MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025

40 år med AIDS

Författaren Ingemar Ljungqvist blickar på Världsaidsdagen tillbaka på det dödliga HIV-virusets historia och märkliga uppkomst för 40 år sedan.

publicerad 1 december 2018

Det är nu nästan exakt 40 år sedan som den första patienten med en besvärlig immunbristinfektion dök upp på en mottagning i New York i december 1978. Det skulle efter något år visa sig att det var patient nummer ett i en världspandemi av AIDS. Beteckningen ”aids” kom man överens om först 1981. Andra enstaka anekdoter om tidiga möjliga fall hade ingen epidemi i sitt släptåg. Idag har fler än 60 miljoner människor smittats och fler än 25 miljoner avlidit av sjukdomen.

I den bok jag publicerade 1992, Aids Tabu (Ursprung, utveckling, behandling), redovisades de fakta som krävdes för att förklara viruset HIV och därmed sjukdomens uppkomst. Detta med över 200 referenser som underlag. För övrigt ledde boken till att jag senare fick godkänt på en 10–poängs kurs i biologisk tillämpning 1994 på Göteborgs Universitet och till en Doctor of ScienceOpen International University of Complementary Medicine i Colombo, Sri Lanka 1999. Boken finns fortfarande att låna via fjärrlån på biblioteken, men en mycket bra nutida recension finns tillgänglig här.

I sammanfattning: att utreda hur sjukdomen uppstod var ett detektivarbete. Min slutsats då var att viruset, mest sannolikt, togs fram i ett biovapenlaboratorium i Fort Detrick, åren 1976-1978 och injicerades i samband med testningen av ett nytt vaccin. Då, 1992, tog jag inte ens upp frågan om huruvida detta var ett medvetet försök till massdöd eller om det rörde sig om ett olycksfall i arbetet.

De främsta indikationerna till slutsatsen om att det skulle rört sig om ett människotillverkat virus var:

  • Motivet. Amerikansk militär hade upprepade gånger tillkännagett sina ambitioner: ”Inom de närmaste 5-10 åren skulle det troligen vara möjligt att framställa en ny infektiös mikroorganism”. (Utdrag ur budgetäskandena i representanthuset i USA 1969 där militären framställde sina önskemål.)
  • Epidemins upptakt: den startade i New York där egenskaperna hos de första patienterna helt sammanföll med de frivilliga HS män som ställde upp som frivilliga för att testa ett hepatit B vaccin. Detsamma upprepades med ett halvårs mellanrum också i Los Angeles och San Francisco. Starten skedde december 1979.

 

Den afrikanska epidemin startade först 1981. De två länder som rapporterade fall det året var Sydafrika (vit HS-man) och Uganda. Däremot spreds hela tiden vilseledande uppgifter om Afrika som ett aids-inferno. Uppgifterna om debutår är de som respektive nationella hälsobyråer kommit fram till. Här har exempelvis länder i Europa angett följande år; Danmark 1980, Spanien, Schweiz och Frankrike alla 1981 och Sverige 1983. Om således exempelvis en svensk läkare eller forskare påstår att det hela uppstod i Afrika, så är detta mest ett utslag av en annan åkomma – rasism.

  • Virusets släktskap. HIV var för mänskligheten ett nytt virus med lentiegenskaper. Sådana var kända tidigare bara hos fyra djurarter. Visna hos får, CAEV hos getter, EIAV hos hästar och Bovint visna-virus hos kor. Inget av dessa virus kunde dock ensamt stå som upphov till HIV. Däremot skulle de försök som utfördes i stor skala, under åren 1972-78 på rekombinerade virus där gensegment från två eller flera virus fogades samman kunna vara en mycket trolig källa till HIV.

 

De ledande forskargrupperna i USA lanserade istället ett mycket avlägset virus i släktskapet som föregångare till HIV. Ett apvirus som härbärgerades av den gröna markattan.

