När möjligheterna att använda kontanter fråntas medborgarna går vi rakt in i en digital diktatur. Det menar den tidigare rikspolischefen Björn Eriksson som leder initiativet Kontantupproret.
Kontanter används inte mycket i Sverige längre, de flesta använder sina bankkort och sedan tjänster som Swish tog fart för några år sedan används ännu mindre kontanter. Det finns redan många ställen som inte accepterar kontanter och vi går snabbare mot ett helt kontantlöst samhälle än andra europeiska länder.
Forskare vid Kungliga tekniska högskolan spår att Sverige kommer att vara kontantfritt år 2023. Många av oss kanske inte tänker särskilt mycket på det, men vissa kritiserar den utvecklingen.
“Utan kontanter går vi rakt in i en digital diktatur“, menar Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och nuvarande talesman för Kontantupproret i en intervju med Yle.
Kontantupproret är ett nätverk av olika organisationer, förbund och privatpersoner som alla jobbar för att behålla kontanterna i Sverige. De anser också att frågan om kontantförsörjningen ska behandlas i en demokratisk process, inte genom de privata bankerna. Eriksson är orolig att man i framtiden monterar ner det enda offentliga betalningssystemet, kontanter, till förmån för de privatägda bankerna.
Ett annat problem med ett kontantfritt samhälle är att kortbedrägerierna ökar. Bara de senaste åren har kortbedrägerierna ökat med flera hundra procent i Sverige, skriver Metro, och är idag den vanligaste formen av bedrägeri i världen.
Eriksson menar också att människor är oroliga, speciellt de äldre. I PRO:s senaste matprisundersökning, där cirka 900 pensionärer jämför matpriser i olika affärer, visade det sig att många tyckte att kontanthantering var viktig. I en undersökning av Sifo visade det sig att 7 av 10 svenskar vill kunna betala med kontanter i framtiden.
En följd av ett kontantlöst samhälle är att en del folkgrupper, till exempel äldre och barn, men även nyanlända invandrare blir drabbade. Eriksson menar att ett samhälle utan kontanter är ett samhälle som är utsatt för stora säkerhetsrisker.
På sjukhus har vi elverk som drar igång då ett strömavbrott inträffar, men hur gör vi då när de elektroniska betalningssystemen är utslagna om vi inte har kontanter?
En annan följd är att medborgarna blir lättare att övervaka. Varje köp registreras både hos företagen och bankerna.
Detta innebär att fler har tillgång till data om oss och våra levnadsvanor.
Många hävdar att det finns fler nackdelar än fördelar med ett kontantlöst samhälle för oss svenskar och därför hoppas Eriksson att riksdag och regering kan få till en lagstiftning för att bevara kontanterna. Eftersom att vi tydligt vill ha kvar kontanterna så skulle en sådan lag vara bevis för att demokratin trots allt fungerar.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
