Annons:

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad idag 22:39
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som ”långväga kontroll” över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

”Trump är som Gorbatjov”

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps ”blinda” Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas ”av-amerikanisering” av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

”Kina kommer att vara störst om 10 år”

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Merz erkänner: Västvärldens attraktionskraft avtar

Den multipolära världen

Publicerad oktober 6, 2025
– av Isac Boman
Friedrich Merz CDU
Merz förespråkar nedskärningar i välfärden samtidigt som han vill öka både Ukrainastöd och militära utgifter.

Den liberala demokratin är under attack från nya ”autokratiska allianser”, hävdade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i veckan. I samma andetag erkände han att västvärldens attraktionskraft ”avtar märkbart” och att omvärlden inte längre ser upp till västerländska värderingar på samma sätt som tidigare.

Den tidigare BlackRock-toppen Merz och Frankrikes president Emmanuel Macron målade upp en mörk bild av västvärldens kris på fredagen. De båda ledarna hävdar att den liberala demokratin är under attack från olika håll och enligt Merz är det en ”axel av autokratiska stater” som nu utmanar den liberala världsordningen.

— Maktcentra i världen förskjuts i en utsträckning som inte setts sedan slutet av kalla kriget. En axel av autokratiska stater som utmanar den liberala ordningen runt om i världen hotar direkt de västerländska demokratierna, påstod han.

Varför denna axel bildats förklarades dock inte närmare. I samma anförande tvingades han dock erkänna att västvärldens attraktionskraft sjunker:

Annons:

— Utstrålningen av det vi i västvärlden kallar liberal demokrati avtar märkbart. Det är inte längre givet att världen orienterar sig mot oss, att den följer våra värderingar om liberal demokrati.

Merz har nyligen också slagit fast att Tyskland inte längre har råd att finansiera välfärdsstaten samtidigt som han förespråkar satsningar på militär upprustning och fortsatt stöd till Ukraina.

Macron finner bekväm syndabock

Macron talade om en ”degeneration av demokratin” i Europa och fann en bekväm syndabock i sociala medieplattformar.

— Vi har varit skyldiga att överlämna vårt offentliga demokratiska rum till sociala nätverk som ägs av stora amerikanska entreprenörer och kinesiska företag, sade han.

Möjligheten att Västs egen politik bidragit till utvecklingen berördes dock inte alls av Merz eller Macron.

— Den demokratiska debatten förvandlas till en debatt av hat, fortsatte Frankrikes president.

Merz, Macron, Tusk och Starmer. Foto: Number 10/CC BY 2.0

Putin ser multipolär värld

Rysslands president Vladimir Putin presenterade på torsdagen en helt annan analys. Vid Valdai Discussion Club i Sotji beskrev han utvecklingen som naturlig.

— Multipolaritet har blivit en direkt konsekvens av försök att etablera och bevara global hegemoni, ett svar på den besatta önskan att ordna alla i en enda hierarki, med västliga länder i toppen, sade Putin.

Putin hävdade också att demokratin är i tillbakagång i väst. Som exempel nämnde han Rumänien, där domstolen ogiltigförklarade presidentvalet förra året.

Merz erkände också att Europa har blivit ”ekonomiskt svagare” och att de sociala löften som gjorts är ”så mycket svårare att uppfylla idag än de brukade vara”.

Lösningen? Europa måste ”återfokusera på sin ekonomiska konkurrenskraft” och ”motsätta sig en ny våg av protektionism i världen”. Detta är i stort sett samma mantra europeiska ledare upprepat i årtionden – hittills med begränsad framgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin: Västs strävan efter världshegemoni skapade multipolär ordning

Den multipolära världen

Publicerad oktober 3, 2025
– av Markus Andersson
Enligt Rysslands president förlorade Ukraina nästan 45 000 ukrainska soldater förra månaden.

Den multipolära världsordningen är redan verklighet och ”ingen är beredd att följa regler från utlandet”, det slog Rysslands president Vladimir Putin fast under det årliga Valdai-forumet.

Han uppmanade europeiska politiker att sluta med sin ”antiryska hysteri”, hävdade att 44 700 ukrainska soldater dödades eller skadades i september och kallade USA:s president Donald Trump för en ”bekväm samtalspartner”.

Världen genomgår för närvarande en omfattande omvandling och den redan etablerade multipolära världsordningen är en direkt konsekvens av västerländska makthavares försök att etablera global hegemoni, argumenterade Putins under ett anförande vid Valdai-forumet på torsdagen.

