MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 20 maj 2025

tisdag 20 maj 2025


500 kravlösa miljarder till svenska banker – får behålla 80% av lånen

publicerad 27 mars 2020
– av Isac Boman
Riksbankshuset vid Brunkebergstorg i Stockholm.

Det krispaket som ska rädda företagen kommer främst att gynna de svenska bankerna som fritt kan behålla 400 av de 500 miljarderna som Riksbanken nu lånar ut till dem. Bankerna riskerar en straffränta på blott 0,2 procent om de bryter mot de redan generösa villkoren och pengarna skapas ifrån tomma intet vilket ger höga inflationspåslag.

Riksbanken har beslutat att låna ut 500 miljarder till de svenska bankerna, motsvarande cirka 10 procent av hela den svenska bruttonationalprodukten. Motiveringen är att säkerställa kreditförsörjningen och hjälpa företag i kris, men en granskning av Samhällsnytt visar att det inte är företagen utan framförallt bankerna som nu gynnas av krispaketet och de oerhört generösa villkoren som detta innebär.

Det framkommer bland annat att bankerna får låna uppemot 500 miljarder och själva kan behålla 80 procent av kapitalet. 400 miljarder kronor behöver med andra ord inte betalas tillbaka, och väljer de att inte heller betala tillbaka de sista 100 miljarderna så får bankerna en ”straffränta” så låg som 0,2 procent.

När Kent Ekeroth på Samhällsnytt frågar Riksbankens pressekreterare Susanne Meyer om det handlar om lånade pengar eller var de kommer ifrån så är hon rakt på sak.

– Nej, vi skapar nya pengar, säger hon.

På frågan om hur Riksbanken resonerar när bankerna får låna pengar gratis, men själva tar ut ränta från företagen på lånen så konstaterar pressekreteraren att ”det är så här det ser ut nu” och att ”det är så här de har bestämt det”. Hon tycker inte heller att Riksbanken kan eller bör bestämma vad bankerna sedan gör med pengarna.

 

Thomas Lundberg, presschef på Riksbanken ser heller inga problem med den mycket låga räntorna som bankerna tvingas betala om de skulle strunta i det redan generösa regelverket.

– Ja, vi tycker det är rimligt att man ska få det här påslaget på 0,2 procent om man inte lever upp till de krav som ställts, säger Lundberg och menar samtidigt att det är helt i sin ordning att svenska folket ger pengar till bankerna som bankerna sedan lånar tillbaka till svenska folket fast med räntepåslag.

Erik Sjölander, Småföretagarnas näringspolitiske talesperson är inte alls nöjd över beslutet och menar att Riksbanken inte gynnar små- och medelstora företag utan enbart storbankerna och liknande aktörer.

– Jag bryr mig mer om småföretagare för det är sådana som jag känner och umgås med. Stefan Ingves (chef för Sveriges riksbank), han träffar nog inga sådana, han träffar bankdirektörer och sånt där och då är han mer mån om sin grupp och det borde inte vara så när man har en så stor och hög befattning som han har, men tyvärr är handlingarna sådana att han bara stödjer det stora som han känner till, konstaterar han.

Avslutningsvis konstaterar Ekeroth att bankerna kan behålla 400 av de 500 miljarderna och att de, så länge de bara lånar ut en femtedel av vad de fått låna av Riksbanken, inte ens kommer att få en straffavgift på låga 0,2 procent. Riksbanken har heller inga möjligheter att kräva tillbaka lånen.

– Man måste ställa sig frågan, är det här krispaketet som Riksbanken säger ska rädda svenska företag verkligen till svenska företag eller handlar det om att rädda bankerna?

Om erbjudandet utnyttjas till fullo är det högst sannolikt att svenskarnas allmänna köpkraft kommer att påverkas negativt till följd av inflation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftigt höjda drivmedelspriser – oavsett vilket parti som vinner valet

publicerad Igår 16:11
– av Redaktionen
Då EU även har bestämt hur den lägsta skattenivån på bensin och diesel ska se ut har svenska politiker idag inte själva möjlighet att sänka skatterna hur som helst.

Svenskarna kan räkna med att bensin- och dieselpriserna höjs markant från 2027 – oavsett vilken regeringskonstellation det blir i Sverige.

