Idag genomför Tyskland avstängningen av sina sista kärnkraftverk. Även om kärnkraftsmotståndare firar detta beslut, har den planerade avvecklingen även lett till kritik och landet befinner sig fortfarande i en allvarlig energikris.
På senare tid har det funnits krav på att skjuta upp avstängningen av de återstående reaktorerna, både från oppositionen och från politiker inom förbundskansler Olaf Scholz koalition. Kritiken innefattar bland annat farhågor om att Tyskland nu kan bli ”mer beroende av fossila bränslen”.
Regeringen har dock avvisat dessa krav. Avvecklingen är redan ”klappad och klar”, enligt Scholz talesperson. Landets miljöminister Steffi Lemke menar att Tyskland nu går in i en ”säkrare tid”, trots att landet står i en stor energikris med skenande priser och en hårt drabbad industri.
Bakgrund Tyska kärnkraften
Tyskland är den första stora industrinationen att fasa ut all sin kärnkraft. År 2001 beslutades det att successivt stänga de 17 kärnkraftverken fram till 2022. Detta beslut återkallades temporärt 2010 men återinfördes efter kärnkraftskatastrofen i Japan 2011, då förbundskansler Angela Merkel bytte åsikt om kärnkraft.
Kärnreaktorerna i det tidigare Östtyskland stängdes under 1990-talet av säkerhetsskäl. Hösten 2022 beslutade regeringen att behålla landets tre kvarvarande kärnkraftverk i drift fram till april i år på grund av energikrisen till följd av kriget i Ukraina.
Cirka 70 procent av Tysklands energibehov täcks av import. I början av 2020-talet kom över en tredjedel av den totala energikonsumtionen från olja, en fjärdedel från naturgas, 18 procent från kol, 14 procent från förnybara energikällor och drygt 6 procent från kärnkraft.