Annons:

Är mobilen barnens framtid?

Uppdaterad februari 4, 2025, Publicerad september 19, 2017

När man talar om mobiltelefonen idag så tänker de flesta på den som en nöjesenhet. Allt som oftast är den synonym med allt ifrån videostreaming till att spela online casino, men kan den användas för något mer?

Mediatekniken rusar framåt med rasande steg och nya användningsområden för vår vardagsteknologi hittas ständigt. I fronten på denna utvecklingen har vi mobiltelefoner för vad många inte inser är exakt hur mycket fascinerande teknologi våra lurar innehåller. Med kapacitet för geolokalisering, virtuell verklighet och till och med gyroskop kan man få ut extremt mycket data ur våra miniatyrdatorer. Det är alltså inte helt förvånande att dessa börjat användas för att låta vår nästa generation med människor lära sig saker som för oss tagit år av studier. Vår framtid är nu, så är det inte hög tid att våra barn tar sina första steg mot sin egen?

Utbildning

Till skillnad från vad nöjesindustrin kanske vill får dig att tro så är det faktiskt appar som fokuserar på utbildning som hamnar högst i topplistorna. Det skulle alltså inte vara så förvånande om vi om inte så många år ser att utbildningarna övergår i alla fall till viss del mobila medier. Detta kanske låter helt absurt för oss gamla ugglor som växt upp med böcker och papper, men dagens ungdom lever i en väldigt annorlunda miljö jämfört med oss. Barn så unga som två-tre år använder idag internet i någon utsträckning, även om detta är under kontrollerade former. Poängen är att dagens barn är avsevärt mycket mer tekniskt kompetenta än oss när vi var i deras ålder. Förskoleelever lär sig programmera och företag som LEGO släpper till och med byggsatser som låter barn bygga fullt funktionsdugliga robotar.

Annons:

Naturligtvis är detta en nisch som apputvecklare inte varit sena med att hoppa in i. Med bara några enkla knapptryck kan ditt barn lära sig allt från litteratur till algebra, ofta kombinerat med spelelement som kopplar lärandet till något kul. Gamification är ett uttryck som börjat användas i företagskretsar på senare tid vilket syftar på att plocka de element som gör spel roliga och beroendeframkallande och applicera det på andra områden - framför allt inom arbetet. I praktiken fungerar detta troligtvis avsevärt mycket bättre inom barns lärande, för finns det något som är svårare att stoppa än ett barn som har roligt? Föreställ er nu att barnet ifråga har roligt med matte. Det är annat än vad vi växte upp med.

Hälsa

Slutligen måste man nämna ytterligare ett område som är lite väl avancerat för att man ska kunna lära ut det till ett barn med en simpel app, nämligen medicin. De kanske inte har möjligheten att studera ett så eftergymnasialt ämne på egen hand, men i många fall behöver de interagera med doktorer. Sagda doktorer behöver ofta information från barnen ifråga, men att be dem fylla ut formulär är inte alltid det lättaste. En lösning på detta är PainSquad, vilket är ett analysinstrument kamouflerat som ett spel. I detta utför cancersjuka barn uppdrag genom att rapportera in symptom och eventuell smärta i appen. Från doktorns sida får man ut siffrorna utifrån vad barnet fyller i inne i spelet. Det är alltså samma resultat som vanligt, men processen är avsevärt mycket smidigare och barnen förknippar det dessutom med något kul. Notera även att detta bara är ett tidigt exempel - vem vet vilka framsteg vi gör under de kommande åren.

 


Hela denna artikel är en annons

Annons:

Kina passerar USA som Tysklands största handelspartner

Den multipolära världen

Publicerad Idag 21:25
– av Isac Boman
Terminal Wharf i tyska Bremerhaven är en av Europas största och mest betydelsefulla hamnar.

Trumps tullar har vänt på handelsmönstren. Kina har nu passerat USA som Tysklands viktigaste handelspartner – bara ett år efter att ha förlorat toppositionen.

Kina har återtagit förstaplatsen som Tysklands största handelspartner. Under årets första åtta månader uppgick handeln med Kina till 163,4 miljarder euro, jämfört med 162,8 miljarder euro för USA, enligt preliminära siffror från den tyska statistikmyndigheten, skriver Reuters.

Det är en snabb vändning. USA var Tysklands största handelspartner 2024, vilket bröt en åttaårig kinesisk dominans. Förskjutningen kom när Tyskland aktivt försökte minska sitt Kina-beroende och pekade på politiska skillnader och orättvisa handelsmetoder.

