MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 28 maj 2025

onsdag 28 maj 2025


ECB: Europas skuldkris kan tvinga oss starta sedelpressarna

publicerad 1 februari 2013
Den Europeiska centralbankens chef Mario Draghi

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den Europeiska centralbanken (ECB) säger att man är beredd på att använda sitt mest kraftfulla verktyg för att rädda euron, sedelpressen. ECB godkände en ny plan som gjorde det möjligt för banken att göra obegränsade köp på kämpande euromedlemmars obligationsmarknader. 

Det var bankens djärvaste åtgärd för att bekämpa Europas finanspolitiska kris, en åtgärd som skulle ha varit otänkbar när problemen uppstod för nästan tre år sedan. Syftet med det hela är att återställa stabiliteten på marknaderna och Spaniens och Italiens statsskulder. Man vill även locka till sig de utländska investerare som dragit sig tillbaka från dessa marknader att återvända.

– Vi vill att detta skall uppfattas som en fullt effektiv backspärr, sade ECB: s ordförande Mario Draghi i samband med ECB: s månatliga möte där de även beslutade att lämna sin viktigaste styrränta oförändrad på 0,75%, en rekordlåg nivå .

ECB har tillåtits att genomföra en sekundär marknad för köp av obligationer som emitterats av oroliga regeringar inom euroområdet. Det beräknas pågå under ett till tre år. Som villkor för detta så kräver ECB att regeringarna skriver på en överenskommelse om budgetdisciplin.

Tjänstemän på Bundesbank har upprepade gånger protesterat mot obligationsmarknaderna och varnar för att centralbanken faktiskt skriver pengar, vilket kan utlösa en förlamande inflation när konjunkturen vänder. Ett annat orosmoment är att skattebetalarna kommer att få betala notan om planen går snett.

Tyskland skulle på grund av sin stora andel av ECB:s skulder ha mest att förlora vid en sådan händelse. Än så länge verkar Draghi ha stöd av den tyska regeringen. Både förbundskansler Angela Merkel och finansminister Wolfgang Schäuble har uttryckt stöd för ECB: s ordförande. Men att stödet kan vara kortlivat, om insatsen inte ger snabba resultat.

ECB: s nya program som kallas Direkta monetära transaktioner kommer att köpa statsobligationer över en period på ett till tre år. ECB kommer inte att fastställa någon gräns för hur mycket de köper.

– Storleken kommer att vara tillräcklig för att nå våra mål, sade Draghi som även betonade att ECB kommer att ställa ett antal villkor innan man köper sådana här obligationer.

Länder som exempelvis Spanien måste först söka hjälp från EU:s räddningspaket. De måste då gå med på budgetnedskärningar och andra ekonomiska reformer i samarbete med andra regeringar inom euroområdet och internationella valutafonder.

ECB förbehåller sig rätten att dra tillbaka all hjälp om länderna inte kan uppfylla de krav som ställs på dem. Men vissa bedömare varnar för att centralbanken kommer att få det svårt att göra allvar av hoten eftersom att återkalla stödet skulle kunna utlösa panik på marknaden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når ny rekordnivå – kan bli trygg hamn

Nya kryptoekonomin

publicerad 22 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bitcoin har slagit nytt rekord och handlas nu för 110 775 dollar, motsvarande cirka 1 040 000 kronor, efter att ha passerat toppnoteringen från januari 2025 på 109 500 dollar. Uppgången, som inleddes i samband med Donald Trumps kryptovänliga presidentskap, har förstärkts av regulatorisk medvind och institutionellt intresse.

Christopher Kock, medgrundare och VD för Virtune, lyfter fram Bitcoins växande roll som en trygg hamn, likt guld, i tider av ekonomisk osäkerhet. Enligt Kock, citerad av EFN, drivs prisuppgången av institutionella investerare som BlackRock och Fidelity, som alltmer diversifierar med Bitcoin.
Han menar att kryptovalutans decentraliserade natur och begränsade utbud gör den attraktiv, särskilt i en värld präglad av global instabilitet. Kock tror att även små allokeringar från stora aktörer kan driva upp priset betydligt mer.