Anledningen är EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2, som tvingar bränslebolag att betala för koldioxidutsläpp – en kostnad som direkt slår mot konsumenterna.

Oavsett valresultat 2026 kommer svenska bilister att mötas av höjda drivmedelspriser. Bakom höjningen står EU:s utsläppshandelssystem ETS 2, som Sveriges riksdag redan har antagit. Systemet, som träder i kraft 2027, kräver att företag som säljer fossila bränslen köper utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. Kostnaden förväntas hamna på omkring 2,50 kronor extra per liter baserat på dagens priser för utsläppsrätter.

Utsläppsrätterna handlas redan på förmarknaden, där priset i maj låg på 74 euro per ton koldioxid. Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare regeringens klimatutredare, är detta en realistisk framtidsprognos:

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger han till statstelevisionen SVT.

EU tillåter inte skattesänkningar

Sverige utmärker sig i europeisk jämförelse som ett av de länder där bränslepriserna för tillfället är som lägst, delvis till följd av regeringens skattesänkningar på drivmedel.

Även här är det dock EU som bestämmer i slutändan, och enligt John Hassler ligger Sverige redan nära den lägsta skattenivå som Bryssel tillåter för bensin och diesel, vilket försvårar framtida prisjusteringar när det nya utsläppshandelssystemet, ETS 2, införs.

– Vi kan inte kompensera för detta genom att sänka skatten på bensin och diesel, kanske någon 50-öring, men inte mer än så, säger han.

Miljarder till statskassan

Samtidigt innebär ETS 2 stora intäkter för statsapparaten – uppskattat till 10 miljarder kronor årligen – genom att EU delar ut intäkterna från utsläppsrätterna till medlemsländerna. Hassler tycker att pengarna borde kunna användas för att mildra effekterna för svenska hushåll.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen. Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden eller andra ställen där det är svårt att hitta alternativ till bilen.

Miljöpartiets språkrör, Amanda Lind, har tidigare deklarerat att oppositionen planerar drivmedelsprishöjningar för att minska utsläpp. Bedömare menar dock att prisuppgången kommer att bli verklighet oavsett vilket parti som då styr Sverige, med hänvisning till att det i hög grad blivit en EU-fråga med begränsad nationell nationell påverkansmöjlighet.

EU:s utsläppshandelssystem ETS 2 är en utvidgning av det tidigare systemet för handel med utsläppsrätter och omfattar nu även transport- och byggsektorn. Syftet uppges vara att pressa ner användningen av fossila bränslen genom att göra dem dyrare. Från 2027 måste bränsleleverantörer köpa rätter för sina utsläpp, en kostnad som direkt läggs på slutkonsumenten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statssekreteraren köpte Saab-aktier – dagen innan miljardavtal presenterades

Korruptionen i Sverige

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Många försvarar Janse med att det handlar om relativt små summor - men det spelar ingen roll, menar experter.

Dagen innan det offentliggjordes att Ungern köper fyra Jas 39 Gripen-flygplan från Sverige – en affär värd runt 2 miljarder kronor – köpte statssekreteraren Diana Janse (M) aktier i Saab, bolaget som tillverkar planen.

Även om det handlar om relativt små summor menar experter att agerandet är djupt olämpligt och riskerar att skada allmänhetens förtroende för regeringskansliet.

Ungern var det sista landet i att godkänna Sveriges hårt kritiserade Nato-ansökan – och ett avtal slöts också mellan länderna där en uppgörelse om försäljning av svenska stridsflygplan ingick.

Saabs aktie steg också kraftigt när affären blev känd – något som gynnade statssekreteraren Diana Janse, då hon så sent som dagen innan offentliggörandet köpt aktier i vapentillverkaren för knappt 10 000 kronor.

– Hon köpte flera aktier den dagen och gjorde inga särskilda överväganden när det gällde tidpunkten, kommenterar handelsminister Benjamin Dousas (M) pressekreterare till tabloiden Aftonbladet, som först uppmärksammade aktieköpet.

Vid tidpunkten arbetade Janse för dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, och idag har hon samma roll, men under just Benjamin Dousa. Hon förnekar själv att hon haft kännedom om affären i förväg.

– En statssekreterare deltar i beredningar inom sitt ansvarsområde. Alla statssekreterare deltar alltså inte och informeras inte heller om alla beredningar som kommer till departementet. På UD ansvarar kabinettssekreteraren för frågor som rör Nato, säger hennes pressekreterare.

