Annons:
Annons:

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

Uppdaterad 13 december 2019, Publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Annons:

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

"Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle",
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Elpriserna i Sydsverige skenar – ännu dyrare el väntas

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 09:39 – av Jan Sundstedt
Arkivbild av en av tre reaktorer vid Forsmarks kärnkraftverk, Östhammars kommun.

Elpriserna i Sydsverige väntas bli rekordhöga måndag till onsdag, efter att nytt årshögsta noterades förra veckan. Orsaken är inte minst nedstängda kärnkraftverk och rekordhöga gaspriser. Norr om Dalälven är priserna fortsatt låga. 

I elområde SE4 låg fredagens snittpris på elbörsen Nord Pool på 3,20 kronor per kilowattimme, rapporterar SVT.

Snittet hittills i november är nästan 3 kronor, vilket är nytt årshögsta. Det tidigare rekordet sattes i oktober med 1,57 kronor.

— Måndag–onsdag ser ut att bli ännu dyrare än priserna vi såg i förra veckan, då det ser ut att bli helt vindstilla i Tyskland, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Annons:

Nästan hälften av den nordiska kärnkraften är avstängd, vilket stryper överföringen mellan elområdena och gör Sydsverige mer beroende av import.

Flera reaktorer ska enligt plan återstartas i november, vilket väntas dämpa priserna i SE3 och SE4.

I grannländerna pressar höga gaspriser, kopplade till Irankriget, ytterligare upp elpriset.

I elområdena SE1 och SE2 ligger novembersnittet på 17 respektive 11 öre per kilowattimme, då det i dessa områden finns ett stort överskott av el.

Siffrorna avser endast börspriset, inte hela elräkningen. Efter diverse skatter, pålagor samt moms blir räkningen minst dubbelt så hög.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-aktier återhämtar sig efter börsraset – motståndet mot datacenter kvarstår

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 09:15 – av Jan Sundstedt
Montage med Peter Tuchman på börsgolvet i New York till vänster och en flygbild över datacenterbygget i Abilene till höger.
Oro för datacentrens el- och vattenförbrukning har blivit en politisk fråga i USA. Börsfotot är från 2021; bilden av AI-centret är från Abilene 2025.

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Annons:

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Wall Street
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksbanken höjer styrräntan – fler höjningar kan komma

Välfärdskollapsen

Uppdaterad 5 november 2026, Publicerad 5 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riksbankschef Erik Thedéen meddelar att Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent från den 11 november.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.

Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.

Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.

En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.

Annons:

Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.

KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.

Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.

Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.

Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik

Kriget mot kontanterna

Publicerad 1 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik
Riksbanken vill begränsa kontantbetalningar i handeln till 10 000 kronor. Förslaget är ännu inte beslutat. Arkivbild.

Riksbanken driver för andra gången i år kravet på ett tak på 10 000 kronor för kontanta köp i handeln, långt under EU:s gräns på 10 000 euro. Beloppet lades fram redan i mars, och nu upprepar banken kravet i sitt remissvar till regeringen – samtidigt som hushållen uppmanas att ha sedlar hemma inför kris och krig.

Kravet kommer i Riksbankens remissvar på regeringens promemoria om hur EU:s nya penningtvättsregler ska föras in i svensk lag. Reglerna börjar gälla i juli nästa år och ger ett tak på 10 000 euro för kontanta betalningar i handeln.

Riksbanken skriver att regeringen borde utnyttja möjligheten att gå betydligt lägre, och bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden, samt minskar riskerna för penningtvätt, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.

Om förslaget genomförs får kontantbetalningar över 10 000 kronor i handeln inte genomföras, oavsett vara eller tjänst. Riksbanken har krävt ett tak även tidigare.

Annons:

I betalningsrapporten som publicerades den 12 mars 2026 rekommenderade banken regeringen och riksdagen att införa en gräns på 10 000 kronor. I rapporten bedöms att beloppet är tillräckligt för de flesta vardagsköp.

Till skillnad från årets rapport förordade rapporten för 2025 en beloppsgräns men utan att nämna någon summa. I mars 2026 angav banken 10 000 kronor, och i remissvaret håller den fast vid beloppet.

Enligt rapporten skulle nivån bli bland de lägsta som hittills införts i EU, vilket banken anser rimligt eftersom Sverige har en av unionens lägsta kontantanvändningar.

Gränsen kan enligt rapporten införas samtidigt som EU:s nya regler 2027.

Sedlar hemma, tak i butiken

Samtidigt rekommenderar Riksbanken hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, uppger Myndigheten för civilt försvar.

Pengarna är tänkta att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor i kris och krig. Beredskapsbeloppet är därmed en tiondel av den gräns Riksbanken vill ha i butik.

Myndigheten uppmanar också till att använda kontanter då och då i vardagen för att hålla kontantsystemen igång.

Riksbanken anger i sitt remissvar på regeringens promemoria kring EU:s nya penningtvättsregler från 2027 att EU:s gräns inte sänks.

Riksbanken tillstyrker samtidigt ett tillfälligt krisundantag från gränsen. Det är regeringen som avgör var gränsen slutligen hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.