Annons:

Västblockets narrativ kolliderar när salafisterna tar över Syrien

Eskalationen i Mellanöstern

De salafistiska islamisterna i Syrien har inte bara störtat Bashar al-Bassads sekulära styre, utan har även orsakat en frontalkrock mellan två av Västblockets invanda narrativ.

Uppdaterad december 16, 2024, Publicerad december 14, 2024 – av Isac Boman
Syriens de facto nye ledare Abu Mohammad al-Julani.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Efter 55 års styre störtades så slutligen dynastin al-Assad i Syrien, ett betydande land i Mellanöstern på många sätt. En jihadistisk blixtoffensiv från den islamistiska utbrytarregionen Idlib tog sig hela vägen in till huvudstaden Damaskus – utan att ha mött något större motstånd från den statliga syriska militärapparaten - till synes kraftigt urholkad efter över 13 år av krig och sanktioner.

Om man ska tro den breda strömmens etablissemangsmedier och makthavare är det nu tid att glädjas, där man menar att Syrien nu ska gå en ljusare framtid till mötes, kanske rentutav en liberalt demokratiskt inriktad sådan. Deras berättelse lyder ungefär i stil med att Syrien under de senaste decennierna har varit en totalitär och blodig diktatur, där presidenten Bashar al-Assad har varit en av jordens värsta despoter. Godtyckligt ska han ha fängslat, torterat och dödat alla som haft det dåliga omdömet att våga trotsa honom.

Med andra ord ungefär samma sak vi tidigare fick höra om Libyens ledare Muammar Gadaffi eller Iraks Saddam Hussein i samband med de USA-ledda krigen mot dessa.

Det faktum att de så kallade rebellgrupperna, precis som var fallet i Libyen, inte överhuvudtaget präglas av någon liberaldemokratisk inriktning, utan av militanta islamister med rötterna i de salafistiska terrorrörelserna al-Qaida, Islamiska staten och Nusra-fronten, tilläggs i sammanhanget som något av en passus.

Annons:

Narrativ som kolliderar

Är budskapet alltså att inte bara den syriska diasporan, utan även världens folk i stort, ska fyllas med hopp över att Syrien nu styrs av samma typ av jihadister som ska ha legat bakom 11-september-attentaten, och som det USA-ledda Västblocket förklarat är anledningen till att man spenderat otaliga miljarder för att bekämpa under mer än 20 års tid i Afghanistan?

Ledaren för Hayʼat Tahrir al-Sham (HTS) – på svenska "Organisationen för befriandet av Levanten" – och Syriens nya de facto statschef Abu Mohammad al-Julani, har tidigare varit en av USA:s mest efterlysta terrorister och grundade och ledde tidigare specifikt Jabhat al-Nusra, som senare blev al-Qaidas gren i Syrien med titeln emir – en islamisk härskartitel. Hur många liv han redan i nuläget har på sitt samvete är det nog ingen som vet.

Om man ska tro den breda strömmens makthavare är det nu tid att glädjas över att Syrien går en ljusare framtid till mötes.

Islamisterna i HTS, som nu gripit makten i större delen av Syrien, har frekvent använt självmords- och bilbombningar för att nå sina politiska mål, och så även tortyr, utomrättsliga avrättningar och kidnappningar. I terrorgruppens mångåriga maktbas Idlib har kritiker och obekväma röster ofta försvunnit för att aldrig mer påträffats, och stränga sharialagar råder.

Dessa omständigheter orsakar stora svårigheter för hur man från Västblockets sida nu ska relatera offentligt till att samma sort av militanta islamister, som man tidigare fördömt och efterlyst för terrordåd runtom i världen och som upprättade Islamiska statens skräckvälde, nu gripit makten och ersatt det sekulära styret under Bashar al-Assads socialistiska Baath-parti.

Moderata islamister?

Eftersom HTS och al-Julanis historik inte kan förnekas eller gömmas undan verkar det inledande narrativet vara att dessa mycket riktigt varit islamistiska terrorister tidigare, men nu faktiskt har lovat bot och bättring för att gå mot en mer ”modern” och moderat riktning. Gamla ungdomssynder skulle man kunna säga, och alla förtjänar väl ändå en andra chans - även om man tidigare massmördat civila?

