MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 19 augusti 2025

tisdag 19 augusti 2025

 

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

”Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle”,
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordhög arbetslöshet bland akademiker

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad Idag 13:08
– av Redaktionen
Arbetslösheten bland svenska akademiker har ökat med 55 procent på bara två år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 19 000 akademiker stod utan arbete i juli, den högsta noteringen på två decennier. Arbetslösheten bland högutbildade har ökat med 55 procent på två år och inget tyder på att trenden kommer att brytas, visar ny statistik från Akademikernas a-kassa.

Totalt var 19 231 akademiker arbetslösa i juli månad, vilket är 826 fler än månaden innan. Det är den högsta siffran på 20 år. Jämfört med juli förra året har antalet arbetslösa akademiker ökat med 17 procent.

— Vi är vana vid att arbetslösheten går upp under sommaren så ökningen är egentligen ingen överraskning, men vi är inte vana med att ha så här höga siffror på totalen, säger Akademikernas kommunikationsstrateg Alexandra Oljans Ahlin.

Utvecklingen har varit särskilt dramatisk de senaste två åren. Sedan juli 2023 har akademikerarbetslösheten ökat med hela 55 procent – och den väntas fortsätta stiga även de kommande åren.

— Just nu ser vi inga tecken på en minskning. Det kommer fortsätta att vara många som behöver den här ekonomiska tryggheten, menar Oljans Ahlin.

Av de arbetslösa akademikerna fick 13 299 personer ersättning från a-kassan i juli, en ökning med nästan 1 000 personer på en månad. Ytterligare 5 932 personer fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltog i arbetsmarknadspolitiska program.

Fler fastnar i långtidsarbetslöshet

En särskilt oroande trend är att allt fler akademiker fastnar i långvarig arbetslöshet. I juli hade 5 230 personer varit utan arbete i mer än ett år – en ökning med 24 procent jämfört med juli förra året. Det innebär att mer än var fjärde arbetslös akademiker nu är långtidsarbetslös.

— Många medlemmar som vi pratar med vittnar om att det är svårt och tar lång tid att få ett nytt jobb, och statistiken bekräftar tyvärr det. Kort tid i arbetslöshet är sällan några problem men när den blir längre blir det allt tuffare, förklarar hon.

Den stigande arbetslösheten syns också i a-kassans utbetalningar. I juli betalade Akademikernas a-kassa ut totalt 289,5 miljoner kronor i ersättning, jämfört med 202 miljoner kronor samma månad förra året.

Andelen arbetslösa bland akademiker ligger nu på 2,4 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än för ett år sedan. Akademikernas a-kassa har närmare 800 000 medlemmar totalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler studenter – men färre tar studielån

publicerad 15 augusti 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året ökade antalet studerande som fick studiemedel. Samtidigt var det färre som tog CSN-lån.

Under 2024 var det 529 700 personer som fick studiemedel genom CSN. Av dessa tog 75 procent även lånedelen av studiemedlen. Det är första gången sedan 2011 som andelen studiemedelstagare som tar studielån minskade, visar en rapport från CSN.

CSN dubblade räntan förra året, från 0,59 till 1,23 procent. I år ligger räntan på 1,98 procent, vilket är den högsta räntan sedan 2011. Detta har sannolikt påverkat förra årets låntagare, även om andra orsaker också kan vara bidragande. En enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar visar exempelvis att 82 procent vet lite om studielån.

Kunskapen om studiemedel och återbetalningen av studiemedel är troligen ganska låg, säger William Wedenberg på CSN, till statskanalen SVT.

Andra möjliga anledningar till att färre lånar kan vara att studerande arbetar vid sidan av studierna eller bor kvar hemma. Enligt rapporten arbetar hälften vid sidan av studierna eftersom de inte tycker att studiestödet är tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stigande matpriserna förändrar svenskarnas köpvanor

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskar i allmänhet upplever att matpriserna har stigit det senaste halvåret och köper allt mer lågprisvaror, enligt en undersökning från Clint. Enligt officiell statistik har prisökningarna samtidigt varit marginella.

Under de senaste tre åren har matpriserna i genomsnitt stigit kraftigt, med hela 25 procent, samtidigt som matbutikerna redovisat stora vinster. En granskning visar att Sveriges 25 största matbutiker tillsammans har gjort 850 miljoner kronor i vinst bara sedan förra året.

Under det gångna året har priserna fortsatt att stiga, men i betydligt lägre takt enligt den officiella statistiken. Vissa varor sticker dock ut med kraftigt ökade priser, medan andra har blivit billigare.

Köper mer pasta

Trots den måttliga utvecklingen uppger 77 procent av svenskarna att de upplever att matpriserna ökat markant det senaste halvåret, enligt marknadsinsiktsbolaget Clint. Enligt undersökningen köper också svenskar mer lågprisvaror än innan. Bland annat köper man mer pasta och ris än tidigare, rapporterar ekonomikanalen EFN.

Statistik från Statistiska Centralbyrån anger att matpriserna i juli i år var 5,1 procent högre än samma månad i fjol. Bland varorna med störst prisökningar märks kaffe, kakao, te, mjölk, ost, ägg samt sötsaker och glass. Särskilt kaffe och kakao har haft en kraftig inverkan, med prisökningar på 29,9 respektive 25 procent.

Samtidigt har vissa varor sjunkit i pris. Bland annat har färsk lax blivit 3,6 procent billigare, och grönsaker som purjolök och morötter ska ha sjunkit med 35,2 respektive 23,9 procent.

Undersökningen visar även att allt fler drar ner på resande. Nära 36 procent uppger att de minskat på sina resor för att ha råd med vardagsutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin slår nytt rekord – marknadsvärde större än Google

Alternativa ekonomiska system

publicerad 14 augusti 2025
– av Markus Andersson
Bitcoin utgör nu den den femte största tillgången i världen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kryptovalutan bitcoin nådde en historisk toppnivå på över 124 000 dollar under onsdagskvällen och har nu ett marknadsvärde som överstiger teknikjätten Googles. Detta gör bitcoin till den femte största tillgången i världen.

Bitcoin passerade sin tidigare rekordnivå den 13 augusti när kursen steg till 124 025 dollar per enhet på handelsplattformen Bitstamp. Den nya toppnoteringen överträffade det tidigare rekordet på 123 236 dollar som sattes för drygt en månad sedan, den 14 juli, skriver Bitcoin.com.

Den digitala valutan har nu ett totalt marknadsvärde på 2,458 biljoner dollar och handlades för närmare 59 miljarder dollar globalt under det senaste dygnet. De största börserna för bitcoin-handel är Binance, Bybit, Coinbase, Upbit och OKX.

Starka tekniska signaler driver uppgången

Marknadsindikatorer pekar på fortsatt styrka för bitcoin. Både styrkeindex, momentum och viktiga tekniska indikatorer signalerar positiv utveckling. De glidande medelvärdena befinner sig också i positivt territorium.

Vid onsdagens stängning höll sig bitcoin kvar runt 124 016 dollar och dominerar 58,8 procent av den totala kryptovalutamarknaden, som nu värderas till 4,16 biljoner dollar. Även ethereum och andra alternativa digitala valutor har stigit kraftigt, där ethereum nu står för 13,7 procent av marknadens totala dominans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.