MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 16 augusti 2025

lördag 16 augusti 2025

 

Barnfattigdom i hjärtat av Sverige

Allt fler svenska barnfamiljer hamnar i ekonomisk kris. Barnen hamnar lätt i socialt utanförskap och har svårt att klara skolgången. Barnfattigdomen sprider sig, både i Dalarna och i övriga landet.

publicerad 7 oktober 2012
Barnfattigdomen har nått hjärtat av Sverige

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den senaste undersökningen av hur barn drabbas av fattigdom kunde konstatera att läget förvärrats för 282 kommuner i Sverige, endast åtta kunde uppvisa någon förbättring.

Barnfattigdom i hjärtat av Sverige
I Orsa och Älvdalen lever 17 procent av barnen i vad som betraktas som barnfattigdom och i Borlänge hela 20 procent. Även samhällsklyftorna fortsätter att öka.

Cecilia Malm, kontaktperson på Rädda Barnen i Dalarna, säger att siffrorna kan vara upplysande, men att det är viktigast att belysa realiteten och vardagen för dem som drabbas.

– Konsekvenserna blir ofta långtgående negativa. Våra undersökningar har kunnat konstatera att i allt högre grad blir utsattheten permanent. Familjer får svårare att ta sig ur den ekonomiska situationen och barnen får ofta fortsatta problem i livet i form av utanförskap, säger Malm till Annonsbladet.

I skolverksamheten kan det smyga sig in kostnader i samband med aktiviteter och utflykter. Det blir socialt påtagligt för barn som inte kan köpa mat under utflykten eller ens har råd att delta i den.

Barnfattigdom i Sverige 2012. Foto: Ulrica

Allt fler föräldrar upplever också att de inte har råd att låta sina barn delta i  idrottsaktiviteter av ekonomiska skäl. En åtgärd vissa kommuner har vidtagit är att öronmärka lite pengar till fritidsaktiviteter så att inga barn skall hamna i kläm. Enligt den nuvarande definitionen lever nästan en kvarts miljon barn i Sverige i fattigdom. Dessa barn löper ca 50 procents större risk för att bli utsatta för mobbning.

Gammal och ny fattigdom
Vid en jämförelse med fattigdomsåren i Sverige i början av 1900-talet är skillnaden idag att depression och missbruk av droger blivit mer omfattande bland unga. Förr var det vanligare med svält i fattiga familjer, medan barn till låginkomsttagare idag istället allt oftare drabbas av näringsbrist och ofta utvecklar övervikt eller barnfetma på grund av felaktig och näringsfattig kost.

Ett av grundproblemen är att Sverige lidit av en långvarig negativ ekonomisk utveckling där välfärden fortsatt att sjunka trots ett av världens högsta skattetryck, vilket också påverkat utbredningen av fattigdom i landet.

Fakta barnfattigdom
Barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller försörjningsstöd räknas som fattiga. Med låg inkomststandard menas att man har inkomster under de som krävs för att klara de mest nödvändiga utgifterna. Denna nivå avgörs av SCB. Med utgångspunkt i denna definition lever 220.000, eller 11,5%, av landets barn i fattiga familjer. Efter att under en tid ha minskat började barnfattigdomen också 2008 att öka igen. Rädda Barnen konstaterade också att klyftorna i landet ökar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler studenter – men färre tar studielån

publicerad Idag 13:34
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året ökade antalet studerande som fick studiemedel. Samtidigt var det färre som tog CSN-lån.

Under 2024 var det 529 700 personer som fick studiemedel genom CSN. Av dessa tog 75 procent även lånedelen av studiemedlen. Det är första gången sedan 2011 som andelen studiemedelstagare som tar studielån minskade, visar en rapport från CSN.

CSN dubblade räntan förra året, från 0,59 till 1,23 procent. I år ligger räntan på 1,98 procent, vilket är den högsta räntan sedan 2011. Detta har sannolikt påverkat förra årets låntagare, även om andra orsaker också kan vara bidragande. En enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar visar exempelvis att 82 procent vet lite om studielån.

Kunskapen om studiemedel och återbetalningen av studiemedel är troligen ganska låg, säger William Wedenberg på CSN, till statskanalen SVT.

Andra möjliga anledningar till att färre lånar kan vara att studerande arbetar vid sidan av studierna eller bor kvar hemma. Enligt rapporten arbetar hälften vid sidan av studierna eftersom de inte tycker att studiestödet är tillräckligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stigande matpriserna förändrar svenskarnas köpvanor

publicerad Idag 6:45
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenskar i allmänhet upplever att matpriserna har stigit det senaste halvåret och köper allt mer lågprisvaror, enligt en undersökning från Clint. Enligt officiell statistik har prisökningarna samtidigt varit marginella.

Under de senaste tre åren har matpriserna i genomsnitt stigit kraftigt, med hela 25 procent, samtidigt som matbutikerna redovisat stora vinster. En granskning visar att Sveriges 25 största matbutiker tillsammans har gjort 850 miljoner kronor i vinst bara sedan förra året.

Under det gångna året har priserna fortsatt att stiga, men i betydligt lägre takt enligt den officiella statistiken. Vissa varor sticker dock ut med kraftigt ökade priser, medan andra har blivit billigare.

Köper mer pasta

Trots den måttliga utvecklingen uppger 77 procent av svenskarna att de upplever att matpriserna ökat markant det senaste halvåret, enligt marknadsinsiktsbolaget Clint. Enligt undersökningen köper också svenskar mer lågprisvaror än innan. Bland annat köper man mer pasta och ris än tidigare, rapporterar ekonomikanalen EFN.