Eller som Jake Sullivan, nationell säkerhetsrådgivare i Biden-administrationen, formulerar det.

"Rebellgrupperna, inklusive de som har betecknats som terroristgrupper, har faktiskt sagt alla de rätta sakerna. Nu är frågan – vad kommer de att göra för att försöka åstadkomma ett bättre Syrien?"

Även själva har HTS antagit samma linje och förklarat att man inte alls har för avsikt att upprätta ett större totalitärt kalifat som sträcker sig över flera länder – utan att man kommer att nöja sig med att upprätta ett mer anspråkslöst islamistiskt styre i Syrien.

Denna ingång uttrycks framförallt av USA:s avgående president Joe Biden, som beskriver maktövertagandet som en ”historisk möjlighet”, liksom Israels Benjamin Netanyahu som även han beskrev det islamistiska maktskiftet är en ”historisk dag” som ”erbjuder stora möjligheter”.

Biden och Israels president Isac Herzog. Foto: Hana Yariv/CC BY-SA 3.0

Andra politiker och mediekanaler inom Västblocket försöker med varierande framgång övertyga sin publik om att HTS förvisso kanske rent tekniskt är att betrakta som islamister – men absolut inte är lika fundamentalistiskt islamistiska som IS eller al-Qaida – hur man nu mäter detta.

Det cyniska maktspelet

Det verkliga skälet till att salafisterna i Syrien omhuldas med bomullsvantar på detta sätt är av allt att döma betydligt mer cyniskt och pragmatiskt än vad man vill låtsas om. Vad makthavare i Väst ankommer så struntar man i praktiken i att HTS varken är eller har för avsikt att bli liberala eller någon annan slags demokrater. Tvärtom måste man vara väl medvetna om att gruppen har för avsikt att förvandla Syrien till en islamistisk stat byggd på hårda tolkningar av sharialagarna, där mänskliga rättigheter betyder noll och där alla oppositionella eller kritiska röster kallt kan räkna med att dödas eller kastas i fängelse för att aldrig mer se dagens ljus. Även detta saknar dock väsentlig betydelse, eftersom det viktiga är att jihadisternas framfart bedöms gynna USA:s och Israels ekonomiska och geopolitiska intressen i regionen – och samtidigt missgynna Iran och Ryssland.

Förhoppningen är troligen snarare att Syrien nu har en ledare som, till skillnad från Bashar al-Assad, faktiskt dansar efter globalisternas pipa. Det bör förstås noteras att de här grupperna inte alltid är helt lätta att dominera och ibland på eget bevåg får för sig att hitta på upptåg som inte uppskattas av samma etablissemang – varför det inte heller är helt osannolikt att spinndoktorerna bakom narrativen i Väst i morgon kommer fram till att de nog ändå var farliga islamistiska terrorister trots allt, och att det därför krävs ytterligare ett regimskifte - kanske också att Israel och Natolandet Turkiet rycker in i landet för att reda ut situationen.

Med framtiden ännu oviss förväntas vi just nu hursomhelst applådera att Baath-partiet och presidenten al-Assad störtats av de heroiska och rättrådiga rebellerna – som absolut inte bör förväxlas med tidigare versioner av sig själva eller hållas ansvariga för den terror och de förbrytelser man begått, i varje fall inte i nuläget.

Talibanerna har sitt ursprung i de USA-understödda Mujaheddin-krigarna mot det Sovjet-understödda styret i Kabul, men skulle senare vända sig mot sina herrar. Foto: faksimil/Youtube

Den som varit med ett tag förstår att Syrien inte på något sätt är ett unikt fall. Den amerikanske generalen Wesley Clarks kom 2007 med ett uppmärksammat vittnesmål om att det politiska styret i USA redan 2001 haft ett uttalat mål att se statsmakten i sju länder störtade, med start i Irak följt av Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och slutligen – Iran. Efter Syrien återstår nu bara ett isolerat Libanon och Iran.

