Annons:

Kommentar: Ulf Kristersson bryr sig inte om din trygghet

Totalitära samhällsutvecklingen

I flera decennier har Moderaterna drivit på för att omvandla Sverige från ett av världens tryggaste länder till ett som idag präglas av grov gängkriminalitet. Nu påstår man sig vilja bekämpa den organiserade brottslighet man själva har möjliggjort - genom att ytterligare bygga ut Storebrorsapparaten.

Uppdaterad juni 30, 2024, Publicerad juni 29, 2024 – av Markus Andersson
Under Ulf Kristerssons ledarskap har Sverige nya kliv i sin utveckling som totalitärt massövervakningssamhälle.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Problem-reaktion-lösning är en strategi som makthavare tagit till sedan urminnes tider. Det är en beprövad metod att få igenom impopulära och inte sällan totalitära beslut som medborgarna vanligtvis inte skulle acceptera – ofta med oärliga argument som i grunden utgår från principen att ”ändamålen helgar medlen”.

Det typiska scenariot är att den styrande klassen skapar ett problem, eller åtminstone negligerar ett existerande problem så länge att situationen blir ohållbar. När situationen nått till odrägliga nivåer kommer befolkningen kräva att någonting görs och att problemen åtgärdas. De styrande svarar då med att föreslå åtgärder som innebär hård repression, orimliga begränsningar i medborgerliga friheter eller andra betydande negativa effekter för hela befolkningen - som ändå presenteras vara ”nödvändiga” för att komma till bukt med de problem som det styrande skiktet i samhället själva har skapat.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är beklagligen ett tydligt exempel på en makthavare som gärna tillämpar denna strategi. I Almedalen lät han nyligen stolt deklarera att statens Storebrorsapparat ska utökas ytterligare och att övervakningskamerorna ska byggas ut i hela landet - med hänvisning till den skenande brottsligheten och ökade otryggheten.

– Vi drar igång en stor kameraoffensiv, låter han gladeligen meddela och lovar vidare att ”fördubbla kameramålet för polisen och bygga ut kamerorna i hela landet”.

Annons:

Den som oroar sig för medborgarnas integritet avfärdas just nu med att ”ingenting är mer integritetskränkande än att bli utsatt för grova brott”.

Kollektiv bestraffning

Och det är ju förstås helt korrekt – självfallet vill ingen bli utsatt för förnedrande och grov brottslighet. Alla människor vid sina sinnes fulla bruk är rörande överens om att de föredrar trygghet framför otrygghet för sig själva och för sina nära och kära.

Problemet är att den borgerliga regeringens övervakningsfanatism bygger på en falsk dikotomi. Valet står inte mellan otryggt gängkriminellt kaos där medborgarna inte vågar vistas ute på kvällarna å den ena sidan och den andra sidan att massövervaka och kartlägga hela befolkningen så fort de går utanför dörren. Det är en falsk verklighet som målas upp.

Hade målsättningen verkligen varit att göra Sverige tryggt och få bort de kriminella gängen, snarare än utöka kontrollen över befolkningen, så hade man förstås istället satsat på riktade insatser, punktmarkeringar, utvisningar och olika former krafttag mot enskilda miljöer och individer. Man hade ringat in problemen och utfört effektiva precisionsingrepp föra att lösa dem – istället för att slå så vitt och brett man bara kan och straffa hela befolkningen kollektivt. Ett exempel där denna generella metodik bevisligen tillämpats framgångsrikt är ett av de länder i världen som plågats värst av grov gängkriminalitet - El Salvador. Den salvadoranska regeringen under Nayib Bukeles ledning har bara på några år kommit att göra El Salvador till ett av den Amerikanska kontinentens tryggaste länder där gängkriminaliteten praktiskt taget nu är raderad.

Oavsett om det handlar om det offentliga rummet i verkligheten eller på nätet så är de styrandes säljargument i Sverige, liksom i det kollektiva Väst överlag, alltid det samma: En liten minoritet skapar otrygghet och obehag - och därför måste samtliga få sina friheter begränsade, spelas in, övervakas och kartläggas på olika sätt. Den som protesterar pekas ut som konspirationsteoretiker eller som en suspekt typ som nog själv kanske inte har helt rent mjöl i påsen.

Ligger själva bakom otryggheten

Till saken ska läggas och betonas att Moderaterna och de övriga borgerliga partierna själva har varit drivande och helt avgörande för att skapa den otrygghet som de nu påstår sig vilja bekämpa med att expandera Storebrors räckvidd in i nya delar av medborgarnas liv.

