MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 30 juli 2025

onsdag 30 juli 2025

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

”Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle”,
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad 28 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på de flesta varor från EU. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för flertalet av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och USA:s president, Donald Trump, presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50-procentiga importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Revolut utmanar svenska banker med nytt sparkonto

publicerad 25 juli 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den populära och friare brittiska neobanken Revolut lanserar ett sparkonto på den svenska marknaden med räntesatser upp till 2,65 procent. Satsningen kommer efter ett rekordår där fintechbolaget mer än fördubblade sin vinst och passerade 60 miljoner kunder globalt.

Revolut redovisade en vinst på en miljard pund för 2024, vilket representerar mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Samtidigt växte kundbasen till över 60 miljoner användare världen över.

Bolagets grundare och vd, Nik Storonsky, beskrev förra året som en milstolpe för företaget, men betonade att detta bara är början. ”Men vi har bara börjat”, sa Storonsky och lade till att målet nu är att nå 100 miljoner dagligt aktiva användare i 100 länder, enligt rapporter från Financial Times.

Konkurrenskraftiga villkor för svenska sparare

Det nya sparkontot, som kallas Instant Access Savings, erbjuder flexibla villkor utan uppsägningstid. Kunder kan sätta in och ta ut pengar när som helst genom mobilappen, där räntan beräknas dagligen.

Räntesatserna varierar beroende på kundens medlemsnivå hos Revolut. Standard- och Plus-medlemmar erhåller 1,18 procent i ränta, medan Premium-medlemmar får 1,48 procent. Metal-medlemmar erbjuds 2,07 procent och de mest förmånliga Ultra-medlemmarna kan få upp till 2,65 procent.

Denna lansering utgör ett viktigt steg i vår fortsatta expansion av finansiella tjänster i Sverige. Genom daglig ränteberäkning och tillgång till sitt sparande dygnet runt gör vi det smidigare än någonsin för våra svenska kunder att bygga upp sitt kapital hos oss, säger Fiona Davies, som är ansvarig för tillväxt i Storbritannien, Irland och Norden på Revolut.

Lanseringen av sparkontot är del av Revoluts bredare strategi att etablera sig som en finansiell plattform med full service och konkurrera direkt med traditionella storbanker på den svenska marknaden.


TIPS! Att ansöka om och få ett bankkonto hos Revolut via företagets mobilapp tar i många fall under 5 minuter och är i grunden kostnadsfritt samtidigt som kontot kan erhållas samma dag.

Fakta Revolut och Revolut Bank UAB

Revolut grundades 2015 av Nikolay Storonsky och Vlad Yatsenko med huvudkontor i London. Bolaget erhöll banklicens från Europeiska centralbanken via Litauens centralbank i december 2018 och uppgraderade till fullständig banklicens 2021. Svenska kunder betjänas genom Revolut Bank UAB i Vilnius och skyddas av Litauens insättningsgaranti på upp till 100 000 euro. Banken har över 180 000 svenska användare och växte med 756 procent i Sverige 2023 – den högsta tillväxten globalt för bolaget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Astra Zeneca satsar mångmiljardbelopp i USA

publicerad 23 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Astra Zeneca planerar att investera nära 480 miljarder kronor i USA. Investeringen kommer i kölvattnet av Donald Trumps hot om importtullar, och innefattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i Virginia.

Svensk-brittiska läkemedelsbolaget meddelade under måndagen att planen är att nå en årsomsättning på 80 miljarder dollar till år 2030, där hälften av intäkterna ska komma från USA. För att nå dit ska man investera 50 miljarder dollar, motsvarande 479 miljarder svenska kronor, på amerikansk mark, meddelade vd Pascal Soriot under ett besök i Washington, skriver Reuters.

Investeringen omfattar bland annat en ny läkemedelsfabrik i delstaten Virginia, vilket också kommer att bli Astra Zenecas största enskilda tillverkningsinvestering någonsin. Vidare omfattar det även utbyggnader i Maryland, Texas och Massachusetts.

Hot om importtullar

Satsningen i landet är den senaste i raden av liknande åtgärder från andra läkemedelsföretag efter att president Donald Trump hotat om importtullar samt uttryckt krav kring ökad inhemsk produktion. Trump har upprepade gånger hotat med tullar på läkemedelssektorn, men signalerade tidigare denna månad att företagen skulle få ett år till 18 månader på sig att ”få ordning på sina affärer” innan några avgifter träder i kraft.

