MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 12 augusti 2025

tisdag 12 augusti 2025

 

Nu får elbolagen rätt att chockhöja elpriserna

Elpriserna väntas stiga efter att Förvaltningsrätten i Linköping under onsdagen dömde till elnätsföretagens favör i en rättsprocess gällande förvaltningsmyndigheten Energiinspektionens intäktsram.

publicerad 12 december 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det handlar om cirka 150 elnätsföretag som får rätt att höja sina avgifter på el mer än vad som tidigare tillåtits av förvaltningsmyndigheten Energiinspektionen, EI, som kommer att överklaga domen.

Generaldirektör Anne Vadasz Nilsson anser att Förvaltningsrättens beslut ”kommer att få helt orimliga konsekvenser för elnätskunderna”.

– Dagens beslut innebär att företagen ges möjlighet att ta ut 196 miljarder i elnätsavgifter, vilket innebär att elnätskunderna kan komma att drabbas av höjningar på uppemot 50 procent, säger hon i ett pressmeddelande.

Energiinspektionen använder sig av en så kallad övergångsmetod som intäktsram. Flera elföretag har yttrat sitt missnöje mot, vad de anser, är en för låg intäktsram och överklagat. Förvaltningsrätten valde i sitt beslut som offentliggjordes på onsdagen att helt gå på företagens linje.

”Förvaltningsrätten finner att Energimarknadsinspektionen har grundat sitt avgörande på och tillämpat övergångsmetoden med hänsyn till andra omständigheter än sådana som enligt lagstiftningen ska ligga till grund för fastställandet av intäktsram. Energimarknadsinspektionen har därmed inte haft rätt att, vid fastställande av intäktsram, tillämpa övergångsmetoden.”

Enligt Energiinspektionens beräkningar kommer elpriset för en enskild villaägare att öka mellan 30 och 40 procent fram till år 2015 nu när elnätsföretagen får sätta sina egna avgifter. Prishöjningarna väntas motsvara ungefär 30 miljarder kronor.

Elbranschens lobbyorganisation Svensk energi välkomnar Förvaltningsrättens beslut då det det ”möjliggör fortsatta investeringar i leveranssäkerhet”, enligt ett uttalande från vd:n Kjell Jansson.

Fakta: Elnätsavgiften

Elnätsavgifterna granskas av EI, genom att det på förhand sätts en ram för företagens intäkter.

Företagen ansökte totalt om 183 miljarder i intäktsramar. Detta motsvarar en ökning av avgifterna med 30-40 procent jämfört med perioden 2006-2009.

Energimarknadsinspektionens beslut begränsade intäktsramarna till ca 150 miljarder kr sammanlagt. Detta motsvarar en årlig ökning av elnätsavgifterna på 2 procent per år.

Förvaltningsrättens beslut innebär att företagen får rätt att ta ut 196 miljarder av kunderna, vilket är mer än företagen ansökt om.

 

Källa: EI

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kontantupproret: Bankerna måste ta sitt ansvar

publicerad Idag 13:02
– av Redaktionen
Var fjärde bankomat har varit stängd under de senaste månaderna, vilket har lett till krav på att bankerna tar sitt ansvar för kontanthanteringen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Cirka var fjärde automat från Bankomat har varit stängd under de senaste månaderna. Nu kräver Kontantupproret att de svenska bankerna tar sitt ansvar.

Bankomat AB ägs av storbankerna i Sverige, det vill säga Swedbank, Handelsbanken, Nordea, Danske Bank samt SEB. Under flera månader har företaget haft stora problem med sina uttagsautomater, där cirka 25–30 procent av alla automater i landet varit avstängda. På vissa mindre orter, som exempelvis Söderhamn, var alla uttagsautomater avstängda i hela kommunen.

Vi kan inte göra annat än att be om ursäkt. Det är helt oacceptabelt, sade Jenny Danielsson, pressansvarig på Bankomat, till Söderhamns-kuriren.

Orsaken beror på att man vid årsskiftet började sköta kontanttransporterna till och från automaterna själva, något man tidigare upphandlat som tjänst. Detta var dock en mer ”komplex uppgift” än man först trodde, där problemet främst handlar om att systemet man använder för att räkna pengar inte fungerar som det ska, något som företaget skrivit om på sin hemsida.

Nu kräver Kontantupproret att ägarna tar sitt ansvar över kontanthanteringen och öppnar upp bankkontoren när inte automaterna fungerar.

Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Danske Bank har tillsammans ett stort nät av kontor över landet. De borde komma överens om att hålla åtminstone något av sina kontor öppet på de orter där det är problem. Förr i tiden hade alla bankkontor kontanthantering, så särskilt svårt är det inte för dem. Det vore på tiden att de började ta sitt samhällsansvar och hjälpte människor att få tag på kontanter, säger Björn Eriksson som är ordförande för Kontantupproret, i ett pressmeddelande.

Regeringen måste agera

Bakom organisationen, som beskriver sig själv som kontanternas röst i samhället, står bland annat Förbundet Vi Unga, Hela Sverige ska leva, Sveriges Konsumenter och Småföretagarnas Riksförbund. Kontantupproret anser bland annat att frågan kring kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process och inte överlåtas åt det privata banksystemet att besluta om.

Om inte bankerna tar till åtgärder och öppnar upp sina kontor bör regeringen agera, menar organisationen.

Det är märkligt att bankerna inte självmant agerar. Problemen med Bankomat har pågått länge och det visar också hur sårbart vårt kontantsystem är idag. Det är som att bankledningarna blivit för bekväma i sina kontor och inte bryr sig om hur vanliga människor drabbas. Regeringen måste börja peka med hela handen, säger Eriksson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Timbro vill införa vägavgifter – och skrota fordonsskatten

publicerad 10 augusti 2025
– av Markus Andersson
"Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget", uppmanar Timbro-lobbyisten Adam Danieli.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska vägar är i sämre skick än på länge och halkar efter jämfört med stora delar av Europa. Nu vill nyliberala tankesmedjan Timbro införa vägavgifter för att finansiera underhåll och nybyggnation – och samtidigt avskaffa fordonsskatten.

”Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet”, skriver Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor vid Timbro, i en debattartikel i Bonnierägda Expressen, och jämför med motorvägar i länder som Frankrike, Spanien och Italien, där standard och hastigheter ofta är högre.

Han framhåller att många europeiska länder använder avgifter som öronmärks för vägunderhåll. Betalstationer och automatiserade system gör att intäkterna snabbt går tillbaka till drift och förbättringar. Enligt Danieli borde ett liknande system införas i Sverige, särskilt på större motorvägar.

”Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det”, skriver han och menar att vägavgifter är både ett styrmedel och en mer rättvis modell.

Danieli anser att dagens finansiering är politiskt styrd, där nya prestigeprojekt prioriteras framför löpande underhåll. Med vägavgifter skulle resurser kanaliseras dit behovet är störst och där användarna är villiga att betala.

”Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare. Det är inte rimligt”, slår han fast.

”Rättvis finansiering”

Som exempel nämner han Skurubron utanför Stockholm, där en avgift på fyra kronor per passage bidrog till att bron kunde byggas. Danieli anser att sådana lösningar borde bli vanligare, och vill även se skattesänkningar på drivmedel.

”Att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör”, argumenterar Danieli.

”Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget”, avslutar han.

Timbro, som finansieras av Svenskt Näringsliv, driver en marknadsliberal agenda med fokus på lägre skatter, privatiseringar och färre regleringar. De har bland annat lobbat för att tillåta surrogatmödraskap, bygga bostäder utan fönster och kök samt för att avskaffa lagkravet på skolbibliotek.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberalerna vill att valet handlar om euron: ”Välkomnar ett starkare EU”

publicerad 10 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Utan att anamma euron kommer Sverige aldrig få inflytande "fullt ut" i EU, hävdar Karlsbro.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Liberalerna vill att Sverige överlämnar sin inhemska valuta och istället inför euron – och att detta blir en av huvudfrågorna i riksdagsvalet nästa år.

Det skriver EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) i en debattartikel, där hon hävdar att Sverige har förlorat inflytande och konkurrenskraft genom att stå utanför valutasamarbetet.

”Att Sverige fortsätter att avstå från euron försvagar vår röst i EU. När Europeiska centralbanken fattar avgörande beslut sitter Sverige bokstavligen på läktaren”, hävdar liberalen i Stampenägda GP.

Hon framhåller att Sverige, till skillnad från grannlandet Danmark, varken har euron eller en fast växelkurs kopplad till den europeiska valutan. Istället driver Riksbanken en självständig penningpolitik som, enligt Karlsbro, ändå påverkas mest av beslut från eurozonen.