De som tog bladet från munnen och redan för tre-fyra-fem decennier sedan konstaterade i det offentliga rummet att den gränslösa massinvandringspolitiken förutsägbart skulle leda just till ökad brottslighet, ghettoisering, etablerandet av otaliga etniska kriminella nätverk där hela stadsdelar skulle förvandlas till enklaver under klan- och gängstyren inte bara avfärdades utan karaktärsmördades ofta och stämplades som ”rasister” – eller ännu värre.

Det handlar inte bara om samma politiska partier – utan i många fall också om samma personer som nu påstår sig vilja lösa den situation som de själva systematiskt har orsakat till att börja med. Många av de moderater som öppet stödde Reinfeldts ”Öppna era hjärtan-politik" är fortfarande ledande inom partiet.

Bara fantasin sätter gränserna

En annan aspekt som man vid det här laget empiriskt kan konstatera är att det inte finns något slut på övervakningsåtgärderna, utan endast fantasin och den tekniska utvecklingen som sätter gränserna. Makthavare av det ovärdiga snitt som idag präglar statsapparaten kommer aldrig att ställa sig upp och säga att ”nu räcker det, nu har vi lagom mycket övervakning på nätet och på gatorna” eller backa bandet. Så länge de kan stå kvar vid rodret kommer övervakningsapparaten att fortsätta att byggas ut, om inte medborgarna bjuder upp till verkligt motstånd. Den tilltagande repressionen kommer att fortsätta motiveras med att det samhälle som ledarskiktet själva har byggt har blivit så farligt att det helt enkelt inte finns några andra alternativ.

Detta är helt enkelt inte sant, för att uttrycka det diplomatiskt. Övervakningssamhällets framväxt har aldrig någonsin handlat om att skydda befolkningen från illgärningsmän och det finns alternativ. Ulf Kristersson, liksom Moderaterna och de statsbärande partierna i övrigt, är absolut obekymrade över svenskarnas trygghet eller deras övriga intressen. Den vakne betraktaren kan konstatera att inget av detta heller är någon nyhet utan ett faktum sedan flera decennier tillbaka.

Att ”backa utvecklingen” på kort tid är förstås inte det enklaste - särskilt eftersom samtliga riksdagspartier och överstatliga organ verkar utgå från att massövervakningen gynnar deras intressen. Det är ändå viktigt att vanliga hederliga svenskar påminner varandra om att den här sortens politik inte är uppriktig och inte överhuvudtaget normal. Den är totalitär, antidemokratisk - och fullständigt oacceptabel.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

IT-expert varnar: ID-krav på nätet för oss närmare totalitär övervakning

Övervakningssamhället

Publicerad Igår 15:35 – av Markus Andersson
Nina Larsson (L) vill införa åldersverifiering – men it-experter varnar för allvarliga konsekvenser.

IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka avråder Sverige från att följa Storbritanniens exempel med obligatorisk åldersverifiering på porrsajter. Risken för dataintrång och ökad övervakning är för stor, menar han.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) vill att Sverige inför tekniska spärrar som kräver åldersverifiering på porrsajter för att skydda barn från grovt sexuellt innehåll.

Förslaget bygger på den brittiska modellen där sajter måste kontrollera användarnas ålder eller identitet, till exempel genom legitimering med ID-kort eller kreditkort.

Men Karl Emil Nikka, it-säkerhetsspecialist, är starkt kritisk till förslaget. Han pekar på allvarliga brister i den brittiska lösningen, inte minst risken för dataintrång.

Annons:

Som exempel nämner han läckan från meddelandeplattformen Discord, där foton på 70 000 användare hamnade i orätta händer efter en cyberattack i samband med lagändringen. Dessutom är spärrarna lätta att kringgå med hjälp av VPN-tjänster, vilket fick användningen av sådana tjänster att skjuta i höjden när den brittiska lagen trädde i kraft.

Riskerar övervakning

Nikka varnar också för att krav på identifiering på nätet för Sverige närmare en typ av övervakning som annars bara förekommer i totalitära stater.

— Det är ju ett litet problem så länge som vi bor i en demokrati, men det är förbannat farligt att tro att vi alltid kommer göra det, säger han.

I stället bör föräldrar uppmuntras att använda de kontroller som redan finns inbyggda i telefoner och andra enheter, där man enkelt kan välja vilka sajter som ska spärras.

— Ur ett säkerhetsperspektiv är det den enda rimliga lösningen, konstaterar Nikka.

