Annons:

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

Uppdaterad december 13, 2019, Publicerad oktober 25, 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Annons:

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

"Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle",
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kina pausar exportförbud på kritiska råvaror efter stormötet

Publicerad Igår 16:45 – av Redaktionen
Mötet i Busan var det första mellan presidenterna sedan 2019.

USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping träffades på torsdagen i Busan, Sydkorea, och kom överens om att sänka tullarna på kinesiska varor i utbyte mot åtgärder mot fentanylhandeln och återupptagna amerikanska sojabönsinköp. Det var det första mötet mellan ledarna sedan 2019.

Trump meddelade att tullarna på kinesisk import ska minska från 57 procent till 47 procent genom att halvera de fentanylrelaterade tullsatserna till 10 procent. Enligt presidenten kommer Xi att arbeta "mycket hårt för att stoppa flödet" av den syntetiska opioid som är den främsta orsaken till amerikanska överdoser.

Kina gick också med på att pausa de exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som infördes tidigare i månaden. Dessa grundämnen är avgörande för produktion av bilar, flygplan och vapen och har blivit Pekings starkaste hävstång i handelskriget med USA. Pausen ska gälla i ett år, enligt Kinas handelsministerium.

Försiktig marknadsreaktion

Mötet vid flygbasen utanför Busan, som ägde rum i samband med APEC-toppmötet, varade över en och en halv timme. Trump beskrev samtalen som "fantastiska" och gav dem betyget "12 av 10".

Annons:

Reaktionen på de internationella börserna var dock dämpad. Shanghaibörsen föll från den högsta nivån på tio år, medan amerikanska sojabönsterminer sjönk.

— Marknadernas respons har varit försiktig i kontrast till Trumps entusiastiska beskrivning av mötet, konstaterade Besa Deda, chefsekonom vid analysföretaget William Buck i Sydney.

Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, var kritisk och skrev på X att "Trump vek sig för Kina".

Fler överenskommelser på gång

Parterna kom även överens om att pausa ömsesidiga hamnavgifter på sjöfart och att Kina ska återuppta köp av amerikansk energi. Trump sade att han planerar att besöka Kina i april innan Xi tar emot honom i USA.

Känsliga frågor som Taiwan och Nvidias avancerade AI-chips diskuterades inte, enligt Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyska bolag pressas av kinesiska krav på affärshemligheter

Publicerad oktober 27, 2025 – av Jan Sundstedt
Sällsynta jordartsmetaller visas upp på en geologiutställning i Hohhot, Inre Mongoliet, Kina, 2011.

Tyska företag rapporteras tvingade att överlämna känslig industriell information till Kina i utbyte mot tidsbegränsade licenser för leveranser av sällsynta jordartsmetaller. Kraven har väckt oro för Tysklands ekonomi och säkerhet.

Tysk industri har hamnat i ett svårt dilemma i spåren av Kinas växande dominans över produktionen av sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Bloomberg.

Sedan våren 2025 har Kina infört omfattande exportkontroller och kräver att företag som vill importera kritiska råvaror redovisar detaljerad information om sina verksamheter. Det kan röra sig om produktbilder, data om mineralanvändning, produktionsflöden, årsstatistik och framtidsprognoser samt kundlistor.

Detta har på kort tid blivit ett krav för att ens få tillfälliga importlicenser — licenser som ofta gäller i så kort tid som sex månader.

Annons:

Kina dominerar idag en stor del av den globala raffineringen och bearbetningen av jordartsmetaller, vilket gör många europeiska ekonomier starkt beroende av kinesiska leveranser. Tysk industri kan sägas vara särskilt utsatt.

Svåra avvägningar för tysk industri

De nya reglerna har redan tvingat flera mindre tillverkare att stänga ned, medan större aktörer nu står inför svåra avvägningar: avslöja känslig information och riskera konkurrensnackdelar eller riskera att mista tillgången till råvaror.

