MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 2 juni 2025

måndag 2 juni 2025

Liten andel syrier vid EU-gränsen – merparten afghaner, pakistanier och afrikaner

publicerad 6 mars 2020

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en bråkig och delvis mycket våldsam vecka vid grekisk-turkiska gränsen har det nu blivit lugnare. Det vittnar inte minst lokalbefolkningen om. Greklands chef för Röda Korset berättar också för tyska Focus Online, att flyktingarna utgör fåtalet, migranterna desto fler.

Nästan en miljon människor skall ha flytt från den omstridda Idlib-provinsen i Syrien, men Antonius Avgerinos, ordförande för grekiska Röda Korset, konstaterar vid en överblick av dem som väntar vid gränsen, att det numera mestadels handlar om migranter som har givit upp sina hemländer av ekonomiska skäl. Det är skillnad mot 2015. Då var det en majoritet krigsflyktingar.

– Det övervägande antalet kommer från Afghanistan, följt av Pakistan. Och det finns även många afrikaner där – framför allt från Etiopien, Marocko och Algeriet, säger Röda Korsets ordförande Avgerinos.

Han kan dock inte riktigt förklara varför detta är fallet.

Avgerinos konstaterar också, att även om grekernas vilja att hjälpa till ännu finns där, så märks belastningen på den inhemska befolkningen. Ju fler migranter som släpps in, desto större blir belastningen på grekerna själva. Det skapar oro. Framför allt blir toleransen mot marockaner och algerier allt lägre, då det inte handlar om krigsflyktingar. I synnerhet på en ö som Lesbos, som idag har nästan likamånga migranter i läger som grekiska invånare på ön.

Under ett dygn – onsdag till torsdag denna vecka – har gränspolisen förhindrat närmare 7000 illegala försök att forcera gränsen. Man har gripit 24 personer. Sedan i lördags handlar det om närmare 35 000 illegala försök till intrång och 244 gripna illegala inkräktare.

Av de gripna i Evros-regionen kommer 64 procent från Afghanistan, 19 procent från Pakistan, fem procent från Turkiet, fyra procent från Syrien, 2,6 procent från Somalia. Ytterligare 5,4 procent kommer från Irak, Iran, Marocko, Etiopien, Bangladesh och Egypten.

 

Källa: NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storskalig ukrainsk attack mot ryska flygbaser

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:30
– av Jan Sundstedt
Försvarsanalytiker i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainska militären, i samarbete med landets underrättelsetjänst SBU, har genomfört en av de mest omfattande attackerna hittills mot ryska flygbaser. Målet uppges ha varit att slå ut Rysslands strategiska bombflyg – flygplan som spelat en central roll i de senaste månadernas robotattacker mot ukrainska städer.

Under natten till söndag attackerades enligt flera samstämmiga rapporter minst fem militära flygfält djupt inne i Ryssland. Operationen, som enligt obekräftade källor gått under kodnamnet ”Spindelnätet”, uppges ha planerats i över ett år.

Bland de angripna baserna finns Olenja på Kolahalvön nära Murmansk, Ukrainka i Amur-regionen i ryska Fjärran östern, samt anläggningar i Irkutsk, Ivanovo och Rjazan. Enligt uppgifter i internationell press ska angreppen ha utförts med drönare som smugglats in i Ryssland och gömts i civila transportfordon i närheten av respektive flygbas.

Ukrainska myndigheter hävdar att över 40 ryska bombflygplan träffats eller skadats – däribland tunga strategiska plan av typen Tupolev Tu-95 och Tu-22, samt ett radarspaningsplan av typen Beriev A-50.

Bilder och filmer som cirkulerat i sociala medier visar vad som förefaller vara flera förstörda flygplan samt omfattande bränder på ryska baser, däribland Olenja – över 1 500 kilometer från närmaste ukrainska territorium.

Det ryska försvarsdepartementet har bekräftat att flera baser attackerats men uppger att de flesta drönare ska ha skjutits ner och att skadorna varit begränsade.