Utländska sajter lockar

En ytterligare risk med tekniska spärrar är att unga användare söker sig till mindre välkända sajter utomlands som inte bryr sig om lagkrav, menar Nikka. Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, bekräftar bilden.

— Enligt experter i olika länder verkar det som att man har vänt sig till andra mindre kända webbplatser i utlandet, säger hon.

Tillå tror dock att tekniska lösningar kan ha en plats, förutsatt att de är mer anonyma än de brittiska och kombineras med andra insatser.

— Det kan bidra till att höja trösklarna och minska exponeringen.

Samtal avgörande

Samtidigt betonar hon vikten av att komplettera eventuella tekniska lösningar med satsningar på digital kompetens och framför allt samtal mellan föräldrar och barn.

— Det är där det verkliga skyddet börjar. Vi vet att många föräldrar tycker det är jobbigt att ta porrsamtalet, men det bör man göra tidigt, säger Jannike Tillå.

Hon understryker att frågan om integritet och frihet på nätet inte får ställas mot barnskydd.

— Vi måste hitta den balansen och klara av båda sakerna, avslutar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 15, 2025 – av Markus Andersson
Katarina Winter varnar för att övervakning av barn normaliserats när tekniken paketeras som omsorg istället för kontroll.

Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.

Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.

I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.

— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Annons:

Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.

"Tekniken är så snällt inramad"

Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.

— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.

Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.

— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.

Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning

Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.

— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.

Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.

— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.

Privata aktörer tjänar på otrygghet

Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.

— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.

Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.

— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Telenor lämnade ut användaruppgifter – oppositionella dödades

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 7, 2025 – av Isac Boman
Telenors informationschef kallar kravet för ett "PR-jippo" och menar att saken redan har behandlats av polisen och rättsväsendet.

Över tusen personer kan ha förföljts, torterats, gripits eller dödats när Telenor lämnade ut känsliga kunduppgifter till militärjuntan i Myanmar. Nu hotar offer och anhöriga med stämning och kräver hundratals miljoner kronor i skadestånd.

I måndags fick Telenors ledning ett varsel om stämning där kravet om ersättning motiveras med att telebolaget olagligt delat känsliga personuppgifter med Myanmars militärjunta.

"Vi ber om svar på om grunden för kravet bestrids så snart som möjligt, men senast inom två veckor", stod det i brevet.

Bakom kravet står den nederländska organisationen Centre for Research on Multinational Corporations (Somo) tillsammans med flera myanmariska ideella organisationer.

Annons:

Efter militärkuppen i februari 2021 tvingade juntan teleoperatörer som Telenor att lämna ut känsliga uppgifter om sina kunder. Informationen användes sedan för att identifiera, spåra och gripa regimkritiker och aktivister.

Politiker avrättades

Bland de drabbade finns en profilerad politiker och Telenor-kund och efter att bolaget lämnat ut uppgifterna arresterades mannen, dömdes till döden och avrättades i fängelset.

— Vi vet att den potentiella gruppen av offer är mer än 1000 personer, säger Joseph Wilde-Ramsing, direktör och förhandlingsledare på Somo till Dagens Næringsliv.

Han betonar att några av offren är döda och avrättade, medan flera är arresterade.

— Vi är i kontakt med deras familjemedlemmar och kräver ekonomisk kompensation från Telenor för det de blivit utsatta för.

Krav på hundratals miljoner

Advokat Jan Magne Langseth, partner vid den norska advokatbyrån Simonsen Vogt Wiig, representerar Somo i ärendet. Han uppger att kravet kommer att bli omfattande.

— Vi har ännu inte satt något beloppskrav, men att det kommer att handla om många hundra miljoner kronor är det liten tvivel om, säger han.

Både enskilda personer och organisationer som arbetar för demokratirörelsen i Myanmar kräver ersättning.

— Vi har nummerlistorna som lämnats till juntan, men vi har inte alla namn på abonnenterna ännu, säger Langseth.

I varslet slås det fast att Telenor systematiskt lämnade ut personuppgifter till militärjuntan, väl medvetna om att detta skulle leda till brott mot mänskliga rättigheter – däribland förföljelse, godtyckliga arresteringar och likvidering av motståndare.

"Detta kan dokumenteras med omfattande bevis", står det i skrivelsen.

Telenor: "Inga goda val"

Telenors informationschef David Fidjeland avfärdar det hela och hävdar att saken redan är utagerad.

