MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 10 september 2025

onsdag 10 september 2025

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

”Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle”,
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klarna värderas till mångmiljardbelopp

publicerad Idag 15:02
– av Redaktionen
Klarna har blivit synonymt med e-handel i Sverige – nu ska betaltjänstjätten erövra Wall Street med en värdering på 140 miljarder kronor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den totala värderingen av Klarna landar på cirka 140 miljarder kronor. Det är en av de högsta börsnoteringarna på Wall Street hittills i år. 

När betalföretaget börsnoteras på onsdagen ligger deras introduktionskurs på 40 dollar per aktie. Det är över det förväntade intervallet, som man spådde skulle landa på 35–37 dollar per aktie.  Totalt landar värderingen på 15 miljarder dollar, det vill säga 140 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom avgifter från handlare som använder dess betalverktyg, räntor på långfristiga finansieringsprodukter och förseningsavgifter. Företaget har under de senaste månaderna försökt omprofilera sig från en ren ”köp nu, betala senare”-tjänst till en mer heltäckande digital detaljhandelsbank.

Börsintroduktionen kommer att bli ett test på Wall Streets entusiasm för företagets nya affärsinriktning, enligt CNBC.

I samband med börsintroduktionen gav Klarna ut 5,6 miljoner nya aktier av totalt 34,3 miljoner erbjudna aktier. Majoriteten av aktierna – närmare 29 miljoner – kommer från befintliga ägare som säljer sina innehav, bland annat investerare som Sequoia Capital. Det betyder att av de totala intäkterna går endast en mindre del till Klarna själv, medan resten tillfaller de säljande aktieägarna.

Företaget har 111 miljoner aktiva konsumenter i 26 länder och samarbetar med 790 000 handlare världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad Idag 7:03
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna ska täcka Ukrainas budgetunderskott

Kriget i Ukraina

publicerad 26 augusti 2025
– av Markus Andersson
Ulf Kristerssons regering har länge betonat att fortsatt stöd till Ukraina är Sveriges högsta utrikespolitiska prioritering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige öppnar plånboken på nytt för Ukraina när regeringen skickar ytterligare 750 miljoner kronor direkt till den ukrainska statsbudgeten – pengar som Kiev får använda fritt för att täcka sitt växande budgetunderskott.

Sverige blir därmed det första landet i EU att ge denna typ av direktstöd.

Beslutet fattades av regeringen på torsdagen och innebär att svenska skattebetalare nu ska finansiera den ukrainska statskassans löpande utgifter. Detta kommer utöver de cirka 100 miljarder kronor som Sverige redan skickat till Ukraina sedan 2022.

Enbart under 2025 planerar Sverige att ge minst 48,5 miljarder kronor i civilt och militärt stöd till Ukraina – motsvarande 0,76 procent av Sveriges BNP. Till det kommer nu ytterligare 750 miljoner i direkt budgetstöd.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa försvarar de omfattande bidragen och vill se att fler europeiska länder följer Sveriges exempel, särskilt efter att USA dragit ner sitt stöd.

— Vi kommer att stå bakom Ukraina i vått och torrt så länge som det behövs, lovar han i Schibstedägda TV4 Nyheterna.

Får inte gå till korruption

Det nya budgetstödet kommer att kanaliseras via EU:s så kallade Ukrainafacilitet, men ukrainska myndigheter får själva avgöra hur de 750 miljonerna ska användas. Sverige ställer enligt Dousa vissa krav, men detaljerna kring dessa vill man inte gå in på närmare.

— Vi kommer alltid säkerställa att pengarna inte går till korruption och att Ukraina tar de reformer som man just nu driver på på allvar och fortsätter att bli än mer demokratiska och närma sig EU ännu mer, hävdar ministern.

Dousa förklarar att Ukrainas ekonomiska läge är hårt pressat efter tre års krig och beskriver situationen inför nästa år som ”mycket ansträngd”, särskilt sedan det amerikanska stödet minskat.

— Den ekonomiska situationen, framför allt inför nästa år, är mycket ansträngd givet att USA har dragit sig tillbaka. Då måste vi vara fler länder som nu steppar upp och gör ännu mer för Ukraina. Delvis är det här en viktig signal till resten av Europa att steppa upp mer, men också till Ukraina
, fortsätter ministern.

Hänvisar till Sveriges säkerhet

Biståndsministern påstår att det ligger i Sveriges eget säkerhetsintresse att fortsätta pumpa in miljarder i Ukraina. Han upprepar mantrat att ”Ukraina inte bara försvarar sin egen självständighet och frihet utan hela Europas”.

— En rysk stridsvagn som elimineras av Ukraina, är en stridsvagn mindre som kan åka in i Baltikum, Finland eller till och med i Sverige, hävdas det.

Med det senaste tillskottet närmar sig Sveriges totala stöd till Ukraina 100-miljarderstrecket – en summa som nu alltså ska växa ytterligare när svenska skattemedel går direkt till att täcka hål i Kievs statsbudget.

Det sammanlagda väststödet till Ukraina närmar sig 4 000 miljarder kronor sedan krigets början. Trots de massiva summorna har Ukraina inte lyckats uppnå de militära framgångar man hoppats på. Samtidigt som allt fler röster nu öppet förespråkar diplomatiska lösningar och snara fredsförhandlingar, fortsätter både de ekonomiska bidragen och vapenleveranserna från Väst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.