Det krispaket som ska rädda företagen kommer främst att gynna de svenska bankerna som fritt kan behålla 400 av de 500 miljarderna som Riksbanken nu lånar ut till dem. Bankerna riskerar en straffränta på blott 0,2 procent om de bryter mot de redan generösa villkoren och pengarna skapas ifrån tomma intet vilket ger höga inflationspåslag.
Riksbanken har beslutat att låna ut 500 miljarder till de svenska bankerna, motsvarande cirka 10 procent av hela den svenska bruttonationalprodukten. Motiveringen är att säkerställa kreditförsörjningen och hjälpa företag i kris, men en granskning av Samhällsnytt visar att det inte är företagen – utan framförallt bankerna som nu gynnas av krispaketet och de oerhört generösa villkoren som detta innebär.
Det framkommer bland annat att bankerna får låna uppemot 500 miljarder och själva kan behålla 80 procent av kapitalet. 400 miljarder kronor behöver med andra ord inte betalas tillbaka, och väljer de att inte heller betala tillbaka de sista 100 miljarderna så får bankerna en ”straffränta” så låg som 0,2 procent.
När Kent Ekeroth på Samhällsnytt frågar Riksbankens pressekreterare Susanne Meyer om det handlar om lånade pengar eller var de kommer ifrån så är hon rakt på sak.
– Nej, vi skapar nya pengar, säger hon.
På frågan om hur Riksbanken resonerar när bankerna får låna pengar gratis, men själva tar ut ränta från företagen på lånen så konstaterar pressekreteraren att ”det är så här det ser ut nu” och att ”det är så här de har bestämt det”. Hon tycker inte heller att Riksbanken kan eller bör bestämma vad bankerna sedan gör med pengarna.
Thomas Lundberg, presschef på Riksbanken ser heller inga problem med den mycket låga räntorna som bankerna tvingas betala om de skulle strunta i det redan generösa regelverket.
– Ja, vi tycker det är rimligt att man ska få det här påslaget på 0,2 procent om man inte lever upp till de krav som ställts, säger Lundberg och menar samtidigt att det är helt i sin ordning att svenska folket ger pengar till bankerna som bankerna sedan lånar tillbaka till svenska folket fast med räntepåslag.
Erik Sjölander, Småföretagarnas näringspolitiske talesperson är inte alls nöjd över beslutet och menar att Riksbanken inte gynnar små- och medelstora företag utan enbart storbankerna och liknande aktörer.
– Jag bryr mig mer om småföretagare för det är sådana som jag känner och umgås med. Stefan Ingves (chef för Sveriges riksbank), han träffar nog inga sådana, han träffar bankdirektörer och sånt där och då är han mer mån om sin grupp och det borde inte vara så när man har en så stor och hög befattning som han har, men tyvärr är handlingarna sådana att han bara stödjer det stora som han känner till, konstaterar han.
Avslutningsvis konstaterar Ekeroth att bankerna kan behålla 400 av de 500 miljarderna och att de, så länge de bara lånar ut en femtedel av vad de fått låna av Riksbanken, inte ens kommer att få en straffavgift på låga 0,2 procent. Riksbanken har heller inga möjligheter att kräva tillbaka lånen.
– Man måste ställa sig frågan, är det här krispaketet som Riksbanken säger ska rädda svenska företag verkligen till svenska företag eller handlar det om att rädda bankerna?
Om erbjudandet utnyttjas till fullo är det högst sannolikt att svenskarnas allmänna köpkraft kommer att påverkas negativt till följd av inflation.