Men Donald Trumps återkomst till Vita huset och förnyade tullar har förändrat dynamiken.

Annons:

Tullar slår hårt

Den tyska exporten till USA sjönk med 7,4 procent under årets första åtta månader till 99,6 miljarder euro. I augusti föll exporten med hela 23,5 procent jämfört med föregående år.

Det råder ingen tvekan om att USA:s tull- och handelspolitik är en viktig orsak till nedgången i försäljningen, säger Dirk Jandura, ordförande för det tyska utrikeshandelsförbundet BGA.

Han konstaterar att amerikansk efterfrågan på klassiska tyska exportvaror som bilar, maskiner och kemikalier har minskat.

Kinesisk import ökar

Samtidigt som exporten till Kina sjönk med 13,5 procent ökade importen från Kina med 8,3 procent till 108,8 miljarder euro.

Den förnyade importboomen från Kina är oroande, säger Carsten Brzeski, global chef för makroekonomi på ING. I synnerhet eftersom data visar att dessa importer sker till dumpningspriser.

Han varnar för att detta ökar Tysklands beroende av Kina och kan lägga ytterligare press på nyckelindustrier där Kina har blivit en stor konkurrent.

Risken blev för stor: Svenska företag överger lågkostnadsländerna

Publicerad Igår 13:03
– av Redaktionen
Flyttlassen går hemåt. Företag som Ecoride i Göteborg har tagit hem produktionen efter år i Kina och Polen.

Geopolitisk oro och ökande protektionism får svenska företag att ompröva sina utlandsetableringar. Efter decennier av outsourcing till lågkostnadsländer vänder nu trenden – allt fler väljer att flytta tillbaka produktionen till Sverige.

Elcykeltillverkaren Ecoride i Göteborg är ett tydligt exempel. Efter år med produktion i Kina och Polen är verksamheten nu samlad i en fabrik i Arendal utanför Göteborg.

Enligt Jan Olhager, professor i strategisk produktionslogistik vid Lunds universitet, är utvecklingen ingen tillfällighet.

— På det hela taget finns det nu fler skäl till att flytta hem än tidigare. Inte minst har de geopolitiska riskerna blivit en faktor som får allt större betydelse när företag bestämmer var de ska ha sin tillverkning, säger han.

Annons:

Covid blev vändpunkt

Jan Olhager har tillsammans med nordiska forskare kartlagt svenska företags flyttmönster. Resultaten visar på tydliga skillnader före och efter pandemin. Fram till 2015 var det fler företag som flyttade ut än hem, men trenden har vänt.

— Under pandemin upptäckte företag riskerna med att ha tillverkning långt bort från sin hemmamarknad. Kvalitetsproblem, försenade transporter, lagerbrist och skenande transportkostnader skapade stora problem, förklarar Jan Olhager.

Ett återkommande mönster är att utlandsetableringar ofta blir dyrare än beräknat. De dolda kostnaderna underskattas systematiskt, och kvalitetsproblem driver i slutändan många företag att återvända.

— I längden är kvalitet den främsta drivkraften hos ett tillverkningsföretag, konstaterar Olhager.

"Kommer närmare återförsäljare och slutkunder"

De geopolitiska spänningarna har gjort riskbedömningar centrala, samtidigt som protektionismen växer globalt. För att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser behöver företag i dag ha nästan hela sin försörjningskedja i det land eller den region där de verkar.

Martin Walleräng, vd för Ecoride, etablerade en monteringsfabrik i Kina 2012, men tvingades 2018 flytta till Polen när EU införde höga tullar på elcyklar. För drygt två år sedan flyttade företaget hem till Arendal.

— Att samla verksamheten under ett tak har skapat en rad fördelar. Allt från produktutveckling till att bygga en gemensam företagskultur har underlättats. Ytterligare en viktig fördel är att vi kommer närmare våra återförsäljare och slutkunder, säger Martin Walleräng.

AI-boom stärker den svenska kronan

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 17, 2025
– av Redaktionen
Den svenska kronan är den starkaste europeiska valutan mot den svaga dollarn hittills i år.

Investeringsboomen inom artificiell intelligens börjar för första gången göra sig märkbar på valutamarknaderna i Europa, och enligt analytiker gynnas den svenska kronan och det brittiska pundet mest.

Storbritannien och Sverige tog emot vardera drygt 4 miljarder dollar i privata AI-investeringar förra året, vilket placerar dem på tredje respektive fjärde plats i Stanford University AI Index över de länder som drar mest nytta av sådana investeringar, efter USA och Kina.