Trots optimismen betonas marknadens volatilitet. Kock och andra experter varnar för att spekulation kan leda till kraftiga korrigeringar, även om Bitcoins långsiktiga potential som digital tillgång stärks av växande förtroende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftigt höjda drivmedelspriser – oavsett vilket parti som vinner valet

publicerad 19 maj 2025
– av Redaktionen
Då EU även har bestämt hur den lägsta skattenivån på bensin och diesel ska se ut har svenska politiker idag inte själva möjlighet att sänka skatterna hur som helst.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskarna kan räkna med att bensin- och dieselpriserna höjs markant från 2027 – oavsett vilken regeringskonstellation det blir i Sverige.

Anledningen är EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som tvingar bränslebolag att betala för koldioxidutsläpp – en kostnad som direkt slår mot konsumenterna.

Oavsett valresultat 2026 kommer svenska bilister att mötas av höjda drivmedelspriser. Bakom höjningen står EU:s utsläppshandelssystem ETS 2, som Sveriges riksdag redan har antagit. Systemet, som träder i kraft 2027, kräver att företag som säljer fossila bränslen köper utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. Kostnaden förväntas hamna på omkring 2,50 kronor extra per liter baserat på dagens priser för utsläppsrätter.

Utsläppsrätterna handlas redan på förmarknaden, där priset i maj låg på 74 euro per ton koldioxid. Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare regeringens klimatutredare, är detta en realistisk framtidsprognos:

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger han till statstelevisionen SVT.

EU tillåter inte skattesänkningar

Sverige utmärker sig i europeisk jämförelse som ett av de länder där bränslepriserna för tillfället är som lägst, delvis till följd av regeringens skattesänkningar på drivmedel.

Även här är det dock EU som bestämmer i slutändan, och enligt John Hassler ligger Sverige redan nära den lägsta skattenivå som Bryssel tillåter för bensin och diesel, vilket försvårar framtida prisjusteringar när det nya utsläppshandelssystemet, ETS 2, införs.

– Vi kan inte kompensera för detta genom att sänka skatten på bensin och diesel, kanske någon 50-öring, men inte mer än så, säger han.

Miljarder till statskassan

Samtidigt innebär ETS 2 stora intäkter för statsapparaten – uppskattat till 10 miljarder kronor årligen – genom att EU delar ut intäkterna från utsläppsrätterna till medlemsländerna. Hassler tycker att pengarna borde kunna användas för att mildra effekterna för svenska hushåll.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen. Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden eller andra ställen där det är svårt att hitta alternativ till bilen.

Miljöpartiets språkrör, Amanda Lind, har tidigare deklarerat att oppositionen planerar drivmedelsprishöjningar för att minska utsläpp. Bedömare menar dock att prisuppgången kommer att bli verklighet oavsett vilket parti som då styr Sverige, med hänvisning till att det i hög grad blivit en EU-fråga med begränsad nationell nationell påverkansmöjlighet.

EU:s utsläppshandelssystem ETS 2 är en utvidgning av det tidigare systemet för handel med utsläppsrätter och omfattar nu även transport- och byggsektorn. Syftet uppges vara att pressa ner användningen av fossila bränslen genom att göra dem dyrare. Från 2027 måste bränsleleverantörer köpa rätter för sina utsläpp, en kostnad som direkt läggs på slutkonsumenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statssekreteraren köpte Saab-aktier – dagen innan miljardavtal presenterades

Korruptionen i Sverige

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Många försvarar Janse med att det handlar om relativt små summor - men det spelar ingen roll, menar experter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dagen innan det offentliggjordes att Ungern köper fyra Jas 39 Gripen-flygplan från Sverige – en affär värd runt 2 miljarder kronor – köpte statssekreteraren Diana Janse (M) aktier i Saab, bolaget som tillverkar planen.

Även om det handlar om relativt små summor menar experter att agerandet är djupt olämpligt och riskerar att skada allmänhetens förtroende för regeringskansliet.

Ungern var det sista landet i att godkänna Sveriges hårt kritiserade Nato-ansökan – och ett avtal slöts också mellan länderna där en uppgörelse om försäljning av svenska stridsflygplan ingick.

