen ha "fullständigt omarbetat det kinesiska samhället" och implementerat en ny fas av ekonomisk och social produktion.

Den kinesiska staten har presenterat en ambitiös tioårsplan där artificiell intelligens redan 2035 ska genomsyra alla samhällssektorer och bli "huvudmotor för ekonomisk tillväxt".

Kinas statsråd har offentliggjort en omfattande plan som syftar till att göra landet till världens första helt AI-drivna ekonomi inom elva år. Enligt det regeringsdokument som presenterades i slutet av augusti ska artificiell intelligens till 2035 ha omformat det kinesiska samhället och blivit grunden för vad som beskrivs som "en ny fas av utveckling inom intelligent ekonomi och intelligent samhälle".

Planen, som sträcker sig över tio år, omfattar sex centrala samhällspelare som ska genomsyras av AI-teknik redan till 2027. Dessa inkluderar vetenskap och teknik, medborgarnas välfärd, industriell utveckling, konsumentvaror, styrning och internationella relationer.

Målet: 90 procents användning till 2030

Enligt tidsplanen ska AI-tekniken redan till 2030 ha uppnått en användningsgrad på 90 procent och i praktiken ha blivit en ny typ av infrastruktur. Vid denna tidpunkt förväntas tekniken ha utvecklats till en "betydande tillväxtmotor för Kinas ekonomi".

Strategin påminner om landets tidigare "internet plus"-satsning, som framgångsrikt integrerade internet som en central komponent i den kinesiska ekonomin.

Till 2035 ska AI enligt planen ha "fullständigt omarbetat det kinesiska samhället" och implementerat en ny fas av ekonomisk och social produktion. Det är ett ambitiöst mål med betydande konsekvenser, inte bara för Folkrepubliken utan för hela världen.

Internationellt samarbete i fokus

Statsrådet betonar att AI bör behandlas som en "internationell allmännytta som gynnar mänskligheten". Planen lyfter fram vikten av utveckling av öppen källkod för AI, stöd till utvecklingsländer för att bygga upp sina egna tekniksektorer, samt FN:s roll som ledare inom AI-reglering.

Även om Kinas AI-industri växer snabbt, vilket exemplifierades av den öppna AI-plattformen DeepSeeks framgångar tidigare i år, ligger kinesiska modeller fortfarande några månader efter amerikanska motsvarigheter vad gäller prestanda i genomsnitt. Detta beror till stor del på begränsningar och hinder som västländer har infört.

Gapet minskar dock stadigt. I slutet av 2023 presterade amerikanska AI-modeller bättre än kinesiska i 13 procent av allmänna resonemangstester. Vid samma tid 2024 hade denna siffra sjunkit till 8,1 procent. Inom vissa AI-applikationer är Kina redan världsledande och har satsat mycket på att erbjuda sina tjänster till lågt pris och i många fall även helt gratis som öppen källkod.

Statsrådets tioårsplan syftar till att ytterligare minska försprånget genom att stärka nyckelområden som grundläggande modellprestanda, säkerhetsåtgärder, datatillgång och energihantering.

Huruvida Beijing kan leverera på sina massiva mål med hjälp av den ibland opålitliga tekniken återstår att se. Om andra nationellt koordinerade planer är någon indikation kan landet dock stå inför en omfattande omställning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.