  • Desinformation. Inom aidsforskningen skedde upprepade gånger rena försöken till forskningsfusk och desinformation. Dessa hade oftast sitt upphov i den amerikanske virologen Robert Gallos skriverier och uttalande. När de underkastas granskning avslöjar de istället att Gallo manövrerade för att dölja sanningen. För den som avslöjat dessa falsarier står det emellertid klart att Gallo och hans överordnade på detta sätt försökte dölja en mycket bister sanning.

 

Efter bokens utgivning har det tillkommit en del nya forskningsrön och vittnesmål som ytterligare förstärker min slutgiltiga teori: att viruset verkligen var framtaget i ett laboratorium – men jag kan nu också kan slå fast att detta gjordes medvetet som ett led i att finna nya biologiska vapen som åtminstone tillfälligt kunde hejda en okontrollerad befolkningstillväxt och då speciellt i tredje världens länder.

Leonard Horowitz

Tilläggen utgörs av den bok, Emerging Viruses, Aids & Ebola, Nature, Accident or Genocide, som skrevs av Leonard Horowitz och utgavs 1996. Förutom att ta upp samma fakta som i Aids Tabu har författaren med utomordentlig dokumentation klarlagt hur de olika företagen försåg såväl Fort Detrick som Robert Gallo med nödvändigt material och där betalaren var den amerikanska militären. Horowitz hade också följt pengarnas spår.

Sue Arrigo

I en mycket välskriven dokumentation har den avhoppade CIA-agenten Sue Arrigo bland annat redogjort för sina möten i Vita Huset där militären redogjorde för sina ”framgångar” att åstadkomma nya livshotande sjukdomar. Bland annat visade de upp huden från en avliden afrikansk aids-patient. Sök på Sue ArrigoWhite TV.

Markattan ersattes av schimpansen

1999 övergav forskningsetablissemanget helt plötsligt grönapeteorin, för att ersätta markatteviruset med ett virus från en schimpans. Bakom publikationen stod främst Beatrice Hahn men också Robert Gallo. Detta virus var onekligen mycket snarlikt HIV.

Men man glömde frågeställningen hur schimpansen kontrakterat viruset ifråga. Man nöjde sig i publikationen i Nature med att i sammanfattningen slå fast att apan ifråga var fångad som unge i Uganda. Vad man inte tog upp lika tydligt var att schimpansen hade ett långt förflutet som försöksdjur och hade dött av hög ålder. Men viktigare var att schimpansen, som hette Marilyn, efter sin död hade blivit placerad i en frysbox på just Fort Detrick. Vad vi fann i det finstilta var att just det experimentvaccin som använts vid hepatit-B försöken först hade testats på just ett antal schimpanser. Att forskningssamfundet inte först försökte söka efter virusets ursprung just där Marilyn förvarats efter sin död, utan med nästintill automatik slog fast, att hon smittats i sin barndom är helt klart en ovetenskaplig inställning.

Peter Duesberg

Men det fanns också en utbredd diskussion inte minst bland aktivister om huruvida HIV var en laboratorieprodukt eller inte. Här gällde det att tillämpa en helt annan taktik eftersom etablerade forskare som Robert Gallo inte längre var trovärdiga. Strategin gick ut på att låta en av Gallo närstående virolog Peter Duesberg stort slå upp teorin att HIV och Aids inte hade något större samband. Förvisso hade Duesberg i sina texter pekat på några av de mekanismer inom sjukdomsförloppet som man dittills inom forskningen inte helt kunnat förklara, exempelvis den extremt långa tiden mellan smittotillfälle och tills kroppen börjar producera antikroppar mot HIV, den så kallade serokonversionen. Han åberopade också Kochs postulat, dvs att en patogen mikroorganism måste kunna framkalla sjukdom i varje varelse den infekterar. Det sistnämnda gäller inte för HIV (dock med vissa undantag; får, häst och schimpans) – och inte heller för många virus. De är tämligen artspecifika när det gäller smittsamhet. Inte desto mindre lyckades Duesberg få många anhängare bland speciellt lekmän – och därmed slutade dessa rikta uppmärksamheten mot ett av de allra största brott som riktats mot mänskligheten. Jag träffade personligen Duesberg vid en alternativ aidskonferens. Mina farhågor gentemot honom stärktes vid det mötet. Exempelvis ställde jag testfrågan till honom om han också uteslöt Visna-viruset som orsaken till fårens Maedi-Visna sjukdom. Hans svar blev ja, Alltså slog det mig att han förklarar den sjukdomens orsak med fårens promiskuösa leverne gärna uppiffat med intagande av allehanda droger som poppers etc. samma ”förklaring” han hade uttryckt för Aids uppkomst.