Storpolitikens verkliga aktörer, som cyniskt driver sina linjer bakom kulisserna, har genom åren visat att man inte har någon annan principiell linje annat än att likt en maffiaorganisation stärka sin makt på den globala scenen. Huruvida man benyttjar sig av sanktioner, subversion samt ett och annat slagträ i form av salafistiska islamister, våldsbejakande vänsterextrema rörelser, högerextrema paramilitära förband eller miliser med barnsoldater, är sekundärt.

Lidande blir i vanlig ordning folket. Särskilt den sekulärt inriktade delen av den arabiska befolkningen och i synnerhet den shiitiska minoriteten alawiterna, från vilken familjen al-Assad härrör, lär ha en dyster framtid framför sig i det nya Syrien som nu väntar.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Huthierna uppger anfall mot Riyadhs flygplats och raffinaderi

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 15:46 – av Redaktionen
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree i uniform och röd basker framför mikrofoner och blå draperier.
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagen att angreppen riktats mot Riyadhs flygplats och ett raffinaderi.

Huthierna uppger att de angripit Riyadhs internationella flygplats och flera andra mål i Saudiarabien. Samtidigt öppnar landets försvarspakt med Turkiet och Pakistan för möjliga militära förstärkningar.

Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.

Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.

Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.

MintPress rapporterar återtagna områden

Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.

MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.

Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.

Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.

Framryckningar räcker inte

Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.

Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.

Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.

Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.

Motstridiga uppgifter om Mokka

Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.

Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.

— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.

Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.

Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.

Försvarspakt öppnar för förstärkningar

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.

Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.

— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.

Civila dödas och drivs på flykt

Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.

En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.

Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.

Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Röda halvmånen: Över 7 250 räddade ur rasmassor i Iran

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad oktober 3, 2026 – av Redaktionen
Röda halvmånens personal och deltagare framför räddningsfordon i Teheran.
Nya räddningsfordon presenterades i Teheran under torsdagen, då Röda halvmånens chef uppgav att över 7 250 människor räddats levande ur rasmassor under kriget.

TEHERAN (Xinhua) -- Över 7 250 människor räddades levande ur rasmassorna i Iran under det 40 dagar långa krig som USA och Israel inledde, enligt en iransk räddningsansvarig.

Chefen för Irans Röda halvmåne (IRCS), Pirhossein Kolivand, gjorde uttalandet vid en ceremoni i Teheran under torsdagen, då nya räddnings- och hjälpfordon samt ny utrustning överlämnades till organisationen, rapporterade den iranska nyhetsbyrån Iranian Labour News Agency.

Kolivand tillskrev framgångarna i räddningsarbetet användningen av modern utrustning under insatserna.

Han beskrev utvecklingen av IRCS:s fordonspark och utrustning under de senaste åren som "utan motstycke" och tillade att organisationen har över sex miljoner frivilliga medlemmar runt om i landet.

Den 28 februari inledde Israel och USA gemensamma flyganfall mot Teheran och andra iranska städer. Iran svarade med vågor av robot- och drönarattacker mot Israel samt amerikanska baser och andra amerikanska tillgångar i regionen och stärkte sitt grepp om Hormuzsundet.

En tillfällig vapenvila nåddes i april, men USA och Iran genomförde därefter flera attacker mot varandra.

Vid en presskonferens i New York i slutet av förra månaden sade Irans utrikesminister Seyed Abbas Araghchi att över 5 000 människor, däribland hundratals kvinnor och barn, dödades i USA:s och Israels "aggression" mot Iran.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Iran erbjuder öppet Hormuz på sju dagar – Trump uppges ha sagt nej

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araghchi.
USA:s president Donald Trump och Irans utrikesminister Abbas Araqchi.

Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.

Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.

Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.

Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".

Sju dagar till öppet sund

Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.

— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.

Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.

Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.

Ingen reträtt om anrikningen

De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.

Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.

President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.

— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.

Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.

Saudiarabien i skottlinjen

Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.

Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.

Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.

Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.

Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rutte: Kriget mot Iran kunde ha varit omöjligt utan Europas baser

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Mark Rutte talar vid ett Nato-podium
Natos generalsekreterare Mark Rutte sade under tisdagen att 5 000 uppdrag från europeiska baser varit avgörande för kriget mot Iran.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik. Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion. Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari. — 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte. Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.

I juni hette det logistik

Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien. Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet. Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd. I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra. Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.