Handelsrelationerna har också komplicerats genom att Kina nu i licensansökningar ofta kräver affärsinformation om kundbaser och produktionskedjor. Analytiker varnar för att Kina genom sådan insamling kan kartlägga europeiska företags svagheter och använda dem som strategiska maktmedel.

Det europeiska beroendet av kinesiska leveranser gör bolagen sårbara för påtryckningar, och skapar en bredare oro för ekonomisk stabilitet och nationell suveränitet.

Under 2025 har EU och tyska branschorganisationer intensifierat påtryckningarna på Bryssel och Berlin att accelerera diversifieringen av leverantörskedjor och säkra alternativa råvarukällor.

Flera initiativ lanseras för att stärka gruvverksamhet och halvledarproduktion i Europa, men experter varnar för att vägen till oberoende är lång.

I slutändan illustrerar situationen hur Kinas kontroll över strategiska råvaror snabbt kan omvandlas till ett maktinstrument i globala handelsrelationer. För tyska företag innebär kraven en betydande osäkerhet kring affärshemligheter, konkurrenskraft och leveransstabilitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klimatalarmisten Al Gore tar över krisande Stegra

Klimatöverdrifterna

Publicerad oktober 23, 2025 – av Jan Sundstedt
Stegras fabrik utanför Boden är kraftigt försenad och under akut finansiell kris.

Krisen djupnar för svensk­baserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investment­bolag Vargas Holding drar sig ur.  Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader

Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelse­ordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvud­ägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

Just Climate är ett investerings­bolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltnings­bolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimat­projekt, och Stegra är ett av dem.

Annons:

Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet.

— Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri.

Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

Stora pensions­medel bakom fonden

Bland investerarna i Just Climate finns två svenska stats­ägda AP­-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.

Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till total­kapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.

Att svenska pensions­pengar återigen satts in i ett högrisk­projekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.

Ekonomisk kris och jämförelsen med Northvolt

Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktions­starten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden.

Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kredit­ramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen.

Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverk­aren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut.

Om projektet kollapsar riskerar svenska pensions­sparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via risk­kapital­bolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.

Al Gore – politiker, aktivist och affärsman

Al Gore, född 31 mars 1948 i Washington D.C., var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993–2001. Efter det kontroversiella presidentvalet 2000 ägnade han sig helt åt klimatfrågan. Dokumentären An Inconvenient Truth (2006) gjorde honom till en global klimatalarmistisk profil, och 2007 delade han Nobels fredspris med FN:s klimatpanel, IPCC.

Parallellt med sin aktivism har Gore byggt upp betydande ekonomiska intressen. Han är medgrundare av Generation Investment Management, ett Londonbaserat investeringsbolag med fokus på "hållbarhet" och dotterbolaget Just Climate, nu största ägare i Stegra, har samlat in miljarder dollar från institutionella investerare, däribland svenska pensionsfonder.

Kritiker ifrågasätter om Gores ekonomiska engagemang undergräver trovärdigheten i hans aktivism, medan anhängare hävdar att investeringar i hållbara bolag är nödvändiga för den så kallade gröna omställningen.

Gore är också grundare av The Climate Reality Project, som arbetar med opinionsbildning och utbildning kring miljö- och klimatfrågor globalt. Samtidigt har han etablerat nära kopplingar till internationella maktnätverk, bland annat World Economic Forum och andra inflytelserika globala ekonomiska och politiska plattformar. Detta förstärker hans inflytande, men har också väckt frågetecken om hur nära samverkan med stora ekonomiska och politiska intressen egentligen påverkar hans roll som aktivist och opinionsbildare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina passerar USA som Tysklands största handelspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 22, 2025 – av Isac Boman
Terminal Wharf i tyska Bremerhaven är en av Europas största och mest betydelsefulla hamnar.

Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen.

Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters.

Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder.

Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.

Annons:

Tullar slår hårt

Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år.

Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA.

Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.

Kinesisk import ökar

Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro.

Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser.

Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.