Annons:
Annons:

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

Uppdaterad 13 december 2019, Publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Annons:

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

"Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle",
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nordiska storbolagens elplan kan höja svenska priser

Energikrisen

Publicerad Idag 09:16 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden över ett skogslandskap med snö.
Vattenfall är ett av energibolagen bakom Nordic Compass energispår, där nya förbindelser och energihubbar föreslås. Vindparken Stor-Rotliden på arkivbilden är inte en av de föreslagna hubbarna.

Några av Nordens största bolag vill binda ihop ländernas elsystem med fler kablar och nya knutpunkter för el. Tanken är att elen ska flöda dit den betalar sig bäst, och för hushållen i södra Sverige kan det betyda att kontinentens dyra el får ännu större genomslag.

Planerna lades fram när nätverket Nordic Compass höll sitt första toppmöte i Göteborg den 5 november. Fler än 200 företagsledare och politiker deltog, och Finlands president Alexander Stubb invigde mötet.

Bakom Nordic Compass står fler än 40 nordiska företag, stiftelser och organisationer. I gruppen för energifrågor sitter bland andra Vattenfall, Statkraft, SKF och Alfa Laval. Industribolaget berättar att gruppen presenterade planer på nya energihubbar som ska knyta ihop de nordiska länderna.

I Göteborgs-Posten presenteras förslaget som ett sätt att sänka elpriset.

Annons:

El från Sverige till Danmark

Huvudförslaget är att länderna kopplas samman med nya kablar och en stor vindkraftpark i mitten, som ska leverera 1 500 megawatt till varje land, rapporterar Omni.

Christian Rynning-Tønnesen, som ansvarar för energifrågorna i Nordic Compass, beskriver tanken utan omsvep: elen ska gå från den marknad där priset är lägst, till exempel från Sverige till Danmark. Nästa steg är samtal med industrin och regeringarna.

Kontinenten sätter priset i söder

För svenska elkunder är det just där problemet ligger. När billig svensk el lättare kan säljas till grannländer med dyrare el ökar efterfrågan på den, och priserna tenderar att närma sig varandra.

Svenska kraftnät beskriver hur handelskapaciteten med grannländerna och kontinenten har ökat de senaste åren. Följden är att priserna i södra Sverige i allt högre grad bestäms av kontinentens priser, medan norra Sverige styrs av tillgången på vatten- och vindkraft.

Myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard konstaterar att fler ledningar inte räcker för att jämna ut skillnaderna. Södra Sverige behöver också ny elproduktion som kan köras när elen behövs.

Fler kablar kan alltså ge danska elkunder billigare el. Men när mer billig svensk el säljs söderut riskerar hushållen i södra Sverige att få se sina elräkningar stiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mercedes fryser investeringarna i Tyskland – fabriker kan stängas

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad 13 november 2026 – av Redaktionen
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen med Mercedesstjärnan på taket.
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen i Böblingen.

Den krisande tyska biltillverkaren Mercedes-Benz stoppar alla ytterligare investeringar i Tyskland. Ledningen undersöker nu vilka fabriker som kan behöva stängas.

Beskedet kommer i en intervju på bolagets intranät och i ett internt meddelande som Reuters tagit del av på torsdagen. Ledningen kan inte enas med fack och personalrepresentanter om lägre arbetskostnader.

Mercedes har i månader pressat de anställda att hitta besparingar. I september varnade produktionschefen Michael Schiebe för att två tyska fabriker kan stängas om inget förändras. Förra månaden blev bolaget den tredje stora tyska biltillverkaren, efter Volkswagen och BMW, att sänka årsprognosen, med hård konkurrens från Kina och höga kostnader som bakgrund.

— Ledningen har gemensamt beslutat att stoppa alla ytterligare investeringar i de tyska anläggningarna, säger styrelseledamoten Michael Schiebe.

Annons:

Trots många intensiva samtal ser ledningen ingen väg framåt med facken.

— Vi tvingas nu noggrant undersöka vilka tyska anläggningar som kan behöva stängas om vi inte lyckas åstadkomma en förändring av kostnadsstrukturen, säger Schiebe.

Styrelseledamoten Britta Seeger skriver i meddelandet att alla vill undvika stängningar till varje pris, men att ledningen nu måste undersöka stängningsalternativet närmare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya pensionsvillkor ska ge fler år med tjänstepension

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet.

PTK, LO och Svenskt Näringsliv kom på måndagen överens om pension, försäkring och omställning. Tjänstemän med ITP 1 ska få tjänstepension under fler år än tidigare.

Uppgörelsen berör över två miljoner privatanställda arbetare och tjänstemän. Ändringen i ITP 1 gäller bara de tjänstemän som har just den tjänstepensionen.

PTK meddelar att inbetalningarna från 1 januari 2028 börjar vid 24 års ålder i stället för 25.

Inbetalningarna fortsätter sedan till 67 i stället för 66, så den som börjar jobba tidigt eller jobbar längre får fler år med tjänstepension.

Annons:

ITP 2 lämnades utanför förhandlingarna, eftersom pensionsnivån där redan är bestämd på förhand.

Byggbranschen byggbolag bostadsmarknaden
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet. Foto: Perawit Boonchu/iStock.

Förbättrat skydd mot arbetsskador

Arbetsskadeförsäkringen TFA blir bättre när självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som ersättningen vid kortare skador och förlorad inkomst förbättras.

Föräldrapenningtillägget flyttas till en försäkring, vilket gör det tryggare att byta jobb eftersom tid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas ihop.

Tjänstemän får också lättare att tillgodoräkna sig tidigare anställningar när de söker stöd från omställningsorganisationen TRR eller avgångsersättning, ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.

Avgångsersättningen ska dessutom inte längre ha någon nedre åldersgräns, som i dag ligger på 40 år.

Parterna ska också tillsammans se över hur avtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas vidare.

Uppgörelsen är gjord mellan de centrala organisationerna, och i måndagens pressbesked framgår att varje fackförbund nu ska ta ställning tillsammans med sin motpart på arbetsgivarsidan.

Först när de berörda förbunden och arbetsgivarna har skrivit under är avtalen helt klara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekonomin pressar barnfamiljer – nära var fjärde känner oro

Publicerad 12 november 2026 – av Redaktionen
Händer med en penna och en miniräknare vid en öppen anteckningsbok, med papper och en dator på skrivbordet.
Enligt en YouGov-undersökning beställd av låneföretaget Plus1 uppgav var tredje tillfrågad barnfamilj att de skjutit upp räkningar efter sommaren. Genrebild.

Räkningar som får vänta och sparande som går åt oplanerat: I en undersökning beställd av ett låneföretag beskriver barnfamiljer en ansträngd ekonomi efter sommaren.

YouGov genomförde undersökningen på uppdrag av låneföretaget Plus1, som redovisade resultaten. Totalt svarade 1 011 vuxna i ett urval som är riksrepresentativt och viktat efter kön, ålder och geografi. Hur många av dem som var barnfamiljer anges inte.

Bland barnfamiljerna uppger 33 procent att de har skjutit upp räkningar efter sommaren. Sammanlagt 26 procent har behövt använda ett sparande som inte var avsett för det, och 23 procent är oroliga för sin privatekonomi.

Bara 10 procent säger sig både ha god överblick över ekonomin och sakna behov av förändring. Bland alla svenska konsumenter är motsvarande andel 36 procent.

Annons:

Siffran visar inte hur många som saknar överblick. Däremot har 90 procent av barnfamiljerna pekat ut minst ett område de vill förbättra. Vanligast är att minska onödiga småutgifter, vilket 52 procent vill.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.