Hela Duesbergs uppförande under konferensen var förvirrande. Men detta var förmodligen avsikten – att skapa förvirring i en vetenskaplig frågeställning.

Diskussion och debatt

Frågeställningen om HIV var en laboratorieprodukt medvetet framställd för att hejda befolkningsökningen är för de flesta en alldeles för oerhörd frågeställning. Man vill gärna förneka den möjligheten. Men det finns också en annan dimension. Då, när boken var färsk, var det relativt enkelt att nå ut via media. De flesta lokala nyhetstidningar som tillfrågades lämnade gärna stort utrymme. Till och med Sveriges Television gjorde ett stort inslag i sitt nyhetsprogram – flera radioprogram gjorde detsamma. Men efter millennieskiftet har debatt- och diskussionsklimatet allvarligt försämrats. Nu gäller detsamma överlag för lokala tidningar, som för de stora tidningarna när boken kom ut. Dagens Nyheters Karin Bojs var exempelvis på plats vid min premiärföreläsning 1992, men bestämdes sig för att inte skriva någonting. Däremot skrev exempelvis göteborgska Arbetet rättframma referat.

Jämte mig och i den grupp SARA som vi bildade 1990 deltog också filmaren Roy Andersson, som under arbetet med sin kortfilm Någonting har hänt djupdök i aids ursprung. Hans slutord sedan hans debattartikel ”Vetenskapsmannen och vår tid” också refuserats i DN 1989 (artikeln publicerade jag som chefredaktör för 2000-Talets Vetenskap 10 år senare) blev:

Om vi inte får en debatt om ursprunget till vår tids farsot nu, så kanske nästa virus som lämnar laboratoriet smittar luftburet. Inför den möjligheten kan vi bara be att det inte smittar när vi skrattar tillsammans

 

Ingemar Ljungqvist, författare, skribent, lärare

Fakta Världsaidsdagen

Den 1 december, är en dag ägnad åt kampen mot sjukdomen aids. Den firas internationellt.

Dagen instiftades 1988 av folkhälsoministrar från olika länder, vid en internationell konferens om aidsprevention. Den har sedan dess årligen uppmärksammats av olika regeringar och organisationer.

Den officiella webbplatsen är worldaidsday.org.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad Idag 17:29
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön

publicerad 6 april 2025
– av Redaktionen
Alexander Östberg, i rollen som Jesus, talar inför sina lärjungar.

När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.

Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.

Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.

Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.

Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.

Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet

I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.

Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.

Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”

Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.

Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.

 

Kulturredaktionen

Fakta om föreställningen

Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.

Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Filmikonen Val Kilmer har gått ur tiden

publicerad 2 april 2025
– av Jan Sundstedt
Kilmer i Red Planet (2000) och Batman Forever (1995).

Val Kilmer är död, endast 65 år gammal, efter en lång kamp mot sjukdom. Från rockikoner till superhjältar och skarpskjutande västernhjältar präglade han en generation med sitt breda register och en filmografi som få kan mäta sig med.

Val Kilmer föddes 1959 i Los Angeles och tog sina första steg mot stjärnstatus genom teaterstudier vid prestigefyllda Juilliard. Redan i debuten Top Secret! (1984), visade Kilmer sin komiska talang som den blonde rockstjärnan Nick Rivers i en absurd spionparodi – en roll som satte tonen för hans unika förmåga att skifta mellan genrer.