Omfattningen oklar

Några oberoende bekräftelser på varken de ukrainska eller ryska uppgifterna har hittills presenterats, men flera försvarsexperter i Väst beskriver attacken som den största enskilda offensiven mot det ryska flygvapnet sedan kriget inleddes 2022.

Omfattningen av skadorna är ännu oklar, men enligt uppgifter till bland annat Kyiv Post ska hela hangarer ha slagits ut och skadorna kan uppgå till flera miljarder dollar.

För Ryssland skulle det i så fall innebära en kännbart försvagad kapacitet att genomföra långdistansattacker mot ukrainska mål, då de berörda flygplanstyperna är svåra att ersätta på kort sikt.

Flera analytiker pekar även på det psykologiska och symboliska värdet av attacken. De strategiska bombplanen spelar inte bara en konventionell roll i kriget, utan har också betydelse i kärnvapenarsenalens logistik. Skadorna ses därför som ett prestigetapp för Moskva.

Vissa bedömare tolkar även attacken som ett medvetet styrkebesked från Kiev inför de planerade fredssamtalen i Istanbul, som enligt ryska och turkiska medier ska inledas på måndagen.

Järnvägssabotage med civila dödsoffer

Samtidigt har två separata järnvägssabotage rapporterats från ryskt territorium. Ett av dem, i republiken Basjkortostan, ledde till urspårning och flera dödsfall. Det andra skedde i Kirov-regionen.

Sprängladdningar uppges ha detonerats på rälsen strax innan militära transporter passerade. Även om sambandet med flygbasattacken ännu inte kunnat bekräftas, betraktas händelserna som samordnade av flera militäranalytiker.

Attacken har också aktualiserat en juridisk komplikation i det ännu gällande START-avtalet mellan Ryssland och USA. Enligt villkoren ska strategiska bombplan hållas synliga för satellitövervakning, vilket försvårar möjligheten att gömma undan dem i skyddade hangarer, något som kan ha underlättat de ukrainska drönarangreppen.

Att Ukraina lyckats slå till med sådan precision och räckvidd – långt in på ryskt kärnområde – väcker samtidigt frågor om hur landets militära kapacitet utvecklats, och vilken hjälp man fått av västerländska underrättelsetjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nationalkonservativa Nawrocki ny president i Polen – vinner med knapp marginal

publicerad Idag 9:03
– av Redaktionen
Karol Nawrocki har profilerat sig som något av en polsk Donald Trump och lovar att "rädda Polen".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Karol Nawrocki, den nationalkonservative kandidaten med stöd från oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), valdes på söndagen till Polens nästa president. Han besegrade den liberale och EU-lojale kandidaten Rafal Trzaskowski, Warszawas borgmästare, i den andra valomgången med knapp marginal.

Enligt den nationella valkommissionen fick Nawrocki 50,89 procent av rösterna, medan Trzaskowski erhöll 49,11 procent. Valdeltagandet landade på 71,63 procent – ett av de högsta i Polens moderna historia.

Nawrocki har profilerat sig med en kampanj präglad av katolska värderingar, ökad nationell suveränitet och en kritisk hållning till EU:s växande inflytande.

Han är chef för Institutet för Nationellt Minne, en statligt finansierad institution som dokumenterar brott begångna under det nationalsocialistiska Tysklands ockupation och kommunisttiden i Polen.

Under valrörelsen försökte han profilera sig som något av en polsk motsvarighet till Donald Trump och åkte även till USA för att träffa den amerikanske presidenten i Vita huset.

– President Trump sa, ’Du kommer att vinna’, berättade Nawrocki inför församlade polska medier, enligt Reuters.

Båda kandidaterna vill rusta upp

Motkandidaten Rafal Trzaskowski, en nyckelfigur inom premiärminister Donald Tusks liberala och EU-vänliga Medborgarkoalition, gick till val på att stärka relationen med EU ytterligare,, lätta på abortrestriktionerna och införa civila partnerskap för Hbtq-personer och reformera rättsväsendet. Han fick ett starkt väljarstöd i storstäderna, medan Nawrocki dominerade på landsbygden och bland äldre väljare.