Den svenska kronan är den starkaste europeiska valutan mot den svaga dollarn hittills i år, med en uppgång på nästan 15%. Pundet har stigit 7%, rapporterar Reuters.

Stora amerikanska teknikbolag som Microsoft, Meta, Google och Nvidia har aviserat betydande investeringar i båda länderna. Microsoft har bland annat lovat 31 miljarder pund i brittiska investeringar, medan flera techbolag planerar datacenter i Sverige på grund av landets tillförlitliga elförsörjning.

Annons:

Enligt JPMorgan kan den svenska kronans och pundets motståndskraft delvis förklaras av att länderna utmärker sig när det gäller AI-investeringar, även om effekten än så länge är relativt liten.

Kinesiske ekonomen: USA är en opålitlig förhandlingspartner

Den multipolära världen

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
"De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi", säger Wang Wen om det strategiska spelet mellan stormakterna.

I en intervju med den amerikanske medieprofilen och journalisten Mario Nawfal ger den kinesiske ekonomiprofessorn Wang Wen en inblick i hur Kina ser på det pågående handelskriget med USA.

Professorn anser att USA provocerar Peking och att de kinesiska exportrestriktionerna på sällsynta jordartsmetaller är en legitim motåtgärd.

Wang Wen är professor i ekonomi vid Chongyang Institute vid Renmin University of China och beskrivs som en av Kinas ledande strateger och en nyckelperson i utformningen av Pekings ekonomiska världsbild. Mario Nawfal, som driver en inflytelserik kanal på X där han diskuterar geopolitik och ekonomi, genomförde intervjun för att ge sin publik förståelse för den kinesiska synen på tullkonflikten mellan stormakterna.

Nawfal, som betonar att han försöker vara opartisk, ville belysa hur samma händelser tolkas helt olika beroende på vilket perspektiv man utgår från.

Annons:

Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller

Professor Wang inledde intervjun med att beskriva omfattningen av Kinas kontroll över världens tillgångar på sällsynta jordartsmetaller – kritiska komponenter i allt från smartphones till militär utrustning.

— Kina kontrollerar 70 procent av den globala gruvdriften av sällsynta jordartsmetaller, 90 procent av separationen och bearbetningen, och 93 procent av magnettillverkningen, förklarade han.

Wang jämförde Kinas position med ett scenario där ett land kontrollerar merparten av världens oljefält och alla raffinaderier samtidigt. Nawfal påpekade att Västvärlden litade på Kina och frivilligt lät landet bli ett tillverkningsnav och dominera denna marknad, trots att USA var ledande inom området under 1980-talet.

Handelskrigets utveckling

Den kinesiske ekonomen beskrev händelseförloppet för det senaste handelskriget, som tog sin fart den 1 februari 2025 när president Trump införde tullar på kinesiska varor med motiveringen att Kina inte gjorde tillräckligt för att stoppa fentanylexporten.

— Sedan maj har vi haft förhandlingar mellan USA och Kina i Schweiz, Storbritannien, Sverige och Spanien. Särskilt i mitten av september gick förhandlingarna mycket smidigt. Vi diskuterade till och med TikTok-frågan, berättade Wang.

Han förklarade att många kineser, och även amerikaner, trodde att handelskriget var över efter de framgångsrika samtalen.

— Men till kinesernas förvåning genomförde den amerikanska regeringen en serie åtgärder mot Kina under de följande tre veckorna. Det gjorde kineserna mycket arga, sa professorn.

USA:s åtgärder i september

Ekonomen räknade upp en rad amerikanska åtgärder som Kina uppfattade som provokationer efter förhandlingarna i Spanien:

I mitten av september placerade USA:s handelsdepartement 34 kinesiska företag på en sanktionslista. I slutet av september införde USA särskilda hamnavgifter på fartyg som byggts och ägs av Kina. USA:s finansdepartement införde nya sanktioner mot över 100 kinesiska företag och individer. Den 9 oktober föreslog USA:s transportdepartement att kinesiska flygbolag skulle förbjudas att flyga över ryskt luftrum.

— Med anledning av dessa små provokationer mot Kina tvingades Kina att införa exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller och motåtgärder gällande frakt den 9 oktober för att skydda Kinas nationella intressen, förklarade han.

Påverkar hela teknikindustrin

Den senaste regleringen som Kina införde i oktober 2025 går mycket längre än tidigare begränsningar. Den täcker inte bara själva mineralerna utan även separationsteknologi, tillverkningsprocesser för magnetmaterial och licensiering av immateriella rättigheter.

