MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

Egyptierna djupt oeniga om utvecklingen efter Mubarak

En majoritet av egyptierna är missnöjda med den islamistiske presidenten Muhammad Mursi - men har heller inget förtroende för den politiska oppositionen. Det visar en ny opinionsundersökning.

publicerad 2 juli 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak
Propagandaaffisch i kampanjen mot den tidigare presidenten Mubarak

Washington-baserade Zogby Research Services intervjuade nyligen 5 000 vuxna egyptier för att ta reda på vilket förtroende de har för de statliga institutionerna, president Mursis regering samt vilka förhoppningar de hyser om framtiden. Institutet vände sig till en bred grupp av medborgare för att få fram ett så representativt urval som möjligt.

Opinionsundersökningen bekräftar att det råder en stor oenighet bland medborgarna om utvecklingen i landet. ”Undersökningen avslöjar ett djupt splittrat samhälle där skiljelinjerna inte handlar om demografiska skillnader, utan är baserade på ideologi och religion”, skriver Zogby Research Services.

Enligt studien stödjer närmare 30 procent av de tillfrågade något av landets två största islamistiska partier – Muslimska brödraskapets parti eller det ultrakonservativa Nour. Landets stora oppositionspartier stöds av runt 35 procent av de tillfrågade.

Den största gruppen utgörs dock av de nästan 40 procent av de tillfrågade som kategoriseras som en ”missnöjd” grupp som inte hyser något förtroende för vare sig regeringen eller något av de oppositionella partierna.

”Dessa tre grupper illustrerar den djupa spricka som manifesteras i de flesta frågor”, påpekar opinionsinstitutet.

Undersökningen visar samtidigt de stora skillnader som råder mellan islamister och resten av befolkningen i fråga om hur de anser att landet har utvecklats efter att den forne presidenten Hosni Mubarak tvingades bort från makten.

Över 90 procent av de tillfrågade som stödjer något av de islamistiska partierna anser att deras liv har förbättras jämfört med hur det var för fem år sedan. Detta samtidigt som 80 procent av dem som stödjer oppositionen eller tillhör de ”missnöjda” menar att deras liv är sämre i dag än det var för fem år sedan.

Inom den kristna minoriteten, som utgör tio procent av befolkningen, anser nio av tio tillfrågade att Muslimska brödraskapet försöker ”islamisera” den egyptiska staten.

Den utbredda optimism och framtidstro som präglade Egypten under 2011, då Mubaraks auktoritära regim störtades, har snabbt sjunkit. I en undersökning som gjorde i juni 2011 ansåg hela 85 av de tillfrågade att de såg ljust på framtiden. Nu svarade bara 46 procent av de tillfrågade på samma sätt och det var främst personer som står bakom något av landets islamistiska partier.

Det har nu gått två och ett halv år sedan Mubarak störtades och ett år sedan president Mursi vann valet i landet. För ett år sedan svarade 57 procent av de egyptier som tillfrågades om Mursis valseger att den antingen var ”en positiv utveckling”, eller ”resultatet av ett demokratiskt val vars resultat måste respekteras”. I dag svarar bara 28 procent av de tillfrågade på samma sätt, och nästan samtliga av dessa är anhängare till Mursis parti.

Att missnöjet är så stort i landet kan vara ett oroande tecken på att nya oroligheter och våldsamheter är att vänta. Olika oppositionsgrupper planerar bland annat att anordna massprotester den 30 juni, då det har gått precis ett år sedan Mursi tillträdde vid makten.

Att en majoritet är missnöjda med president Muhammad Mursi innebär dock inte att det finns någon stark ledare på oppositionssidan. Den enda levande person som fler än var tredje tillfrågad säger sig ha ett högt förtroende för är satirikern Bassem Youssef – som nyligen åtalades anklagad för att ha förolämpat presidenten.

 

Cam McGranth/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:02
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringskritisk protestvåg i Serbien – anklagas för att vilja starta inbördeskrig

publicerad Idag 9:24
– av Markus Andersson
På flera håll har polis och demonstranter drabbat samman, och den serbiska regeringen anklagar utländska intressen för att ha eskalerat situationen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringskritiska protester i Serbien har intensifierats efter att demonstranter i helgen rest barrikader i Belgrad och Novi Sad. Bakgrunden är en dödlig olycka i fjol, men spänningarna har nu trappats upp med anklagelser om försök att starta inbördeskrig och om utländsk inblandning.

Söndagens barrikader kom efter ett massmöte där krav på nyval framfördes. Studentgruppen Blokada FON publicerade samtidigt en karta över vägspärrar i huvudstaden och uppmanade oppositionsledamöter att bojkotta parlamentet.

Proteströrelsen växte fram efter att ett betongtak kollapsade vid den nyrenoverade järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. Vid olyckan dödades 16 personer vilket väckte stark kritik mot vad regeringskritiska aktivister beskriver som korruption och myndighetsmisskötsel.

Redan kvällen före hade sammandrabbningar ägt rum mellan demonstranter och polis i Belgrad. Polisen svarade då med pepparspray och kravallutrustning medan demonstranterna kastade ägg, flaskor och andra föremål i närheten av en park där regeringsanhängare höll en vaka.

Inrikesminister Ivica Dacic uppmanade till lugn och varnade för ytterligare konfrontationer.

– Bevara freden och provocera inte fram konflikter med polisen, sa han.

”En monstruös uppmaning till inbördeskrig”

Samtidigt rapporterade Dacic att åtta personer gripits, misstänkta för att ha planerat attacker mot statliga institutioner från universitetsområden. Totalt ska 77 personer ha frihetsberövats i samband med oroligheterna och minst sex polisen och två civila skadats, uppgav Dacic, som kallade flera av de gripna för ”huliganer”.