Den ryske presidenten redogjorde också för de ryska väpnade styrkornas påstådda framgångar i Ukraina och Kievs förluster och uppmanade europeiska ledare att ta itu med sina egna länders problem istället för att ägna sig åt vad han beskrev som ”antirysk hysteri”.

Annons:

Putin uttryckte sig också positivt om den nya amerikanska administrationens pragmatiska förhållningssätt till internationella frågor.

Ingenting är förutbestämt

Den nuvarande globala situationen, präglad av snabba och ofta dramatiska förändringar, kräver beredskap för alla utvecklingar. Individuellt ansvar är särskilt viktigt och ”insatserna i den nuvarande situationen är extremt höga”, sa Putin.

En multipolär värld har redan tagit form, enligt den ryske presidenten. ”Praktiskt taget ingenting är förutbestämt. Allt kan utvecklas på olika sätt. Mycket beror på precisionen, omtänksamheten, återhållsamheten och eftertänksamheten i varje internationell aktörs handlingar”, sa han.

Putin betonade att i en multipolär värld måste alla länder söka gemensam grund för sina intressen. ”Ingen är beredd att spela efter regler som fastställts någonstans utomlands”, konstaterade han.

— Relationerna inom den globala majoriteten, prototypen för de politiska metoder som är nödvändiga och effektiva i en polycentrisk värld, är baserade på pragmatism och realism, ett avvisande av blockfilosofi och frånvaron av stela, ensidigt påtvingade förpliktelser eller modeller med senior- och juniorpartners, förklarade Putin.

Han kallade den ”blockinställning” som vissa länder har i syfte att utlösa en konfrontation för meningslös och anakronistisk. Nya internationella organisationer som BRICS och SCO utvecklas idag i ”andan av 2000-talets diplomati”, sa Putin. ”De är inte emot någon, de är för sig själva”.

Skarp kritik mot Europa

Putin konstaterade att USA:s och dess allierades makt nådde sin topp i slutet av 1900-talet, men att det inte finns, och aldrig kommer att finnas, en kraft som kan styra världen och diktera för alla ”hur man ska andas”.

— Försök gjordes, men de slutade alla i misslyckande, sa han.

Den ryske presidenten riktade skarp kritik mot europeiska politiker som han anser försöker ”lappa ihop hål i den europeiska byggnaden” genom att felaktigtskapa en bild av Ryssland som en fiende.

— De styrande eliterna i det enade Europa fortsätter att piska upp hysteri. Det visar sig att krig med ryssarna nästan står för dörren. De upprepar detta nonsens, detta mantra, om och om igen, sa Putin.

— Ärligt talat känner jag för att säga till dem, lugna ner er, vila lite och slutligen ta hand om era egna frågor, fortsatte han.

Rysslands ledare varnade också för att Moskva följer noga den eskalerande militariseringen av Europa, och att Rysslands motåtgärder ”inte kommer att dröja”. Han noterade att det finns de som hoppas kunna leverera ett ”strategiskt nederlag” för Ryssland, men menade att även de ”mest trögfattade hårdskallarna” snart kommer att inse att detta är omöjligt.

Situationen i Ukraina

Putin lade ansvaret för de misslyckade ansträngningarna att stoppa fientligheterna på ”minoriteten, inte majoriteten”.

— Detta gäller i första hand Europa, som ständigt eskalerar konflikten. Man kan inte se något annat mål som de eftersträvar idag, sa han.

Den ryske presidenten anklagade väst och deras ”tjänare i Kiev” för att betrakta det ukrainska folket som förbrukningsvara, ett ”destruktivt verktyg i andras händer”. Putin uppgav också att de ryska väpnade styrkorna stadigt skapar en buffertzon längs hela frontlinjen.

— Detta arbete fortskrider smidigt, lugnt och enligt plan… I dag är den ryska armén den mest stridsklara armén, påstod Putin och hävdade att de ryska väpnade styrkorna förvisso lidit förluster, men att dessa är mycket mindre än den ukrainska militärens.

Ryska trupper har enligt honom erövrat två tredjedelar av Kupyansk i Charkiv-regionen och tagit Kirovsk i Donetsk under sin fulla kontroll. Bosättningen Yunakovka i Sumy-regionen är under den ryska arméns kontroll och Volchansk i Charkiv-regionen är till hälften kontrollerad.

