EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hantering av de hemliga sms:en med Pfizer-chefen, Albert Bourla, granskas nu i en domstolsrättegång som hotar att krossa hennes politiska arv och ytterligare erodera förtroendet för EU:s beslutsprocess.
I morgon avgör EU:s allmänna domstol om EU-kommissionen bröt mot gällande lagstiftning genom att vägra lämna ut sms som von der Leyen och Bourla utbytte under förhandlingarna om ett kritiserat covid-vaccinavtal värt mångmiljardbelopp.
Domen bedöms ytterligare undergräva förtroendet för von der Leyens ledarskap, som redan är hårt kritiserat för maktfullkomlighet och centralisering av beslutsfattandet. Frågan handlar bland annat om huruvida sms ska klassas som officiella dokument och därmed omfattas av EU:s transparensregler.
Fallet initierades av The New York Times och dess tidigare Brysselkorrespondent, som vände sig till domstol efter kommissionens beslut att vägra offentliggöra textmeddelandena 2022.
I en intervju med NYT, 2021, avslöjade Bourla att han och von der Leyen byggt upp en ”djup tillit” genom sina sms-förhandlingar. Avtalet, som slöts i maj 2021, innebar att EU köpte uppemot 1,8 miljarder doser av Pfizer-BioNTechs covid-vaccin – det största enskilda vaccinköpet under covid.
– Det här domslutet kan bli en vändpunkt för transparensen inom EU. Särskilt när det gäller beslut som rör folkhälsan måste sekretess undvikas, säger Shari Hinds, EU-policychef på Transparency International.
”Elefanten i rummet var inte där”
EU:s ombudsman, Emily O’Reilly (2013–2025), slog 2022 fast att kommissionen begått allvarliga förvaltningsmisstag genom att inte ens söka efter sms:en. Hon kallade det en ”väckarklocka” för EU-institutionerna och menade att transparensen minskat under von der Leyens era.
– Hon har skapat en kultur där saker hålls tillbaka av politiska skäl, sa O’Reilly till Politico 2023 och kritiserade också von der Leyens frånvaro under rättegången:
– Elefanten som inte var i rummet – den enda som kan berätta allt var inte där.
EU-kommissionen har upprepade gånger vägrat kommentera fallet, men en tjänsteman hävdade under en presskonferens att vaccinavtalen förhandlades fram med fullt stöd från medlemsländerna.
”Transparensen måste prioriteras”
Domstolen har tidigare kritiserat kommissionens censur av vaccinkontrakten, där stora delar har blivit sekretessbelagda med hänvisning till företagens kommersiella intressen.
Tilly Metz, grön EU-parlamentariker, var en av många som snart frågade sig vem eller vad som låg bakom von der Leyens motvilja att dela med sig av informationen.
– Hon får dåliga råd. Om man vill att allmänheten ska ha förtroende för politikerna och det de gör – och deras kontakter med näringslivet – måste man fokusera på öppenhet.
”Förvirrad” dokumentation
Under en utfrågning i november 2023 visade domare skepsis mot kommissionens vägran att lämna ut sms:en. När kommissionens jurister slutligen erkände att meddelandena existerar, möttes det av skratt i salen.
– Vi förnekar inte att de finns, sa kommissionsadvokaten Paolo Stancanelli under utfrågningen. Han försvarade kommissionens agerande med att sms:en inte var relevanta för avtalsförhandlingarna – ett påstående domarna ifrågasatte skarpt.
Domaren José Martín y Pérez de Nanclares ansåg att kommissionen inte visat ”tillräckliga och noggranna åtgärder” för att motivera sekretessen medan en annan domare, Paul Nihoul, kritiserade den ”relativt förvirrade” dokumentationen.
Pressen på von der Leyen ökar ytterligare genom en utredning av EU:s åklagarmyndighet (EPPO), som granskar hur vaccinköpen hanterades. I mars bekräftade EPPO-chef Laura Codruța Kövesi också att kommissionstjänstemän förhörts.
EPPO avstår från att kommentera pågående utredningar, men fallet riskerar att öka misstron mot von der Leyens ledarskap ytterligare – och bedöms göra det ännu svårare för henne att hålla ihop en redan djupt splittrad EU-allians.
