MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 20 augusti 2025

onsdag 20 augusti 2025

 

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad 28 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på de flesta varor från EU. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för flertalet av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och USA:s president, Donald Trump, presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50-procentiga importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordhög arbetslöshet bland akademiker

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

publicerad Igår 13:08
– av Redaktionen
Arbetslösheten bland svenska akademiker har ökat med 55 procent på bara två år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Över 19 000 akademiker stod utan arbete i juli, den högsta noteringen på två decennier. Arbetslösheten bland högutbildade har ökat med 55 procent på två år och inget tyder på att trenden kommer att brytas, visar ny statistik från Akademikernas a-kassa.

Totalt var 19 231 akademiker arbetslösa i juli månad, vilket är 826 fler än månaden innan. Det är den högsta siffran på 20 år. Jämfört med juli förra året har antalet arbetslösa akademiker ökat med 17 procent.

— Vi är vana vid att arbetslösheten går upp under sommaren så ökningen är egentligen ingen överraskning, men vi är inte vana med att ha så här höga siffror på totalen, säger Akademikernas kommunikationsstrateg Alexandra Oljans Ahlin.

Utvecklingen har varit särskilt dramatisk de senaste två åren. Sedan juli 2023 har akademikerarbetslösheten ökat med hela 55 procent – och den väntas fortsätta stiga även de kommande åren.

— Just nu ser vi inga tecken på en minskning. Det kommer fortsätta att vara många som behöver den här ekonomiska tryggheten, menar Oljans Ahlin.

Av de arbetslösa akademikerna fick 13 299 personer ersättning från a-kassan i juli, en ökning med nästan 1 000 personer på en månad. Ytterligare 5 932 personer fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltog i arbetsmarknadspolitiska program.

Fler fastnar i långtidsarbetslöshet

En särskilt oroande trend är att allt fler akademiker fastnar i långvarig arbetslöshet. I juli hade 5 230 personer varit utan arbete i mer än ett år – en ökning med 24 procent jämfört med juli förra året. Det innebär att mer än var fjärde arbetslös akademiker nu är långtidsarbetslös.

— Många medlemmar som vi pratar med vittnar om att det är svårt och tar lång tid att få ett nytt jobb, och statistiken bekräftar tyvärr det. Kort tid i arbetslöshet är sällan några problem men när den blir längre blir det allt tuffare, förklarar hon.

Den stigande arbetslösheten syns också i a-kassans utbetalningar. I juli betalade Akademikernas a-kassa ut totalt 289,5 miljoner kronor i ersättning, jämfört med 202 miljoner kronor samma månad förra året.

Andelen arbetslösa bland akademiker ligger nu på 2,4 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än för ett år sedan. Akademikernas a-kassa har närmare 800 000 medlemmar totalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler studenter – men färre tar studielån

publicerad 15 augusti 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året ökade antalet studerande som fick studiemedel. Samtidigt var det färre som tog CSN-lån.

Under 2024 var det 529 700 personer som fick studiemedel genom CSN. Av dessa tog 75 procent även lånedelen av studiemedlen. Det är första gången sedan 2011 som andelen studiemedelstagare som tar studielån minskade, visar en rapport från CSN.

CSN dubblade räntan förra året, från 0,59 till 1,23 procent. I år ligger räntan på 1,98 procent, vilket är den högsta räntan sedan 2011. Detta har sannolikt påverkat förra årets låntagare, även om andra orsaker också kan vara bidragande. En enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar visar exempelvis att 82 procent vet lite om studielån.

Kunskapen om studiemedel och återbetalningen av studiemedel är troligen ganska låg, säger William Wedenberg på CSN, till statskanalen SVT.

Andra möjliga anledningar till att färre lånar kan vara att studerande arbetar vid sidan av studierna eller bor kvar hemma. Enligt rapporten arbetar hälften vid sidan av studierna eftersom de inte tycker att studiestödet är tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stigande matpriserna förändrar svenskarnas köpvanor

publicerad 15 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskar i allmänhet upplever att matpriserna har stigit det senaste halvåret och köper allt mer lågprisvaror, enligt en undersökning från Clint. Enligt officiell statistik har prisökningarna samtidigt varit marginella.

Under de senaste tre åren har matpriserna i genomsnitt stigit kraftigt, med hela 25 procent, samtidigt som matbutikerna redovisat stora vinster. En granskning visar att Sveriges 25 största matbutiker tillsammans har gjort 850 miljoner kronor i vinst bara sedan förra året.

Under det gångna året har priserna fortsatt att stiga, men i betydligt lägre takt enligt den officiella statistiken. Vissa varor sticker dock ut med kraftigt ökade priser, medan andra har blivit billigare.

Köper mer pasta

Trots den måttliga utvecklingen uppger 77 procent av svenskarna att de upplever att matpriserna ökat markant det senaste halvåret, enligt marknadsinsiktsbolaget Clint. Enligt undersökningen köper också svenskar mer lågprisvaror än innan. Bland annat köper man mer pasta och ris än tidigare, rapporterar ekonomikanalen EFN.

Statistik från Statistiska Centralbyrån anger att matpriserna i juli i år var 5,1 procent högre än samma månad i fjol. Bland varorna med störst prisökningar märks kaffe, kakao, te, mjölk, ost, ägg samt sötsaker och glass. Särskilt kaffe och kakao har haft en kraftig inverkan, med prisökningar på 29,9 respektive 25 procent.

Samtidigt har vissa varor sjunkit i pris. Bland annat har färsk lax blivit 3,6 procent billigare, och grönsaker som purjolök och morötter ska ha sjunkit med 35,2 respektive 23,9 procent.

Undersökningen visar även att allt fler drar ner på resande. Nära 36 procent uppger att de minskat på sina resor för att ha råd med vardagsutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin slår nytt rekord – marknadsvärde större än Google

Alternativa ekonomiska system

publicerad 14 augusti 2025
– av Markus Andersson
Bitcoin utgör nu den den femte största tillgången i världen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kryptovalutan bitcoin nådde en historisk toppnivå på över 124 000 dollar under onsdagskvällen och har nu ett marknadsvärde som överstiger teknikjätten Googles. Detta gör bitcoin till den femte största tillgången i världen.

Bitcoin passerade sin tidigare rekordnivå den 13 augusti när kursen steg till 124 025 dollar per enhet på handelsplattformen Bitstamp. Den nya toppnoteringen överträffade det tidigare rekordet på 123 236 dollar som sattes för drygt en månad sedan, den 14 juli, skriver Bitcoin.com.

Den digitala valutan har nu ett totalt marknadsvärde på 2,458 biljoner dollar och handlades för närmare 59 miljarder dollar globalt under det senaste dygnet. De största börserna för bitcoin-handel är Binance, Bybit, Coinbase, Upbit och OKX.

Starka tekniska signaler driver uppgången

Marknadsindikatorer pekar på fortsatt styrka för bitcoin. Både styrkeindex, momentum och viktiga tekniska indikatorer signalerar positiv utveckling. De glidande medelvärdena befinner sig också i positivt territorium.

Vid onsdagens stängning höll sig bitcoin kvar runt 124 016 dollar och dominerar 58,8 procent av den totala kryptovalutamarknaden, som nu värderas till 4,16 biljoner dollar. Även ethereum och andra alternativa digitala valutor har stigit kraftigt, där ethereum nu står för 13,7 procent av marknadens totala dominans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.