Ryska trupper har gått in i Seversk, Konstantinovka och Krasnoarmeysk i Donetska folkrepubliken, och behöver bara befria 0,13 procent av territoriet i folkrepubliken Luhansk.

Han hävdade att det råder ”förvirring i den ukrainska militärens led” och att de inte förstår vad som händer på frontlinjen. Den ukrainska armén förlorade omkring 44 700 soldater vid engagemangslinjen i september, där oåterkalleliga förluster stod för hälften av denna siffra, enligt Putin. Från januari till augusti deserterade totalt 150 000 ukrainska militärer, påstod han.

Pragmatisk syn på USA

Putin konstaterade att Rysslands och USA har olika syn på många ”globala problem”, men att ”för stormakter är detta faktiskt någonting normalt”. Lösningar på motsättningarna som skulle tillfredsställa båda sidor är fullt möjliga att hitta, argumenterade han.

— Oavsett oenigheter, om vi behandlar varandra med respekt, kommer förhandlingar, även de tuffaste och mest ihärdiga, fortfarande att syfta till att nå konsensus, och detta innebär att ömsesidigt acceptabla lösningar är möjliga.

Han uppskattade att de nuvarande amerikanska myndigheterna till skillnad från sina föregångare uttrycker sina ambitioner klart och tydligt.

— Det är alltid bättre att tydligt förstå vad andra personer har för avsikt och vad de försöker uppnå än att försöka urskilja den verkliga innebörden i en serie underförstådda anmärkningar, tvetydigheter och vaga antydningar.

— Vi ser att den nuvarande amerikanska administrationen styrs främst av sitt eget lands intressen, fortsatte han.

Under ett besök i Alaska diskuterades återställandet av bilaterala relationer, eftersom de enligt Putin ”inte bara befinner sig i en återvändsgränd, utan på den lägsta nivån i mannaminne”. Putin beskrev vidare den amerikanske presidenten Donald Trump som en bekväm samtalspartner som ”vet hur man lyssnar och hör”.

Vidare är Ryssland redo att stödja president Trumps förslag att lösa konflikten i Gazaremsan om det leder till skapandet av två separata stater, eftersom detta steg är nyckeln till en ”slutgiltig lösning av den palestinsk-israeliska konflikten”, sa Putin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina fortsätter storsatsningen på nya Sidenvägen

Den multipolära världen

Uppdaterad september 17, 2025, Publicerad september 17, 2025
– av Isac Boman
bri-2025-01
bri-2025-02
bri-2025-03
bri-2025-04
bri-2025-05
bri-2025-06
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 

Den nya Sidenvägen, på engelska Belt and Road, är inte bara ett infrastukturprojekt utan även en av de främsta internationella mötesplatserna utanför Västblocket som i dagsläget involverat över 150 länder.

Årets medieforum i Yunnan-provinsens huvudstad Kunming i sydvästra Kina är det nionde i ordningen och besöks av medieorganisationer från 87 olika länder, däribland Nya Dagbladet.

Namnet på BRI-initiativet, på svenska ”Initiativet till Sidenvägen” eller mindre formellt ”den nya Sidenvägen”, anspelar på den berömda handelsrutt som under ett och ett halvt årtusende länkade samman Kina, Europa och Afrika fram till 1400-talet då det Ottomanska riket helt kom att blockera handelsvägarna.

BRI är ett officiellt kinesiskt ekonomiskt och diplomatiskt initiativ som ursprungligen formulerades av Kinas president Xi Jinping år 2013 med uttalad utgångspunkt i så kallad multilateralism, i ledigare ordalag på en grund av dialog och frivilliga utbyten mellan självständiga aktörer. I en bredare bemärkelse beskrivs BRI:s syfte som att främja interkulturell kommunikation och utbyte mellan nationer och civilisationer ”för att bidra till ömsesidiga fördelar och förståelse” och med detta som metod förbättra förutsättningarna för en fredlig utveckling och långsiktig global stabilitet.

Annons:

En rad stora infrastrukturella projekt har fötts från initiativet, med den långsiktiga ambitionen att skapa moderna transport- och handelsvägar på mellan Europa, Afrika, Asien och Amerika. Bland de mest kända infrastrukturprojekt som redan slutförts återfinns järnvägen från Kina till Laos, samt på Indonesiens huvudö Java och hamnarna Hambantota International i Sri Lanka och Gawadar i Pakistan. Ungern och Serbien har varit först ut i Europa med att anamma initiativet på både infrastrukturell och politisk nivå, där en järnväg för snabbtåg just nu byggs mellan ländernas huvudstäder Budapest och Belgrad i samarbete med kinesiska ingenjörer. Även Pireushamnen nära Aten i Grekland har blivit en del av initiativet och är i nuläget en av Europas största hamnar.