Saabs aktie steg också kraftigt när affären blev känd – något som gynnade statssekreteraren Diana Janse, då hon så sent som dagen innan offentliggörandet köpt aktier i vapentillverkaren för knappt 10 000 kronor.

– Hon köpte flera aktier den dagen och gjorde inga särskilda överväganden när det gällde tidpunkten, kommenterar handelsminister Benjamin Dousas (M) pressekreterare till tabloiden Aftonbladet, som först uppmärksammade aktieköpet.

Vid tidpunkten arbetade Janse för dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, och idag har hon samma roll, men under just Benjamin Dousa. Hon förnekar själv att hon haft kännedom om affären i förväg.

– En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet. På UD ansvarar kabinettssekreteraren för frågor som rör Nato, säger hennes pressekreterare.

”Ska med god marginal hålla avstånd”

Alla är dock inte imponerade över förklaringarna, och Claes Sandgren som är seniorprofessor i juridik vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Institutet mot mutor menar att agerandet är direkt förtroendeskadligt.

– Med tanke på att hon var statssekreterare med politiskt ansvar för handelsfrågor på UD och avtalet sambereddes med UD framstår hennes aktieköp som klart olämpligt.

– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt. Ett sådant agerande kan enligt riktlinjerna skada förtroendet för regeringskansliet, fortsätter han.

Vem som på förhand haft insiderinformation eller ej är ofta svårt att få exakt klarhet i – inte minst då de utpekade själva nästan alltid nekar till sådana anklagelser. Sandgren menar dock att liknande korruptionsanklagelser lätt kan undvikas och att varken politiker eller statssekreterare bör sköta sina egna aktieköp.

– Med tanke på den centrala befattning som hon har, bör hon i likhet med statsråd inte själv göra aktieaffärer utan lägga sitt innehav i en oberoende depå hos en bank.

Återkommande skandaler

Noterbart är att det inte är första gången högt uppsatta företrädare för den moderatledda regeringen genomför tveksamma privata aktieköp i bolag som den svenska staten har affärer med. I mars uppmärksammade tidningen hur utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Detta köp skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Precis som i fallet med Diana Janse försvarade många anhängare köpet med argumentet att det handlade om relativt små belopp – cirka 10 000 kronor, och argumenterade för att detta är småpengar för en minister.

Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet är dock köpets storlek av mindre betydelse i sammanhanget:  ”Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskar bojkottar Coca-Cola

publicerad 30 april 2025
– av Redaktionen
Det tycks endast vara amerikanska varumärken som just nu ser en nedgång i Danmark.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danska konsumenter har börjat undvika amerikanska varumärken som en markering mot Donald Trumps utspel om att lägga beslag på Grönland. Försäljningen av Coca-Cola sjunker – samtidigt som inhemska alternativ som Jolly Cola ökar kraftigt.

Till följd av Trumps hårda utrikespolitik, där han bland annat uttryckt att han vill lägga beslag på det danska territoriet Grönland, har danska konsumenter börjar bojkotta amerikanska varor. Främst har konsumenter valt att sluta köpa den amerikanska läskedrycken Cola-Cola, något som nu blivit märkbart i försäljningen.

Carlsberg, som sköter den danska försäljningen av Coca-Cola, uppger att försäljningen är ”något nedgången” i landet.

Det finns en viss bojkott av amerikanska varumärken och det är den enda marknaden där vi ser detta i någon större utsträckning, säger vd Jacob Aarup-Andersen till Financial Times.

Samtidigt skjuter istället lokala danska märken som Jolly Cola i höjden, där bland andra matvarukedjan Rema uppgav att försäljningen av varumärket hade ökat 13 gånger i mars jämfört med samma månad föregående år.

”Känner sig respektlöst behandlade”

USA:s vicepresident, JD Vance, har anklagat Danmark för att inte vara en ”god allierad” när man inte accepterat tanken på att USA ska ta kontroll över Grönland. Detta trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra håll.

Danskarna är förbannade. De minns de danska soldaternas kroppar som kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott är populära, sade en dansk tjänsteman till Financial Times förra månaden.

Även i Mexiko har åtskilliga konsumenter valt att bojkotta varumärket, där man uppger att volymerna minskade med 5,4 procent i landet under det senaste kvartalet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.