Annons:

Finansierade Bidens kampanj – nu ligger han bakom jättebedrägeriet på kryptobörsen

Uppdaterad november 16, 2022, Publicerad november 15, 2022 – av Isac Boman
Sam Bankman-Fried tros ha lurat kunderna på mångmiljardbelopp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Finansentreprenören Sam Bankman-Fried var en av Demokraternas och Biden-kampanjens största enskilda finansiärer. Nu misstänks han för bedrägerier i mångmiljardklassen genom kryptobörsen FTX som gick bankrutt i helgen.

Någonstans mellan 10 och 20 miljarder kronor är fortfarande försvunna efter att kryptobörsen FTX kraschat – och det är grundaren själv, den amerikanskjudiske entreprenören Sam Bankman-Fried, som pekas ut som ansvarig för svindlerierna.

Sedan tidigare är det känt att Bankman-Fried i hemlighet ska ha fört över motsvarande 105 miljarder kronor av kundernas tillgångar från den Bahamas-baserade kryptobörsen FTX till sitt eget handelsföretag Alameda Research, som sedan förlorat en stor del av dessa genom vad som beskrivs som ”misslyckade affärer”.

Enligt Wall Street Journal ska FTX ha lånat ut mer än hälften av användarnas tillgångar, ett antal miljarder av dessa har ännu inte återfunnits. Under fredagen ansökte FTX om konkursskydd.

Annons:

Bankman-Fried som nu utreds för marknadsbedrägerier förnekar själv att han gjort något fel och tillbakavisar uppgifterna om att han i hemlighet flyttat kundernas pengar från kryptobörsen till sitt handelsbolag – men medger att de genomförda transaktionerna ”skapat förvirring”.

Inbyggd bakdörr

Enligt källor ska svindlerierna ha genomförts med hjälp av en inbyggd bakdörr i FTX bokföringssystem och en programvara som ”skräddarsytts” för ändamålet.

Dagens PS skriver att ”kalabaliken bröt ut på allvar” på kryptobörsen när rivaliserande Binance meddelade att man tänkte sälja sin andel i FTX till ett värde av cirka 6,1 miljarder kronor. Kort dessförinnan hade nyhetsbyrån Coindesk avslöjat att Alamedas tillgångar huvudsakligen utgjordes av just kryptovalutor.

I samband med FTX kollaps ska kryptobörsen också ha utsatts för en påstådd hackerattack och närmare tre miljarder kronor tagits ut under dygnet efter att bolaget ansökte om konkursskydd.

Uttagen genomfördes trots FTX tidigare oförmåga att möta kundernas krav på att få tillbaka sina pengar”, skriver Financial Times.

Det hela har också lett till att Sam Bankman-Fried, som 2019 lockade stora investerare som Black Rock och Soft Bank och som nyligen hade en förmögenhet på motsvarande nästan 180 miljarder kronor, idag inte har några materiella tillgångar alls på pappret.

Smällen mot den 30-årige kryptomogulen är en av de allra största som drabbat en enskild aktör i kryptovalutornas historia”, skriver TT.

Stor finansiär av Demokraterna

Noterbart är att Bankman-Fried inte endast är känd som kryptoentreprenör utan också som en av Demokraternas och president Joe Bidens främste finansiärer. Bara under 2022 donerade han hundratals miljoner kronor till vänsterliberalt inriktade organisationer i samband med valet och har pekats ut som den enskilde person, efter den ökände globalisten George Soros, som skänkt mest pengar till projekt kopplade till Demokratiska partiet.

Bankman-Fried har stöttat Biden med mångmiljonbelopp. Foto: Adam Fagen/CC BY-NC-SA 2.0

Redan i samband med valet 2020 donerade Bankman-Fried över 50 miljoner kronor till organisationer kopplade till Joe Bidens kampanj. Han var redan då den näst störste enskilde finansiären efter mediemogulen och tidigare New York-guvernören Michael Bloomberg.

De två senaste åren ska han ha ökat sitt vänsterpolitiska engagemang och ska under 2021 och 2022 ha skänkt hundratals miljoner kronor till projekt som kopplas till Demokratiska partiet.