"Den tragiska utvecklingen i Myanmar har varit föremål för flera utredningar inom polisen och rättsväsendet utan att de lett fram. Telenor Myanmar hamnade i en förfärlig och tragisk situation och hade tyvärr inga goda val", skriver han i ett mejl och fortsätter:

"Att journalister från Bangkok och Kuala Lumpur till Marienlyst fått detta varsel långt innan vi själva fått det säger tyvärr lite om var Somo har sitt fokus. Detta verkar tyvärr mer som ett PR-jippo i en tragisk sak än en seriös skrivelse".

Sålde verksamheten 2022

Telenor fick mobillicens i Myanmar 2014 . På kort tid blev företaget en stor mobiloperatör med över 18 miljoner kunder i landet. Efter militärkuppen i februari 2021, då den tidigare regeringen störtades, valde Telenor att sälja sin mobilverksamhet i Myanmar till libanesiska M1 Group – inklusive kunddata. Försäljningen slutfördes i mars 2022.

Enligt lokala medier har M1 Groups lokala samarbetspartner nära band till militärjuntan.

Advokat Langseth bemöter frågan om huruvida en vägran att lämna ut uppgifter skulle ha gått ut över de lokala anställda.

— De anställda i Telenor Myanmar behövde inte vara delaktiga. Det kunde ha styrts från Norge eller andra länder i koncernen. Vittnen har berättat för oss att det fanns internt motstånd bland flera av de centrala lokala anställda i Telenor Myanmar mot att lämna ut data till juntan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI övervakar ChatGPT-chattar – kan polisanmäla användare

Övervakningssamhället

Publicerad september 20, 2025 – av Markus Andersson
Vad som uppfattats som privata AI-samtal kan nu hamna hos polisen.

OpenAI har i tysthet börjat övervaka användarnas ChatGPT-konversationer och kan rapportera innehåll till polismyndigheter.

Avslöjandet kommer efter incidenter där AI-chatbottar kopplats till självskadebeteende, vanföreställningar, sjukhusinläggningar och självmord – vad experter kallar "AI-psykoser".

I ett blogginlägg erkänner företaget att de systematiskt scannar användarnas meddelanden. När systemet upptäcker användare som planerar att skada andra dirigeras konversationerna till ett granskningsteam som kan stänga av konton och kontakta polisen.

"Om mänskliga granskare fastställer att ett ärende gäller ett omedelbart hot om allvarlig fysisk skada mot andra kan vi skicka det vidare till rättsliga instanser", skriver OpenAI.

Annons:

Den nya policyn innebär i praktiken att miljontals användare får sina konversationer skannade och att vad många uppfattat som privata samtal med en AI är nu föremål för systematisk övervakning där innehåll kan vidarebefordras till myndigheterna.

Teknikjournalisten Noor Al-Sibai på Futurism påpekar att OpenAI:s uttalande är "kort och vagt" och att företaget inte specificerar exakt vilka typer av konversationer som kan leda till polisanmälan.

"Det förblir oklart exakt vilka typer av chattar som kan resultera i att användarkonversationer flaggas för mänsklig granskning, än mindre att de rapporteras till polisen", skriver hon.

Säkerhetsproblem ignoreras

Ironiskt nog har ChatGPT visat sig sårbar för "jailbreaks" där användare kunnat lura systemet att ge instruktioner för att bygga neurotoxiner eller steg-för-steg-guider för självmord. Istället för att åtgärda dessa grundläggande säkerhetsbrister väljer OpenAI nu omfattande övervakning av användarna.

Övervakningen står i skarp kontrast till techbolagets agerande i rättegången mot New York Times, där företaget "bestämt avvisat" krav på att lämna ut ChatGPT-loggar med hänvisning till användarintegritet.

"Det är bisarrt att OpenAI ens nämner integritet, med tanke på att de i samma inlägg erkände att de övervakar användarnas chattar och potentiellt delar dem med polisen", konstaterar Al-Sibai.

Kan tvingas lämna ut chattar

OpenAI:s VD Sam Altman har nyligen erkänt att ChatGPT inte erbjuder samma sekretess som samtal med verkliga terapeuter eller advokater och på grund av rättegången kan företaget tvingas lämna ut användarchattar till olika domstolar.

"OpenAI sitter i en rävsax", skriver Al-Sibai. Företaget försöker hantera PR-katastrofen från användare som drabbats av mentala hälsokriser, men eftersom de "uppenbarligen har problem med att kontrollera sin egen teknik" faller de tillbaka på "tung moderation som går emot deras egen VD:s löften".

Techbolaget meddelar att de "för närvarande inte" rapporterar självskadefall till polisen, men formuleringen antyder att även detta kan kan komma att ändras. Företaget har heller inte svarat på förfrågningar om att förtydliga vilka kriterier som används för övervakningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.