”Ska med god marginal hålla avstånd”

Alla är dock inte imponerade över förklaringarna, och Claes Sandgren som är seniorprofessor i juridik vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Institutet mot mutor menar att agerandet är direkt förtroendeskadligt.

– Med tanke på att hon var statssekreterare med politiskt ansvar för handelsfrågor på UD och avtalet sambereddes med UD framstår hennes aktieköp som klart olämpligt.

– Det råder förbud mot insiderhandel för alla som har insiderinformation. De ska med god marginal hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas vara otillbörligt. Ett sådant agerande kan enligt riktlinjerna skada förtroendet för regeringskansliet, fortsätter han.

Vem som på förhand haft insiderinformation eller ej är ofta svårt att få exakt klarhet i – inte minst då de utpekade själva nästan alltid nekar till sådana anklagelser. Sandgren menar dock att liknande korruptionsanklagelser lätt kan undvikas och att varken politiker eller statssekreterare bör sköta sina egna aktieköp.

– Med tanke på den centrala befattning som hon har, bör hon i likhet med statsråd inte själv göra aktieaffärer utan lägga sitt innehav i en oberoende depå hos en bank.

Återkommande skandaler

Noterbart är att det inte är första gången högt uppsatta företrädare för den moderatledda regeringen genomför tveksamma privata aktieköp i bolag som den svenska staten har affärer med. I mars uppmärksammade tidningen hur utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef.

Detta köp skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären.

Precis som i fallet med Diana Janse försvarade många anhängare köpet med argumentet att det handlade om relativt små belopp – cirka 10 000 kronor, och argumenterade för att detta är småpengar för en minister.

Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet är dock köpets storlek av mindre betydelse i sammanhanget:  ”Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danskar bojkottar Coca-Cola

publicerad 30 april 2025
– av Redaktionen
Det tycks endast vara amerikanska varumärken som just nu ser en nedgång i Danmark.

Danska konsumenter har börjat undvika amerikanska varumärken som en markering mot Donald Trumps utspel om att lägga beslag på Grönland. Försäljningen av Coca-Cola sjunker – samtidigt som inhemska alternativ som Jolly Cola ökar kraftigt.

Till följd av Trumps hårda utrikespolitik, där han bland annat uttryckt att han vill lägga beslag på det danska territoriet Grönland, har danska konsumenter börjar bojkotta amerikanska varor. Främst har konsumenter valt att sluta köpa den amerikanska läskedrycken Cola-Cola, något som nu blivit märkbart i försäljningen.

Carlsberg, som sköter den danska försäljningen av Coca-Cola, uppger att försäljningen är ”något nedgången” i landet.

Det finns en viss bojkott av amerikanska varumärken och det är den enda marknaden där vi ser detta i någon större utsträckning, säger vd Jacob Aarup-Andersen till Financial Times.

Samtidigt skjuter istället lokala danska märken som Jolly Cola i höjden, där bland andra matvarukedjan Rema uppgav att försäljningen av varumärket hade ökat 13 gånger i mars jämfört med samma månad föregående år.

”Känner sig respektlöst behandlade”

USA:s vicepresident, JD Vance, har anklagat Danmark för att inte vara en ”god allierad” när man inte accepterat tanken på att USA ska ta kontroll över Grönland. Detta trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra håll.

Danskarna är förbannade. De minns de danska soldaternas kroppar som kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott är populära, sade en dansk tjänsteman till Financial Times förra månaden.

Även i Mexiko har åtskilliga konsumenter valt att bojkotta varumärket, där man uppger att volymerna minskade med 5,4 procent i landet under det senaste kvartalet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bankchefens förklaring till misstron mot bankerna: ”Antisemitism”

Hotet från bankerna

publicerad 24 april 2025
– av Redaktionen
Przemek Gdański
Przemek Gdański - vd för BNP Paribas Bank Polska.

Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med ”antisemitiska” stereotyper.

Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker.

– Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu.

Han hänvisar vidare till en ”brist på grundläggande förståelse” för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.

Uttalandet väcker kritik

Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett ”åskväder av kritik” mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik.

Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på ”historiska fördomar”, riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens.

Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.