Modern Barbara Fried är också medgrundare till ”Mind the Gap” – en organisation som samlar in pengar just till Demokratiska partiet och som lägger stora resurser på att väljargrupper som anses stå nära Demokraterna också tar sig till vallokalerna och röstar.

Via sin stiftelse FTX Foundation har Bankman-Fried också skänkt stora summor till olika former av klimataktivism. Han har också finansierat organisationer som lobbar för att människor ska äta mindre kött och istället övergå till mer växtbaserad kost.

World Economic Forum mörkar kopplingen till FTX

Efter att kryptoentreprenören anklagats för att vara en bedragare har också Klaus Schwabs globalistiska organisation World Economic Forum försökt mörka sin koppling till Bankman-Fried, noterar webbtidningen New York Post. FTX benämndes fram tills alldeles nyligen som "partner" på World Economic Forums hemsida och Bankman-Fried deltog själv i organisationens globalistmöte i Davos så sent som i maj. Nu har dock all information om kopplingarna mellan Klaus Schwabs organisation och Sam Bankman-Fried raderats från World Economics hemsida utan några närmare specifikationer.

I samma artikel noteras också att Bankman-Frieds bolag FTX förra året arrangerade konferensen "Crypto Bahamas" som gästats av Storbritanniens tidigare premiärminister, folkrättsförbrytaren Tony Blair, och den amerikanske expresidenten Bill Clinton, på senare tid främst uppmärksammad för sina många flygningar i pedofilen Jeffrey Epsteins omtalade privatplan med öknamnet "Lolita Express".

Tony Blair, Bill Clinton och Sam Bankman-Fried. Foto: Dan Keeler/Twitter

Finansiellt samarbete med ukrainska regimen

I mars rapporterade börsen Coindesk om initiativet "Aid for Ukraine" - en kryptobaserad webbsida för donationer understödd av FTX som skulle vägleda kryptovaluta vidare till Ukrainas centralbank - i ett samarbete där även det ukrainska ministeriet för "digital transformation" ingick. Projektet var det första i sitt slag där en kryptobörs samarbetat direkt med en offentlig aktör.

"När konflikten inleddes i Ukraina, kände FTX ett behov att komma med stöd på alla sätt man kunde. Genom att arbeta med ministeriet för digital transformation, för att sätta upp betalningsvägar och ordna med omvandlingen av kryptodonationer till fiatvaluta, har vi gett Ukrainas centralbank möjligheten att förse folket med hjälp och resurser där det behövs mest", skrev Bankman-Fried själv om initiativet.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Meta tjänar miljarder på bluffannonser

Publicerad Igår 10:20 – av Redaktionen

Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.

Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.

Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.

I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.

Annons:

Böter mindre än intäkterna

Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".

Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.

Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.

Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.

Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädsla lamslår EU:s ekonomi – investeringar på nioårslägsta

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad november 4, 2025 – av Isac Boman
Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA – men pengarna investeras inte.

Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.

EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.

Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.

— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Annons:

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.

Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.

Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.

Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:

— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.

Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiskt svag konjunktur för småföretagare

Publicerad november 4, 2025 – av Markus Andersson
Allt fler småföretag har nu svårt att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt pausar allt fler planerade investeringar.

Svenska småföretagare upplever den svagaste konjunkturen sedan mätningarna startade 1985. Lönsamheten faller och sex av tio är oroliga för framtiden. Samtidigt finns det ett hopp om vändning under 2026, enligt årets Småföretagsbarometer.

År 2025 har kantats av fortsatta svårigheter för landets småföretagare. De förväntningar om förbättring som fanns vid förra årets mätning har inte infriats. Tvärtom visar den senaste Småföretagsbarometern, som publiceras av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund, att konjunkturen har försvagats ytterligare.

Den sammanlagda konjunkturindikatorn sjunker till -13,4, jämfört med -11 föregående år. Det innebär att mätningen för sjätte året i följd ligger under det historiska genomsnittet. Småföretagen befinner sig därmed mitt i en ovanligt utdragen period av ekonomisk motgång. Sex av tio företagare känner oro över utvecklingen.

