MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 11 september 2025

torsdag 11 september 2025

EU och USA når överenskommelse om tullar och energisamarbete

publicerad 28 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Ursula von der Leyen och Donald Trump i samband med gårdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU och USA har nått en överenskommelse om ett heltäckande handelsavtal som innebär 15-procentiga amerikanska importtullar på de flesta varor från EU. Avtalet markerar ett viktigt steg för stabilitet och förutsägbarhet i den transatlantiska handeln.

Efter månader av spända förhandlingar offentliggjordes igår ett nytt handelsavtal mellan EU och USA.

Avtalet innebär att USA inför en generell tullsats på 15 procent för flertalet av EU:s exporter till USA, däribland produkter från fordonsindustrin. Undantag görs för stål och aluminium, som fortsatt regleras under separata kvotsystem.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och USA:s president, Donald Trump, presenterade avtalet efter möten i Skottland, där de beskrev det som ”all inclusive” och ett genombrott som skapar stabilitet i en osäker global ekonomisk situation.

Jag hävdar att detta är det största avtalet som någonsin gjorts, sade Trump i samband med en presskonferens till avtalets ära.

Avtalet innehåller även betydande energisamarbete där EU åtar sig att investera i och köpa amerikansk energi till ett värde av omkring 750 miljarder dollar.

Ursula von der Leyen kommenterade avtalet i positiva ordalag: – Vi har ett handelsavtal mellan de två största ekonomierna i världen, och det är en stor sak. Det är en enorm affär. Det kommer att skapa stabilitet. Det kommer att ge förutsägbarhet.

Avtalet får kritik: ”Obalanserat”

Därtill planerar EU att göra investeringar på 600 miljarder dollar i USA under en längre period. Detta omfattar flytande naturgas (LNG), olja och kärnbränsle, vilket ses som ett led i EU:s ambition att minska beroendet av rysk energi.

Handelsavtalet inkluderar vidare tullfri handel på utvalda strategiska produkter som flygplan, flygplansdelar, halvledare och vissa kemikalier, vilket väntas gynna båda parternas industrisektorer. Dock kvarstår viss osäkerhet kring tullsatser på vissa jordbruksprodukter och drycker.

Avtalet avvärjer en hotande tullkonflikt där USA tidigare hotat med upp till 50-procentiga importtullar på europeiska varor, en nivå som senare sänktes till 30 procent innan det slutliga avtalet nåddes.

Många i Europa anser dock fortfarande att basnivån på 15 procent är för hög, särskilt i ljuset av de ursprungliga förhoppningarna om ett noll-till-noll-avtal.

Kritik kommer också mot vad många menar är ett sämre avtal för EU:s medlemsstater, jämfört med det avtal som slutits mellan USA och Storbritannien – ett Storbritannien som dessutom står utanför EU.

Bernd Lange, tysk socialdemokrat och ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, ser tullarna som ”obalanserade”. Han varnar för att de omfattande EU-investeringarna som nu styrs mot USA troligen sker på bekostnad av EU självt.

Svenska och europeiska företag välkomnar i stor utsträckning överenskommelsen, som förväntas bidra till ökad handel och investeringar över Atlanten, samtidigt som avtalet signalerar nya möjligheter till samarbete inom energi och teknik.

Faktaruta: WTO, tullar och handelskonflikter

  • WTO:s roll: Världshandelsorganisationen (WTO) reglerar internationell handel och syftar till att minimera tullar och andra handelshinder mellan medlemsländer.
  • Tullar: Skatter på importerade varor som påverkar priser och konkurrenskraft. Höga tullar kan minska handel och leda till negativa ekonomiska effekter globalt.
  • Handelskrig: Eskalerade tullhöjningar mellan länder, som USA och EU var nära att inleda, kan skada export och import, försämra relationer och skapa osäkerhet på marknaderna.
  • Ekonomiska effekter: Stabilitet och låga tullar främjar investeringar och tillväxt. Avtalet mellan EU och USA förväntas minska risken för handelsspänningar och möjliggöra långsiktig planering för företag på båda sidor.
  • Energi och geopolitik: Avtalets energidel kopplas till Europas energiomställning och dess ambition att minska beroendet av rysk gas och olja genom amerikanska energikällor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matpriserna sjunker – elen blir dyrare

publicerad Idag 12:10
– av Sofie Persson
Vindruvor är ett exempel på produkter som gick ner i pris mellan juli och augusti.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången i år har matpriserna sjunkit något, enligt SCB. Samtidigt har elpriserna ökat.

Matpriserna sjönk 0,7 procent från juli till augusti, vilket är första gången i år som priserna minskar. Den blygsamma nedgången kan dock knappast jämföras med de dramatiska prisökningarna som präglat de senaste åren, där matpriserna ökat med cirka 25 procent mellan 2022 och 2025.

Främst har priserna sjunkit på purjolök, vindruvor och vitkål, enligt SCB. Samtidigt ökade priserna på mejeriprodukter, choklad och glass. Jämför man med matpriserna förra året vid den här tiden, har dock matpriserna ökat med 4,7 procent.

Samtidigt har elpriserna ökat med 8,1 procent mellan juli och augusti. Jämfört med samma period förra året var elpriserna 25 procent högre.

Elpriserna ökade mer än vad de brukar göra från juli till augusti samtidigt som priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick ned för första gången sedan årsskiftet, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klarna värderas till mångmiljardbelopp

publicerad Igår 15:02
– av Redaktionen
Klarna har blivit synonymt med e-handel i Sverige – nu ska betaltjänstjätten erövra Wall Street med en värdering på 140 miljarder kronor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den totala värderingen av Klarna landar på cirka 140 miljarder kronor. Det är en av de högsta börsnoteringarna på Wall Street hittills i år. 

När betalföretaget börsnoteras på onsdagen ligger deras introduktionskurs på 40 dollar per aktie. Det är över det förväntade intervallet, som man spådde skulle landa på 35–37 dollar per aktie.  Totalt landar värderingen på 15 miljarder dollar, det vill säga 140 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom avgifter från handlare som använder dess betalverktyg, räntor på långfristiga finansieringsprodukter och förseningsavgifter. Företaget har under de senaste månaderna försökt omprofilera sig från en ren ”köp nu, betala senare”-tjänst till en mer heltäckande digital detaljhandelsbank.

Börsintroduktionen kommer att bli ett test på Wall Streets entusiasm för företagets nya affärsinriktning, enligt CNBC.

I samband med börsintroduktionen gav Klarna ut 5,6 miljoner nya aktier av totalt 34,3 miljoner erbjudna aktier. Majoriteten av aktierna – närmare 29 miljoner – kommer från befintliga ägare som säljer sina innehav, bland annat investerare som Sequoia Capital. Det betyder att av de totala intäkterna går endast en mindre del till Klarna själv, medan resten tillfaller de säljande aktieägarna.

Företaget har 111 miljoner aktiva konsumenter i 26 länder och samarbetar med 790 000 handlare världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad Igår 7:03
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.