Annons:

Fallande priser på åkermark

Uppdaterad augusti 28, 2024, Publicerad augusti 28, 2024 – av Sofie Persson
Vid Götalands södra slättbygder kostade en hektar återmark i snitt 275 800 kronor 2023 - jämfört med 22 300 kronor i Övre Norrland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Under 2023 har priset per hektar åkermark sjunkit med fem procent, jämfört med 2022, vilket är första gången på tio år som priset på åkermark sjunkit, och de regionala skillnaderna är stora.

De senaste tio åren har priserna på åkermark stigit varje år. Sammanlagt, sedan 2013, har priserna i genomsnitt ökat med 111 procent, rapporterar Jordbruksaktuellt. Under 2023 låg dock det genomsnittliga priset för en hektar åkermark på 123 800 kronor, vilket är en minskning med cirka fem procent jämfört med 2022.

Däremot har priserna på betesmarker ökat sedan förra året där priset i genomsnitt var 50 300 kronor per hektar, vilket är en ökning på sex procent. Där har det i snitt ökat med 144 procent sedan 2013.

För att uppskatta de genomsnittliga markpriserna används data från lantbruksfastigheter som sålts under året, och för vilka lagfart har sökts. Under 2023 inkluderades över 2 200 försäljningar och mer än 15 300 hektar jordbruksmark i analysen.

Annons:

Priserna varierar dock markant landet över, där det vid Götalands södra slättbygder under 2023 i snitt kostade 275 800 kronor per hektar och betesmarken 120 500 kronor per hektar. I jämförelse låg priserna i Övre Norrland på 22 300 kronor för en hektar åkermark och betesmarken på 8 600 kronor per hektar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sverige och Kina enas om spannmålsexport

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

Landsbygdsminister Peter Kullgren undertecknade under ett besök i Kina protokoll som möjliggör svensk export av havre och malt till den kinesiska marknaden. Överenskommelsen kom till under en delegation till landet den 4–7 november, där även företrädare för den svenska livsmedelsbranschen deltog.

Kina är Sveriges största exportmarknad i Asien och betraktas som en viktig handelspartner. De nya exportprotokollen fastställer de krav som Sverige måste uppfylla för att kunna exportera havre och malt till landet.

Enligt regeringen omfattar bestämmelserna bland annat kriterier för kontroll, paketering och inspektion vid export till Kina.

Ökad export är en viktig del när vi ska öka vår livsmedelsproduktion. Därför är dagens undertecknande av exportprotokollen för havre och malt ett välkommet steg i rätt riktning, sade Kullgren i ett pressmeddelande.

Annons:

Även Lantmännens vice verkställande direktör Per Arfvidsson, som också deltog i resan, välkomnade beslutet och lyfte fram exportens betydelse för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen.

Ökad export är avgörande för att vi ska kunna öka livsmedelsproduktionen i Sverige. För att lantbruket ska växa krävs fungerande marknader både hemma och utomlands. Att Sverige öppnar för export av havre och malt till Kina är ett viktigt steg och visar potentialen som finns för svenska råvaror och livsmedelsprodukter, sade Arfvidsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kronofogden: Kraftig nedgång i ungas betalningsanmärkningar

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Skulderna hos Kronofogden minskar bland unga för första gången på många år. Experter pekar på en lagändring om näthandel som en möjlig förklaring.

Under det senaste decenniet har skulderna hos Kronofogden ökat kraftigt bland svenskar, särskilt bland unga. Bakom den negativa utvecklingen har ofta legat snabblån och kreditköp på nätet, men även skulder till teleoperatörer och internetleverantörer.

Nu visar siffrorna från Kronofogden på en vändning. Myndigheten tog under första halvåret i år emot elva procent färre inkassokrav än under motsvarande period 2023. Samtidigt blev antalet personer med betalningsanmärkningar nästan nio procent färre. Totalt blev det 3,3 miljarder kronor mindre i krav under första halvåret 2024 jämfört med samma period året innan.

Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden till skattefinansierande SVT.

Annons:

Tydlig trend i näthandel efter ny lag

Analyser från betalleverantören Nets visar tydligt hur konsumenternas betalvanor har ändrats. För sju år sedan, 2018, valde hälften av alla kunder att använda kredit vid sina köp. I år har den siffran sjunkit till 34 procent.

Patrik Müller, e-handelsexpert vid Nets, ser ett samband med den lag som infördes för fem år sedan. Lagen, som infördes 2020, innebär att fakturabetalning och kreditköp inte får vara det första alternativet i en webbutiks kassa.

Vi ser en tydlig trend att människor hellre betalar varan på en gång än att skjuta upp skulden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga varslas när AI tar över jobb i USA

Utvecklingen av AI

Publicerad november 9, 2025 – av Jan Sundstedt

I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna.

Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år.

Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna.

Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas.

Annons:

Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.

Omfattande nedskärningar hos stora företag

Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster.

Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer.

UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta.

Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025.

Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.

Statliga nedstängningen komplicerar

Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin.

Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen.

Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi.

Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meta tjänar miljarder på bluffannonser

Publicerad november 7, 2025 – av Redaktionen

Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.

Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.

Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.

I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.

Annons:

Böter mindre än intäkterna

Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".

Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.

Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.

Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.

Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.