— Den senaste regleringen ställer krav på licensiering även för utländska produkter som innehåller mer än 0,1 procent kinesiska sällsynta jordartsmetaller, förklarade Wang.

Detta innebär i praktiken att vilket land eller företag som helst som använder dessa mineraler nu måste få kinesiskt godkännande innan de exporterar sina produkter vidare – en åtgärd som journalisten beskrev som "långväga kontroll" över hela teknikindustrin.

Trumps svar kom snabbt i form av 100-procentiga tullar på kinesiska varor.

Vem provocerar vem?

En central punkt i intervjun blev frågan om vem som egentligen provocerar vem. Intervjuaren menade att västvärlden litade på Kina och att landet gått för långt med sina senaste restriktioner.

Professorn höll inte med:

— De senaste många åren är det inte Kina som proaktivt provocerar USA, utan snarare USA som saknar uppriktighet i förhandlingar.

Han betonade att Kina fortfarande har många fler motåtgärder i beredskap om USA fortsätter att provocera.

— Vi väntar bara och tittar på USA:s provokationer. Det är logiken.

Fentanyl, valutamanipulation och IP-stöld

Journalisten tog upp amerikanska anklagelser mot Kina: otillräckliga insatser mot fentanylexport, valutamanipulation, industrisubventioner och stöld av immateriell egendom.

Wang Wen avfärdade argumenten:

— Den logiken är så gammal. Det är ett 10 år gammalt narrativ.

Angående fentanyl hävdade han att Kina har mycket strikt reglering och kontrollerar över 90 procent av denna export, men att amerikanska medier inte ser det.

När det gäller IP-stöld, alltså stöld av immateriella rättigheter som Kina anklagats för, frågade Wang Wen retoriskt:

— Nuförtiden har Kina mycket avancerad teknologi, till och med mer avancerad än USA. Titta på elbilar, titta på robotik. Vi är mer avancerade. Vad kan vi stjäla? Varifrån kan vi stjäla?

Gällande subventioner menade professorn att det är normal industripolitik som alla länder bedriver, inklusive EU, Japan och USA.

"Trump är som Gorbatjov"

Forskaren delade med sig av hur vissa kinesiska kollegor ser på Trumps ekonomiska politik:

— Vissa kinesiska forskare ser Trumps politik som något som liknar Gorbatjovs politik i Sovjetunionen. Det är en chockterapipolitik.

Han hävdade att Trumps "blinda" Kina-politik kommer att skada USA djupt och att IMF förutspår att Kinas ekonomi kommer att växa med 5 procent 2025, medan USA bara når 1 procent.

Kinas "av-amerikanisering" av handeln

En strategi som Wang Wen lyfte fram är hur Kina systematiskt minskat sitt beroende av USA:

— Kinas handel med USA har minskat från 20 procent år 2018 till 9 procent i år av vår totala handel.

Samtidigt har landet ökat sin handel med tillväxtmarknader. Under de första åtta månaderna i år ökade exporten till Asien med 10 procent, medan exporten till Afrika och Centralasien ökade med 25 respektive 40 procent.

— Detta är Kinas mycket smarta av-amerikaniseringspolitik för utrikeshandel, sa professorn.

Militär kapacitet och Taiwan

När journalisten Nawfal frågade om Kinas militära kapacitet, särskilt det faktum att landet kan bygga krigsfartyg 200 gånger snabbare än USA, och oron för en konflikt kring Taiwan, var svaret tydligt:

— Kina försöker verkligen uppnå en fredlig återförening med Taiwan. Vi vill inte lära oss av Rysslands radikala politik.

Strategen påpekade att Kina är unikt bland stora ekonomier genom att inte ha startat eller deltagit i något krig under de senaste 40 åren.

— Men provocera inte Fastlandskina, varnade han.

"Kina kommer att vara störst om 10 år"

På den avslutande frågan om var Kina och USA står om 10 år var svaret otvetydigt:

— De flesta kineser tror att Kina om 10 år med säkerhet kommer att vara världens största ekonomi. År 2030 kommer kineserna att landa på månen. Kinas högteknologi kommer att vara mer oberoende.

När journalisten följde upp med frågan om Kina kommer att vara mäktigare än USA, svarade Wang Wen:

— Ja, kanske. Jag tror att det kanske blir så.

Han tillade att de flesta kineser är angelägna om att se en återförening med Taiwan inom 10 år.

— Vi befinner oss i en period av aldrig tidigare skådade förändringar. Mycket kommer att hända. Detta är en mycket intressant tid, avslutade professorn.