President Aleksandar Vucic har avfärdat kraven på sin avgång och val, och beskriver demonstranterna som utländskt finansierade och orkestrerade.

”Serbien har vunnit. Ni kan inte besegra Serbien med våld”, sa han till reportrar på söndagen. och skrev på sociala medier att ”Serbien vinner alltid till slut”.

Talmannen i det serbiska parlamentet, Ana Brnabic, anklagade i sin tur demonstranterna för att vilja starta ett inbördeskrig.

”De avslutade inte sitt möte med att ropa ’Länge leve Serbien’. De avslutade det med en skrämmande uppmaning att mörda Serbien – en monstruös och öppen uppmaning till inbördeskrig”, skrev hon på X.

Uttalandet följde på en protest som hölls på den symboliskt laddade helgdagen Vidovdan, som markerar slaget vid Kosovo Polje 1389. Brnabic publicerade också en video där en protestledare uppmanar deltagarna att ”ta friheten i era egna händer”. I ett separat inlägg riktade hon anklagelser mot Kroatien för att stödja oroligheterna och försöka störta president Vucic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA godkänner vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 7:42
– av Redaktionen
Besättning på USS John C. Stennis förbereder flytt av MK-82/BLU 111 bomber.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har godkänt vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar, en affär som omfattar tusentals bombstyrningssystem, meddelar Pentagon. Leveranserna sker i ljuset av att Israel upprepade gånger anklagats för att begå ett folkmord i Gaza vilket delvis sker med amerikanska bomber.

I ett uttalande uppgav den amerikanska myndigheten för försvars- och säkerhetssamarbete (DSCA) att försäljningen omfattar 3 845 styrningssystem för Joint Direct Attack Munition (JDAM) och ytterligare styrningssystem för MK 82-bomben.

”USA är fast beslutet att värna Israels säkerhet”, sade DSCA och tillade att försäljningen ”är av vital betydelse för USA:s nationella intressen”.

Huvudentreprenör är Boeing, med säte i St Charles, Missouri.

Affären kommer mitt i en tid av ökad internationell granskning av USA:s militära stöd till Israel, samtidigt som civila offer i Gaza fortsätter att öka till följd av Israels bombningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare attackerade egen militärbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Igår 13:33
– av Isac Boman
Den extrema bosättarrörelsen förespråkar etnisk rensning av palestinier och vill ta över de områden där dessa bor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal extrema judiska bosättare angrep under söndagskvällen en israelisk militärbas på den ockuperade Västbanken. Enligt IDF vandaliserades fordon, egendom sattes i brand, graffiti sprejades och soldater attackerades.

Attacken beskrivs som en av de allvarligaste där bosättare vänt sig mot det egna landets säkerhetsstyrkor. Våldet kommer efter flera liknande attacker riktade mot palestinska byar och samhällen, samt ökande ilska över att israeliska myndigheter gripit flera av de ansvariga.

I onsdags trängde över 100 bosättare in i staden Kfar Malik, tände eld på egendom och öppnade eld mot palestinier som försökte försvara sina hem, enligt Najeb Rostom, chef för det lokala rådet. Tre palestinier dödades efter att israelisk militär ingripit. Fem bosättare greps i samband med attackerna.

– Inget civiliserat land kan acceptera att medborgare angriper sin egen armé, förstör militär utrustning och hotar säkerhetspersonal, sade premiärminister Benjamin Netanyahu.

Bilder i israeliska medier visar unga, religiösa män förknippade med ”hilltop youth”, en militant bosättarrörelse som länge anklagats för att systematiskt attackera palestinier och deras egendom. Rörelsen etablerar ofta illegala utposter på Västbanken och har blivit en symbol för den allra mest våldsamma grenen av bosättarrörelsen.

”Judiska extremister”

Säkerhetsstyrkor använde distraktionsgranater för att skingra folkmassan vid militärbasen norr om Ramallah, och militären publicerade bilder på skadad infrastruktur, som enligt uppgift använts för att förebygga attacker och upprätthålla säkerheten.

Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (Judisk Makt) – själv tidigare dömd för rasistisk uppvigling och stöd till terrorgrupper – fördömde för ovanlighetens skull attacken:

– Att angripa våra soldater och säkerhetsanläggningar är en röd linje. Det måste mötas med full kraft. Vi är trots allt bröder, skrev han på X.

Oppositionsledaren och centristen Yair Lapid var betydligt mer rakt på sak:

– Det handlar om judiska extremister, kriminella gäng, som känner stöd från regeringskoalitionen, sade han i Israels arméradio.

 

Bosättare attackerar Västbankens sista kristna by

Ben-Gvir har länge försvarat våldet från bosättare och hans inflytande har vuxit under Netanyahus ledarskap. Kritiker menar att detta legitimerat alltmer extremt våld – även riktat mot landets egna myndigheter.

Försvarsminister Israel Katz lovade i sin tur att slå ned på våldet och uppmanade bosättarna att genast börja respektera det egna landets soldater.

Israel ockuperade Västbanken, Gaza och östra Jerusalem under Sexdagarskriget 1967. Palestinierna gör anspråk på dessa områden för en framtida stat. I dag bor omkring tre miljoner palestinier och 500 000 israeliska bosättare på Västbanken, men det internationella samfundet betraktar bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur boende i den sista helt kristna byn på Västbanken larmade om ständig beskjutning från militanta bosättare. Tidningen har också lyft fram hur bosättare öppet förespråkar fullständig etnisk rensning i Gaza och anser att även palestinska barn bör betraktas som terrorister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.