Trots det dystra nuläget finns ändå tecken på ljusning. Inför nästa år väntas konjunkturindikatorn stiga till 60, vilket närmar sig det historiska snittet på 66.

Annons:

— Att investeringsplaner pausas eller ställs in är ofta en följd av osäkerhet. Företagen väger riskerna noggrant och prioriterar att hålla likviditeten intakt. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare lågkonjunkturer, men också ett beteende som kan vända snabbt när förtroendet återkommer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Krympande marginaler

Lönsamhetsutvecklingen ger anledning till oro. Andelen företag som uppger att de har god lönsamhet har minskat från 84 till 77 procent. Samtidigt har andelen som tjänar tillräckligt för att kunna investera i framtiden sjunkit från 50 till 42 procent. Mest oroande är att 22 procent av företagen nu har svårigheter att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, en ökning från 16 procent året innan.

— Nedgången i lönsamhet är ett tecken på att marginalerna krymper i takt med att ett högt kostnadstryck bitit sig fast. Många företag väljer att avvakta med investeringar tills de ser stabilare efterfrågan och lägre räntor. Det är rationellt, men innebär samtidigt att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, konstaterar Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.

Svag efterfrågan bromsar tillväxten

Brist på efterfrågan har blivit det främsta tillväxthindret för småföretagen. Nästan var fjärde företagare, 24 procent, pekar ut detta som det största problemet. Tätt därefter kommer svårigheter att rekrytera rätt kompetens, som 15 procent anger som huvudhinder.

När företagarna tillfrågas om vad som oroar dem mest svarar 29 procent att de fruktar en kraftig nedgång i kundernas köpkraft.

— Att efterfrågan nu lyfts fram som det största tillväxthindret visar att återhämtningen går trögt. Det är en signal om att hushållen håller hårt i plånboken och att företagen därmed får allt svårare att växa på hemmamarknaden. För att konjunkturen ska vända krävs ett tydligt skifte i konsumtionsmönstren, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina pausar exportförbud på kritiska råvaror efter stormötet

Publicerad oktober 30, 2025 – av Redaktionen
Mötet i Busan var det första mellan presidenterna sedan 2019.

USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping träffades på torsdagen i Busan, Sydkorea, och kom överens om att sänka tullarna på kinesiska varor i utbyte mot åtgärder mot fentanylhandeln och återupptagna amerikanska sojabönsinköp. Det var det första mötet mellan ledarna sedan 2019.

Trump meddelade att tullarna på kinesisk import ska minska från 57 procent till 47 procent genom att halvera de fentanylrelaterade tullsatserna till 10 procent. Enligt presidenten kommer Xi att arbeta "mycket hårt för att stoppa flödet" av den syntetiska opioid som är den främsta orsaken till amerikanska överdoser.

Kina gick också med på att pausa de exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som infördes tidigare i månaden. Dessa grundämnen är avgörande för produktion av bilar, flygplan och vapen och har blivit Pekings starkaste hävstång i handelskriget med USA. Pausen ska gälla i ett år, enligt Kinas handelsministerium.

Försiktig marknadsreaktion

Mötet vid flygbasen utanför Busan, som ägde rum i samband med APEC-toppmötet, varade över en och en halv timme. Trump beskrev samtalen som "fantastiska" och gav dem betyget "12 av 10".

Annons:

Reaktionen på de internationella börserna var dock dämpad. Shanghaibörsen föll från den högsta nivån på tio år, medan amerikanska sojabönsterminer sjönk.

— Marknadernas respons har varit försiktig i kontrast till Trumps entusiastiska beskrivning av mötet, konstaterade Besa Deda, chefsekonom vid analysföretaget William Buck i Sydney.

Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, var kritisk och skrev på X att "Trump vek sig för Kina".

Fler överenskommelser på gång

Parterna kom även överens om att pausa ömsesidiga hamnavgifter på sjöfart och att Kina ska återuppta köp av amerikansk energi. Trump sade att han planerar att besöka Kina i april innan Xi tar emot honom i USA.

Känsliga frågor som Taiwan och Nvidias avancerade AI-chips diskuterades inte, enligt Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.