Den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänker styrräntan och genomför ett massivt stödköp som ett svar på coronapandemins effekter på ekonomin.
Fed-chefen Jay Powell meddelade under söndagskvällen att centralbanken sänker styrräntan med en hel procentenhet, från 1 till 1,25 procent till 0 till 0,25 procent, vilket i princip innebär att USA har nollränta. Det betyder att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter på bara några veckor. Centralbanken genomförde den 3 mars en räntesänkning med en halv procentenhet.
I samband med räntesänkningsbeskedet inleder Federal Reserve ett massivt stödpaket i form av köp av statsobligationer och värdepapper för 700 miljarder dollar, motsvarande nästan 6,8 biljoner kronor.
– Vårt egentliga uppdrag är att tillhandahålla likviditet till finansiella system när det är under stress, och det är verkligen en del av vad vi gjorde idag. Vårt sekundära uppdrag är att stödja efterfrågan genom lägre räntor, och det gjorde vi, sade Jay Powell via telefonlänk vid en presskonferens på söndagen, enligt Financial Times.
Enligt ”Fed” har man koordinerat söndagens åtgärder med Bank of England, Bank of Canada, Bank of Japan, Swiss National Bank och Europeiska centralbanken (ECB).
President Donald Trump har tidigare delat ut svidande kritik till Federal Reserve och centralbankschefen Jay Powell för att man, enligt honom, dragit ut på beskedet att sänka räntan. Efter centralbankens besked var dock presidenten mycket nöjd.
– Jag tycker att det som ägt rum just nu är förträffligt. Jag visste inte att jag skulle bli förvånad på en söndag, sade Trump till media under söndagen.
Beskedet fick dock ingen lugnande effekt på marknaden. Under måndagen har börserna i Europa fortsatt rasa och USA-börsen riskerar att öppna på minus.
Så fungerar styrräntan
Centralbankens styrränta kan för det första syfta på så kallad reporänta, vilket är den ränta mot vilken en kommersiell bank kan låna pengar från, eller förvara dem i, centralbankens förvar. En lägre reporänta innebär att det blir förmånligare för banker att låna pengar och mindre lönsamt att förvara pengar i centralbanken. Standardpraxis är att kommersiella banker utgår bland annat från denna ränta för att fastställa räntor som exempelvis bolånetagare erbjuds, samt hur strikt eller liberal man är i att bevilja lån.
För det andra åsyftas huruvida centralbanken ämnar tillföra mer pengar till ekonomin eller tvärtom verka för att mindre pengar kommer i omlopp. Enligt ekonomisk teori sjunker marknadsräntorna om centralbanken tillför mer pengar till ekonomin genom att bevilja statslån (detsamma som att köpa statsobligationer). Om centralbanken istället säljer stats- eller andra obligationer till exempelvis en bank, minskar penningmängden i omlopp och orsakar högre marknadsräntor. Styrränta kan således åsyfta huruvida en bank försöker sänka eller höja räntan och därmed försöker öka eller minska penningmängden.
Källa: Penningmakten/Isac Boman