Bland annat planerar även läkemedelsbolaget Johnson & Johnson, som är verksamma i över 150 länder, att investera 55 miljarder dollar i landet de kommande fyra åren. Det schweiziska bolaget Roche planerar också att investera 50 miljarder dollar i USA.

Redan förra året stod USA för mer än 40 procent av Astra Zenecas intäkter. Totalt har bolaget i nuläget 19 anläggningar och kontor i USA med över 18 000 anställda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Metallfynd i Sverige kan bli avgörande i kampen om framtidens teknik

Energikrisen

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
LKAB - gruva samt administrationsbyggnad i Kiruna.
LKAB hoppas i och med den nya fyndigheten göra Sverige mindre oberoende av utländska aktörer vad gäller jordartsmetaller. OBS: Arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige kan spela en nyckelroll i Europas försök att minska sitt beroende av Kina för strategiskt viktiga metaller. LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna lyfts nu fram som en potentiell lösning på EU:s växande råvaruproblem.

EU-kommissionen har nyligen gett LKAB-projektet status som ”strategiskt” inom ramen för EU:s Critical Raw Materials Act, vilket innebär förenklade tillståndsprocesser och prioriterad handläggning, skriver Dagens Industri.

Efter fördjupade undersökningar uppskattas nu mineralresurserna i vad man kallar Per Geijer-fyndigheten till cirka 1,2 miljarder ton, med upp till 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller och höga halter järn och fosfor – vilket gör fyndigheten till den största i sitt slag inom EU.

Sällsynta jordartsmetaller är avgörande vid tillverkning av bland annat elbilar, vindkraftverk och avancerad elektronik. I dag dominerar Kina produktionen, vilket har skapat oro för leveranskedjorna när efterfrågan ökar globalt.

EU:s nya råvarulag syftar till att minst 10 procent av behovet ska kunna tillgodoses inom unionen till 2030.

Betydande steg – men lång väg till brytning

Trots de stora resurserna återstår omfattande prövningar innan utvinning kan inledas. LKAB har påbörjat miljöprövningar, tekniska undersökningar och ekonomiska analyser, men såväl bolaget som svenska myndigheter betonar att processen väntas ta flera år.

Nästa stora energifråga kommer vara sällsynta jordartsmetaller där Kina positionerat sig de senaste 30–40 åren. Utan dem kan vi inte tillverka elbilar, stridsflyg eller iPhones. Då är frågan om vi vill låta Xi Jinping bestämma det eller inte, säger Jan Moström, VD för LKAB.

Utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skulle kunna ske parallellt med järnmalmsbrytningen, vilket ökar projektets lönsamhet och minskar beroendet av globala monopolliknande strukturer.

Vad vi gjorde under många år i Sverige var att exportera vår miljö-, klimat- och landskapspåverkan till andra länder och brydde oss inte om det när vi importerade de här materialen. Det funkade så länge vi hade frihandel. Då är frågan om vi ska gå tillbaka till att använda trä och sten eller säkra upp materialen och avgöra de här målkonflikterna, menar Moström.

Politisk och industriell uppbackning

Både svensk regering och EU-kommissionen lyfter nu fram Kirunafyndigheten som ett viktigt steg mot ett mer självförsörjande Europa.

Projektet förväntas bidra till den ”gröna omställning” som kräver stora mängder strategiska metaller, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen och stärka svensk gruvnäring.

Samtidigt återstår frågor om miljöpåverkan, samexistens med rennäring och lokal opinion – faktorer som redan fördröjt tidigare gruvprojekt i Sverige.

Hur snabbt LKAB kan gå från prospektering till produktion avgör om Europa har möjlighet att minska beroendet av utomeuropeiska leverantörer i tid för nästa tekniksprång.

Per Geijer-fyndigheten

Enligt LKAB innehåller fyndigheten mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm med höga järnhalter samt fosfor och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

Halterna av de sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer-fyndigheten är tio gånger högre än i den Kirunamalm där LKAB driver gruva i dag.

Per Geijer-området är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. Tidigare har man bedömt att det kan ta 10–15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Främst handlar det om att få nödvändiga tillstånd.

Källa: LKAB via Dagens Industri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.