Statistik från Statistiska Centralbyrån anger att matpriserna i juli i år var 5,1 procent högre än samma månad i fjol. Bland varorna med störst prisökningar märks kaffe, kakao, te, mjölk, ost, ägg samt sötsaker och glass. Särskilt kaffe och kakao har haft en kraftig inverkan, med prisökningar på 29,9 respektive 25 procent.

Samtidigt har vissa varor sjunkit i pris. Bland annat har färsk lax blivit 3,6 procent billigare, och grönsaker som purjolök och morötter ska ha sjunkit med 35,2 respektive 23,9 procent.

Undersökningen visar även att allt fler drar ner på resande. Nära 36 procent uppger att de minskat på sina resor för att ha råd med vardagsutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin slår nytt rekord – marknadsvärde större än Google

Alternativa ekonomiska system

publicerad Igår 9:13
– av Markus Andersson
Bitcoin utgör nu den den femte största tillgången i världen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kryptovalutan bitcoin nådde en historisk toppnivå på över 124 000 dollar under onsdagskvällen och har nu ett marknadsvärde som överstiger teknikjätten Googles. Detta gör bitcoin till den femte största tillgången i världen.

Bitcoin passerade sin tidigare rekordnivå den 13 augusti när kursen steg till 124 025 dollar per enhet på handelsplattformen Bitstamp. Den nya toppnoteringen överträffade det tidigare rekordet på 123 236 dollar som sattes för drygt en månad sedan, den 14 juli, skriver Bitcoin.com.

Den digitala valutan har nu ett totalt marknadsvärde på 2,458 biljoner dollar och handlades för närmare 59 miljarder dollar globalt under det senaste dygnet. De största börserna för bitcoin-handel är Binance, Bybit, Coinbase, Upbit och OKX.

Starka tekniska signaler driver uppgången

Marknadsindikatorer pekar på fortsatt styrka för bitcoin. Både styrkeindex, momentum och viktiga tekniska indikatorer signalerar positiv utveckling. De glidande medelvärdena befinner sig också i positivt territorium.

Vid onsdagens stängning höll sig bitcoin kvar runt 124 016 dollar och dominerar 58,8 procent av den totala kryptovalutamarknaden, som nu värderas till 4,16 biljoner dollar. Även ethereum och andra alternativa digitala valutor har stigit kraftigt, där ethereum nu står för 13,7 procent av marknadens totala dominans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nvidia och AMD betalar 15 procent av Kina-intäkter till USA

Donald Trumps USA

publicerad 13 augusti 2025
– av Redaktionen
Lisa Su, VD för AMD, håller upp ett AMD Zen 5-chip under presentationen av nästa generations processorer under Computex 2024 i Taipei, Taiwan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Amerikanska halvledartillverkarna Nvidia och AMD har kommit överens om att betala 15 procent av sina intäkter från chipförsäljning i Kina till den amerikanska regeringen. Arrangemanget är villkoret för att få exportlicenser under president Donald Trumps administration.

Enligt källor som är insatta i situationen, inklusive en amerikansk regeringstjänsteman, godkände båda företagen det finansiella arrangemanget för att erhålla exportlicenser för den kinesiska marknaden, vilka beviljades förra veckan.

Den amerikanske tjänstemannen uppgav att Nvidia gått med på att dela 15 procent av intäkterna från försäljning av H20-chip i Kina, medan AMD kommer att tillhandahålla samma procentsats från MI308-chipintäkter. Trump-administrationen har ännu inte bestämt hur pengarna ska användas, skriver Financial Times.

Aldrig tidigare sett

Enligt exportkontrollexperter är detta den första gången någonsin som ett amerikanskt företag gått med på att betala en del av sina intäkter för att erhålla exportlicenser. Arrangemanget passar dock in i ett mönster under Trump-administrationen där presidenten uppmanar företag att vidta åtgärder, som inhemska investeringar, för att undvika tullar.

Handelsdepartementet började utfärda H20-exportlicenser på fredagen, två dagar efter att Nvidias vd Jensen Huang träffade president Trump. Administrationen har också börjat utfärda licenser för AMD:s chip till Kina.

Nvidia förnekade inte arrangemanget och sade: ”Vi följer de regler den amerikanska regeringen sätter för vår medverkan på världsmarknader.” AMD kommenterade: ”Våra första licensansökningar har godkänts” och tillade att företaget ”följer alla amerikanska exportkontrolllagar och policyer”.

Kritik från säkerhetsexperter

Beslutet att sälja chipen till Kina har väckt kritik från amerikanska säkerhetsexperter som menar att H20-chippet kommer att hjälpa den kinesiska militären och undergräva USA:s styrka inom artificiell intelligens.

— Beijing måste skratta åt att se Washington förvandla exportlicenser till intäktsströmmar, säger Liza Tobin, Kinaexpert som tjänade i Nationella säkerhetsrådet under Trumps första administration.

I ett brev till handelsminister Howard Lutnick varnade Matt Pottinger, tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare, och 19 andra säkerhetsexperter för att bevilja H20-licenser. De kallade H20 för en ”kraftfull accelerator för Kinas främsta AI-kapacitet”.

Nvidia avvisade kritiken som ”missriktad” och avfärdade att Kina skulle kunna använda H20 för militära ändamål.

Debatten kommer när USA och Kina håller handelssamtal som Trump hoppas ska bana väg för ett toppmöte med Kinas president Xi Jinping.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.