Hans genombrott kom dock med Top Gun (1986), där han som den iskalle piloten ”Iceman” blev en ikon vid sidan av Tom Cruise, en prestation som cementerade hans plats i actionfilmens översta skikt.

Val Kilmer var aldrig rädd att ta sig an utmaningar. I Oliver Stones The Doors (1991), förvandlades han till Jim Morrison, frontmannen i The Doors, med en intensitet som gjorde att många glömde att det inte var rockstjärnan själv på duken.

Hans röst och gestaltning var så träffsäkra att han själv sjöng flera av låtarna – ett bevis på hans hängivenhet och bredd som skådespelare.

Ikoniska roller som lever kvar

Få skådespelare har som Kilmer lyckats lämna så starka avtryck i så många olika roller. I klassiska västerneposet Tombstone (1993) gestaltade han Doc Holliday, den tuberkulossjuke revolvermannen, med en blandning av charm och tragik som gjorde repliker som ”I’m your huckleberry” odödliga.

Samma decennium tog han på sig Batman-dräkten i Batman Forever (1995), där han gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd mitt i filmens färgsprakande kaos – en roll som, trots blandad kritik, visade hans förmåga att axla tunga arv.

Action och spänning präglade också hans insatser i Heat (1995), där han som Chris Shiherlis höll jämna steg med giganter som Robert De Niro och Al Pacino i Michael Manns mästerverk.

I The Saint (1997), axlade han Roger Moores mantel som Simon Templar, den elegante mästertjuven, och bevisade återigen sin förmåga att kombinera stil med substans. Kilmer var en kameleont, lika hemma i västern som i storstädernas undre värld eller på rockscenen.

Ett arv i skuggan av sjukdom

Val Kilmer kämpade i många år med strupcancer, en diagnos han fick 2014, vilket begränsade hans röst och karriär under hans senare år. Trots detta gjorde han en gripande återkomst som Iceman i Top Gun: Maverick (2022), en roll som blev ett värdigt farväl till fansen och en påminnelse om hans storhet.

Hans tidiga komiska genombrott i Top Secret! kontrasterar vackert mot de djupare, mörkare rollerna i filmer som The Doors och Tombstone. Kilmer var en skådespelare som kunde vara allt – rockstjärna, hjälte, skurk och våghalsig stridspilot.

Hans envishet och passion för konsten lyste igenom även i motgång, och hans sista framträdanden bar en särskild tyngd. Val Kilmers filmroller har inte bara underhållit, utan också inspirerat generationer av filmskapare och skådespelare att våga mer.

När vi nu sörjer Val Kilmer är det med en tacksamhet för allt han gav oss. Hans mångsidighet och mod att ta sig an de mest skilda roller, och hans förmåga att göra varje karaktär minnesvärd gjorde honom till en legend. Filmvärlden är nu betydligt fattigare utan Kilmer, men hans verk kommer helt klart att leva vidare.

Vila i frid, Val Kilmer.

Val Kilmer - en ikonisk skådespelare

Här ett urval av kända roller i kronologisk ordning:

  • Top Secret! (1984) – Debutrollen som den blonde rockstjärnan Nick Rivers.
  • Real Genius (1985) – Spelade Chris Knight, en begåvad student.
  • Top Gun (1986) – Ikonisk roll som den iskalle piloten "Iceman".
  • Willow (1988) – Huvudrollen som Madmartigan.
  • The Doors (1991) – Porträtterade Jim Morrison med intensitet och autenticitet.
  • Tombstone (1993) – Gestaltade Doc Holliday med charm och tragik.
  • Batman Forever (1995) – Gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd.
  • Heat (1995) – Spelade Chris Shiherlis, en skicklig tjuv.
  • The Saint (1997) – Axlade rollen som den elegante mästertjuven Simon Templar.
  • Top Gun: Maverick (2022) – Återvände som Iceman i en gripande comeback.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.