Båda kandidaterna förespråkar ökade försvarsutgifter och fortsatt militär bistånd till Ukraina, som svar på tidigare uppmaningar från Trump om att Europa måste ta ett större ansvar för militärpakten Nato.

Däremot går deras åsikter isär när det gäller Ukrainas NATO-medlemskap. Trzaskowski hävdar att detta är avgörande för Polens säkerhet, medan Nawrocki säger att han inte tänker ratificera ett ukrainskt Natomedlemskap, med hänvisning till risken att dra in alliansen i en direkt väpnad konflikt med Ryssland.

Vid sitt sista kampanjframträdande på fredagen betonade Nawrocki vikten av traditionella värden:

– Polen behöver en president som kommer att försvara konstitutionen och våra värderingar.

”Vi kommer rädda Polen”

Trzaskowski formulerade i sin tur en vision om ett Polen ännu mer integrerat i EU-apparaten än idag.

– Ett modernt europeiskt Polen som skyddar friheter och rättsstaten.

När vallokalerna stängde på söndagskvällen talade Nawrocki till sina jublande anhängare:

– Vi kommer att vinna och vi kommer att rädda Polen.

Enligt bedömare innebär Nawrockis valseger med största sannolikhet en fortsatt konservativ kurs för Polen, med fokus på nationell självständighet, självbestämmande och ett mer distanserat förhållande till EU – i kontrast till Trzaskowskis mycket explicit liberala och EU-orienterade agenda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien miljardsatsar på nya vapenfabriker

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 13:38
– av Redaktionen
BAE Systems, med bas i Storbritannien, är Europas största vapentillverkare med drygt 83 000 anställda - och tillverkar bland annat stridsvagnen Challenger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritannien kommer att investera 2 miljarder dollar i nya vapenfabriker som en del av en omfattande militär upprustning, meddelar försvarsminister John Healey inför regeringens strategiska försvarsöversikt som genomförs under morgondagen.

Satsningen omfattar minst sex nya fabriker för ammunition och sprängmedel samt inköp av över 7 000 inhemskt producerade långdistansvapen, inklusive drönare och missiler.

– De hårda lärdomarna från Putins illegala invasion av Ukraina visar att ett militärt försvar bara är så starkt som den industri som stöder det, säger Healey.

Premiärminister Keir Starmer understryker också behovet av att bemöta påstådda hot från stater med avancerad militär kapacitet – och pekar särskilt ut Ryssland, Iran och Nordkorea.

– Vi måste vara vara redo att slåss och vinna, deklarerar han

Investeringen uppges också syfta till att stimulera ekonomin, och innebär att Storbritannien sammanlagt kommer att spendera omkring 6 miljarder pund på ammunition under den nuvarande mandatperioden.

AI ska förbättra beslutsfattandet i strid

– Vi välkomnar investeringar i nya ammunitionsfabriker, men vi vet inte när de kommer att stå klara – bara att beställningarna borde ha lagts för månader sedan, säger James Cartlidge, försvarspolitisk talesman för den liberalkonservativa oppositionen.

Storbritannien, en av Ukrainas mest generösa finansiärer, har beslutat att höja försvarsbudgeten till 2,5 procent av BNP senast 2027, med ett långsiktigt mål på 3 procent till 2034.

Samtidigt varnar Moskva för ökad spänning och anklagar den tidigare premiärministern Boris Johnson för att ha saboterat fredsförhandlingarna 2022, och pressat Ukraina att lämna samtalen – ett påstående han själv dock förnekar.

Sedan tidigare har den brittiska regeringen aviserat att man tänker investera miljardbelopp i artificiell intelligens som kan användas för att förbättra beslutsfattandet på slagfältet, och man har även åtagit sig att spendera ytterligare 1,5 miljarder pund för att förbättra landets militärbostäder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: EU-makthavarna vill byta ut Europas folk

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Orbán tillsammans med Slovakiens premiärminister Robert Fico.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vid öppningen av CPAC Hungary 2025 i Budapest lanserade Ungerns premiärminister Viktor Orbán sin vision för att ”göra Europa stort igen”. Med en fyra punkters ”patriotplan” vill han återupprätta fred, suveränitet, frihet och säkerhet i Europa.