Sedan folkomröstningen 2003, där svenskarna röstade nej till euron, har EU-samarbetet fördjupats och antalet medlemsländer i eurozonen ökat. Sverige är idag ett av få länder som står utanför, tillsammans med bland annat Polen och Ungern.

Kritisk mot V och SD

EU-parlamentarikern pekar på att Liberalerna välkomnat Bulgariens beslut att gå med i euron och röstade ja när Europaparlamentet tog ställning i juli.

”Vi välkomnar ett starkare EU, och fler länder i valutasamarbetet. Att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet kunde rösta för bekräftar hur hårt EU-motståndet bitit sig fast i dessa partier”, deklarerar Karlsbro och fortsätter:

”Det är talande att det är Europas ytterkanter som motsätter sig ett djupare EU-samarbete”.

Inför EU-valet 2024 valde alla svenska riksdagspartier utom Liberalerna att undvika frågan om euron. Socialdemokraten Helene Fritzon kallade den ”ingen EU-fråga”, en hållning Karlsbro förkastar.

”Att byta krona mot euro innebär trygghet, stabilitet och starkare samarbete. Men framförallt ger det Sverige inflytande i EU, fullt ut”, skriver hon.

”Hoppas Sverige följer efter”

Liberalerna är det parti i riksdagen som mest envist driver en EU-ivrande linje, och inget annat parti har lagt lika stor politisk energi på eurofrågan. Samtidigt är opinionen fortsatt sval, och frågan har inte varit politiskt prioriterad av övriga partier på över 20 år.

Karlsbro avslutar med att påstå att Sverige, genom att behålla sin egen valuta nu har blivit omsprunget av Bulgarien – EU:s fattigaste medlemsland.

”Vi gratulerar bulgarerna – och hoppas att Sverige snart följer efter”, heter det.

I skattefinansierade SVT:s senaste väljarbarometer uppgav endast 2,4 procent av de svarande att de tänker rösta på Liberalerna nästa val – vilket skulle innebära att partiet åker ur riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskar söker sig till billigare städer – så här såg flyttmönstret ut 2024

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Drömmen om ett billigare liv får allt fler svenskar att lämna storstadens höga priser bakom sig. Nya siffror avslöjar var vi helst vill bo – och det är inte där du tror.

Allt fler svenskar verkar vilja lämna storstäderna för mindre orter med lägre levnadskostnader. En ny kartläggning av svenskarnas sökvanor på internet, framtagen av sajten bedrageri.info visar att intresset för att flytta till billigare städer ökar. När man väger in statistik över befolkningstillväxt och restaurangpriser blir sambandet tydligt: ekonomi spelar en viktig roll i valet av bostadsort.

Sökdata från verktyget Ahrefs visar att Stockholm fortfarande är den stad flest söker på i samband med en potentiell flytt. Därefter kommer Göteborg, Malmö, Linköping och Uppsala. Men när man granskar befolkningstillväxten enligt SCB:s statistik framträder en annan bild – där städer med lägre kostnader växer i snabbare takt.

Städerna som växer mest

Befolkningstillväxten 2024 visar att mindre, men ändå attraktiva, städer som Uppsala, Jönköping och Västerås ökar mest i procent. Karlstad gör också entré på listan över växande städer med en tillväxt på +0,9%. Samtidigt tappar Göteborg fart, och Lund försvinner helt från topp 10.

Stockholm har visat en ökning i tillväxt jämfört med året innan, vilket kan tyda på att intresset för huvudstaden ökar igen efter pandemin. Men det är tydligt att de regionala navens stabilitet och prisnivå driver många flyttbeslut.

Ekonomin styr val av stad

När man jämför befolkningstillväxt med kostnaden för en trerättersmiddag för två personer, ser man en tydlig trend. De städer som växer mest har ofta lägre restaurangpriser. Exempelvis har Uppsala, Malmö och Linköping både lägre snittkostnader för restaurangbesök och hög tillväxttakt. I kontrast ligger Stockholm och Göteborg högst i pris – och växer i långsammare takt.

Sammanfattning av trenden

Många svenskar verkar söka sig till orter där det går att få ett gott liv utan att det kostar för mycket. Prisvärda bostäder, rimliga restaurangnotor och god livskvalitet är faktorer som väger tungt. Även om storstäderna behåller sin attraktionskraft, ser vi en tydlig rörelse mot mindre städer med stark arbetsmarknad och bättre boendeekonomi.

Hela kartläggningen av svenskarnas sökvanor relaterat till flyttrender hittar du här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.