Annons:
Annons:

Federal Reserve inför i praktiken nollränta

Uppdaterad 16 mars 2020, Publicerad 16 mars 2020 – av Alexander Almqvist
Jerome "Jay" Powell, chef över Federal Reserve.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänker styrräntan och genomför ett massivt stödköp som ett svar på coronapandemins effekter på ekonomin.

Fed-chefen Jay Powell meddelade under söndagskvällen att centralbanken sänker styrräntan med en hel procentenhet, från 1 till 1,25 procent till 0 till 0,25 procent, vilket i princip innebär att USA har nollränta. Det betyder att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter på bara några veckor. Centralbanken genomförde den 3 mars en räntesänkning med en halv procentenhet.

I samband med räntesänkningsbeskedet inleder Federal Reserve ett massivt stödpaket i form av köp av statsobligationer och värdepapper för 700 miljarder dollar, motsvarande nästan 6,8 biljoner kronor.

– Vårt egentliga uppdrag är att tillhandahålla likviditet till finansiella system när det är under stress, och det är verkligen en del av vad vi gjorde idag. Vårt sekundära uppdrag är att stödja efterfrågan genom lägre räntor, och det gjorde vi, sade Jay Powell via telefonlänk vid en presskonferens på söndagen, enligt Financial Times.

Annons:

Enligt "Fed" har man koordinerat söndagens åtgärder med Bank of England, Bank of Canada, Bank of Japan, Swiss National Bank och Europeiska centralbanken (ECB).

President Donald Trump har tidigare delat ut svidande kritik till Federal Reserve och centralbankschefen Jay Powell för att man, enligt honom, dragit ut på beskedet att sänka räntan. Efter centralbankens besked var dock presidenten mycket nöjd.

– Jag tycker att det som ägt rum just nu är förträffligt. Jag visste inte att jag skulle bli förvånad på en söndag, sade Trump till media under söndagen.

Beskedet fick dock ingen lugnande effekt på marknaden. Under måndagen har börserna i Europa fortsatt rasa och USA-börsen riskerar att öppna på minus.

Federal Reserve i Washington D.C.

 

Så fungerar styrräntan

Centralbankens styrränta kan för det första syfta på så kallad reporänta, vilket är den ränta mot vilken en kommersiell bank kan låna pengar från, eller förvara dem i, centralbankens förvar. En lägre reporänta innebär att det blir förmånligare för banker att låna pengar och mindre lönsamt att förvara pengar i centralbanken. Standardpraxis är att kommersiella banker utgår bland annat från denna ränta för att fastställa räntor som exempelvis bolånetagare erbjuds, samt hur strikt eller liberal man är i att bevilja lån.

För det andra åsyftas huruvida centralbanken ämnar tillföra mer pengar till ekonomin eller tvärtom verka för att mindre pengar kommer i omlopp. Enligt ekonomisk teori sjunker marknadsräntorna om centralbanken tillför mer pengar till ekonomin genom att bevilja statslån (detsamma som att köpa statsobligationer). Om centralbanken istället säljer stats- eller andra obligationer till exempelvis en bank, minskar penningmängden i omlopp och orsakar högre marknadsräntor. Styrränta kan således åsyfta huruvida en bank försöker sänka eller höja räntan och därmed försöker öka eller minska penningmängden.

Källa: Penningmakten/Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik

Kriget mot kontanterna

Publicerad Idag 17:27 – av Jan Sundstedt
Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik
Riksbanken vill begränsa kontantbetalningar i handeln till 10 000 kronor. Förslaget är ännu inte beslutat. Arkivbild.

Riksbanken driver för andra gången i år kravet på ett tak på 10 000 kronor för kontanta köp i handeln, långt under EU:s gräns på 10 000 euro. Beloppet lades fram redan i mars, och nu upprepar banken kravet i sitt remissvar till regeringen – samtidigt som hushållen uppmanas att ha sedlar hemma inför kris och krig.

Kravet kommer i Riksbankens remissvar på regeringens promemoria om hur EU:s nya penningtvättsregler ska föras in i svensk lag. Reglerna börjar gälla i juli nästa år och ger ett tak på 10 000 euro för kontanta betalningar i handeln.

Riksbanken skriver att regeringen borde utnyttja möjligheten att gå betydligt lägre, och bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden, samt minskar riskerna för penningtvätt, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.

Om förslaget genomförs får kontantbetalningar över 10 000 kronor i handeln inte genomföras, oavsett vara eller tjänst. Riksbanken har krävt ett tak även tidigare.

Annons:

I betalningsrapporten som publicerades den 12 mars 2026 rekommenderade banken regeringen och riksdagen att införa en gräns på 10 000 kronor. I rapporten bedöms att beloppet är tillräckligt för de flesta vardagsköp.

Till skillnad från årets rapport förordade rapporten för 2025 en beloppsgräns men utan att nämna någon summa. I mars 2026 angav banken 10 000 kronor, och i remissvaret håller den fast vid beloppet.

Enligt rapporten skulle nivån bli bland de lägsta som hittills införts i EU, vilket banken anser rimligt eftersom Sverige har en av unionens lägsta kontantanvändningar.

Gränsen kan enligt rapporten införas samtidigt som EU:s nya regler 2027.

Sedlar hemma, tak i butiken

Samtidigt rekommenderar Riksbanken hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, uppger Myndigheten för civilt försvar.

Pengarna är tänkta att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor i kris och krig. Beredskapsbeloppet är därmed en tiondel av den gräns Riksbanken vill ha i butik.

Myndigheten uppmanar också till att använda kontanter då och då i vardagen för att hålla kontantsystemen igång.

Riksbanken anger i sitt remissvar på regeringens promemoria kring EU:s nya penningtvättsregler från 2027 att EU:s gräns inte sänks.

Riksbanken tillstyrker samtidigt ett tillfälligt krisundantag från gränsen. Det är regeringen som avgör var gränsen slutligen hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Annons:

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Annons:

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.