Orbán pekade också på att det pågår ett organiserat och systematiskt befolkningsutbyte i Europa – och att européerna i dag har blivit främlingar i sina egna städer och samhällen.

CPAC Hungary är den centraleuropeiska upplagan av den amerikanska konservativa konferensen Conservative Political Action Conference, där högerpolitiker, strateger och opinionsbildare samlas.

– Detta är inte de besegrades möte, utan de som har uthärdat, sade Orbán och hyllade ledare som enligt honom stått emot politiska stormar samt riktade hård kritik mot liberala och socialistiska politiker, som han anklagade för svaghet:

– De gråter vid minsta kritik och gömmer sig bakom progressiva journalister.

”Stulit den europeiska drömmen”

Orbán ställde sin vision i kontrast till vad han kallade en liberal plan för ett postkristet, postnationellt Europa, präglat av krig, massmigration och ökad centralstyrning.

– Bryssel har stulit den europeiska drömmen, varnade han, och anklagade EU:s vänsterelit för att ersätta nationell identitet med byråkratisk kontroll.

Orbáns program vilar på fyra grundprinciper:

  • Fred: ”Vi vill inte ha en östfront”, sade han och avvisade Ukrainas EU-medlemskap.
  • Suveränitet: Ungern motsätter sig gemensamma skuldsättningar och finansiering av krig i andra länder.
  • Frihet: Politisk frihet och yttrandefrihet ska återupprättas.
  • Säkerhet: Europa måste skyddas från massmigrationen och européerna måste ta tillbaka sina stadsdelar.

”De har förstört vår framtid”

Han betonade också vikten av lokala politiska segrar:

– Alla måste vinna sina egna strider, sade han, och lyfte fram Polens kommande val som en nyckelfråga för Europas patriotiska rörelser.

Enligt Ungerns ledare drömde Europas folk om enighet och fred, om en kontinent där medborgarna levde i välstånd och trygghet och samarbetade med varandra – istället för att betrakta varandra som fiender. Men i dag är den bistra verkligheten en annan.

– De har förstört vår framtid. Istället för den europeiska drömmen får vi nu en mardröm. Europas folk känner sig inte längre trygga i sina egna länder, konstaterade Orbán.

– Inte i sina egna städer. Inte på sina egna gator. De har blivit främlingar på platser där de för tjugo år sedan kände sig hemma. Det är enkel matematik – deras städer tas ifrån dem. Det här är inte integration – det är ett organiserat befolkningsutbyte, fortsatte han.

”Ledare i fjäderviktsklassen”

Premiärministern pekade också på hur europeiska företag går i konkurs, hur el och gas bara blir dyrare och hur den gröna omställningen håller på att döda Europas ekonomier.

– Det blir mer och mer som en parodi, och nu, när vi borde förhandla med en tung amerikansk president om handel och tullar, visar det sig att vi bara har ledare i fjäderviktsklassen.

Orbán hyllade också Donald Trumps återkomst till Vita huset, som han kallade ”västvärldens största comeback”, och beskrev Trumps politik som ett ”sanningsserum” för fred och stabilitet.

Bland andra politiska förebilder nämnde han Slovakiens premiärminister Robert Fico, som enligt Orbán ”sköts fem gånger men reste sig som om inget hänt”, samt Andrej Babiš (Tjeckien) och Santiago Abascal (Spanien).

”Följer vår egen väg”

Han riktade också vid flera tillfällen skarp kritik mot EU:s politiska etablissemang i Bryssel, som han anklagade för att vilja tysta oliktänkande.

– Vänstern vill inte ha debatt – de vill ha underkastelse, fortsatte Orbán.

Den ungerske ledarens slutbudskap var tydligt:

– Den liberala planen leder till ett skuldsatt, krigsdrivet Europa. Men ungrare är fria – vi följer vår egen väg.

Orbán avslutade med en uppmaning till Europas patrioter att ta tillbaka sin kontinent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.