Sverige återfinns bland de länder, framförallt från det USA-dominerade Västblocket, som i nuläget valt att inte ansluta till initiativet och som främst beskriver projektet som ett ”bedrägeri” av Kina för att skuldsätta länder. Bland västeuropeiska länder är den enda infrastrukturella deltagaren för närvarande Luxemburg, som med sin stora flygplats har en betydande flygtrafik till Kina.

Den nya Sidenvägen omfattar samtidigt inte bara infrastruktur utan även andra forum som utgör de just nu mest betydande officiella internationella mötesplatserna i Kina. Årets forum med mediatema hålls just nu i Kunming i södra Kina mellan den 16 och 17 september med sammanlagt 165 mediekanaler från 87 olika länder på plats, med många ledande medier framförallt från Sydamerika, Asien, Afrika och Östeuropa, från Ryssland i år i form bland annat av nyhetsbyråerna Ria och Tass.

Nya Dagbladet är hittills ett av ett fåtal mediehus från det allt mer isolerade Västblocket som är på plats, i sällskap bland annat med Discovery Channel och Warner Bros. Från Västeuropa finns i övrigt en rad mindre mediehus på plats från bland annat Danmark, Frankrike, Irland och Tyskland.

Det är en väldigt begränsad bild av omvärlden som allmänheten i Västblocket just nu får ta del av och BRI är en möjlighet för oss att skapa oss en egen djupare förståelse för världsutvecklingen och även förstärka vår internationella korrespondens, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.

Många journalister i den här typen av sammanhang från Afrika, Mellanöstern och Asien kommer förstås från helt andra historiska och kulturella referenser än oss själva, men jag tycker det är en beklaglig ryggmärgsreaktion som kommit att prägla det samtida Väst att stänga dörren ens till att försöka mötas som människor och föra en öppen dialog. I den polariserande tid vi lever tror jag det finns ett behov för en journalistisk form av diplomati, tillägger nyhetschefen Isac Boman.

Vid sidan av medieorganisationerna medverkade även företrädare för ett antal statliga företagsjättar som involverats i de olika projekten såsom Energy China, China National Nuclear Corporation, China Changan Automobile Group och China Communication Contruction Company.

Nya Dagbladet var även på plats under förra årets konferens i Chengdu, Sichuan-provinsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Analytiker: Ukrainakriget och sanktionerna har svetsat samman Asiens stormakter

Den multipolära världen

Publicerad september 2, 2025
– av Isac Boman
Indiens Narendra Modi tas emot i Kina när de gamla rivalerna närmar sig varandra.

Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli.

Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna.

Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser.

”Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation”, skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan.

Annons:

Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa.

Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat.

”Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent”, konstaterar Conway.

En framtid utan USA?

Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera ”nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter”.

Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa ”sekundära tullar” mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – ”en av de högsta nivåerna i världen”.

”Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han.

Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat ”föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen”.

Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0

”En gång svurna rivaler”

Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer.

”En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas”, noterar han.

En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel.

Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation.

”Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan”, skriver Conway, är att dessa ”en gång svurna rivaler” nu närmar sig en ekonomisk försoning.

När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.

”Ett seismiskt ögonblick”

Conway kallar utvecklingen för ”ett seismiskt ögonblick i geopolitiken” och avslutar sin analys med en varning:

”Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier”, slår han fast.

Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.

Shanghai Cooperation Organisation (SCO)

SCO grundades 2001 och har tio medlemsländer: Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland. Organisationen startade som ett säkerhetspolitiskt samarbete men omfattar nu även ekonomiska och politiska frågor.

Medlemsländerna representerar över 40 procent av världens befolkning och när man justerar för köpkraft står SCO-länderna för närmare hälften av global BNP. Organisationens sekretariat ligger i Peking och ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.

G7 (Group of Seven)

G7 består av USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada. Gruppen bildades på 1970-talet som ett forum för ekonomisk samordning mellan industrialiserade liberala demokratier. G7-länderna står för cirka 30 procent av global BNP och har länge spelat en central roll i det internationella finanssystemet.

EU deltar i G7-möten som observatör. Sedan 2022 har G7 koordinerat ekonomiska sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.