MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 9 juni 2025

måndag 9 juni 2025


Riksdagsledamot åtalas för ohörsamhet

publicerad 3 juni 2016
Daniel Sestrajcic (V)

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Daniel Sestrajcic har åtalats för ohörsamhet mot ordningsmakten.

Det var i oktober förra året som polisen som rev ett tältläger utanför Migrationsverket i Jägersro i Malmlö. Daniel Sestrajcic, som sitter i Riksdagen för Vänsterpartiet, var på plats för att protestera mot beslutet. Enligt Malmöpolisen ska Sestrajcic ha sparkat mot poliser under det tumult som utbröt under rivningen, men dessa misstankar har avskrivits.

Nu åtalas Sestrajcic för ohörsamhet mot ordningsmakten. Han misstänktes inledningsvis för försök till våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd och ohörsamhet mot ordningsmakten, skriver Dagens Juridik.

Brottet som Sestrajcic åtalats för utgjordes av att han vägrade lyda polisens uppmaningar att avlägsna sig från platsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

50 000 larm om psykisk ohälsa – polisen hinner inte rycka ut

publicerad Idag 10:26
– av Redaktionen
Polisen medger att man inte har resurser att hjälpa alla som befinner sig i akut psykisk kris.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet polislarm om personer i psykisk kris har ökat kraftigt – och polisens resurser räcker inte till. Under 2024 inkom över 50 000 samtal om psykisk ohälsa, mer än en fördubbling jämfört med för sju år sedan.

Nu larmar polisen om att situationen är ohållbar och att man tvingas prioritera bort människor som är i akut behov av hjälp.

– Det är ett ständigt flöde. Jag åker säkert på ett eller flera sådana ärenden i veckan, säger Johan Löfling, polis i Stockholm, till statstelevisionen SVT:s Agenda.

Enligt Patrik Forsemalm, poliskommissarie och verksamhetsutvecklare vid polisens Nationella operativa avdelning, har larmen om psykisk ohälsa aldrig varit fler.

– Vi hinner inte med och måste prioritera andra polisiära ärenden. Vi är oroliga för hur det kan drabba den här gruppen, säger han.

”Enorm utsatthet”

När larmet gäller någon i akut kris är det ofta polisen som är först på plats. Ett exempel är en tonårspojke som försvann hemifrån efter att ha uttryckt självmordstankar. I sådana lägen är tiden knapp – och det finns sällan utrymme för omfattande bedömningar.

– Det är en enorm utsatthet vi möter. Jag tror inte folk förstår hur utbredd den psykiska ohälsan är i vårt samhälle, förklarar Löfling.

Samarbetet mellan polis och psykiatri beskrivs som bristfälligt. Många poliser vittnar om att samma personer återkommer gång på gång. En ung kvinna i Stockholm har exempelvis larmat över 20 gånger på ett halvår.

– Vi gör vad vi kan i stunden. Men när vi släpper av någon på psykiatriska akutmottagningen som sedan skickas tillbaka till ett olåst boende – där risken är att hon försöker ta sitt liv igen – då är det klart att vi känner frustration, säger Löfling.

”Släcker bränder”

Han menar att psykiatrin ofta saknar kapacitet att ge långsiktig hjälp. Enligt en undersökning från Polisförbundet anser sex av tio poliser att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt. Många befarar att människor i kris faller mellan stolarna och Löfling efterlyser mer konkreta förändringar:

– När hjälpen uteblir trots att behoven är så tydliga, känns det som att vi bara släcker bränder. Jag önskar att det fanns mer hjälp att få, som fler psykiatriambulanser. Vi poliser vill hjälpa till, men vi räcker inte till och är inte vårdgivare i första hand.

Personer som mår så dåligt att livet känns outhärdligt, har självmordstankar eller planer på att ta sitt liv uppmanas i första hand att kontakta närmaste psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112 för att få professionell hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våg av sabotage mot telemaster längs östkusten

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Telemast
Polisen i Kalmar utreder för närvarande över 30 fall av sabotage mot telemaster. OBS. Masterna på bilden är en arkivbild och har ingen koppling till uppgifterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polisen utreder just nu en omfattande våg av sabotage mot telemaster i Sverige. Sedan påskhelgen har ett trettiotal incidenter anmälts, där förövarna systematiskt klippt kablar och förstört säkringar på anläggningar som är avgörande för mobil- och datakommunikation.

De flesta sabotage har inträffat i anslutning till Europaväg 22 längs den svenska östkusten, och myndigheterna ser allvarligt på utvecklingen.

Enligt polisen finns det omständigheter som tyder på att samma aktör kan ligga bakom merparten av angreppen. Utredningen leds av enheten för grova brott i Kalmar, som samordnar fallen i Småland och Östergötland.

Kriminalkommissarie Håkan Wessung, chef för grova brott i Kalmar: – Vi ser allvarligt på det och därför har vi valt att göra en insats. Vi bedriver en stor informationsinhämtning och analys av det material vi hämtar in, säger han till skattefinansierade SVT.

Kammaråklagare Michelle Stein, som leder förundersökningen, pekar på ett eventuellt samband: – Det finns omständigheter som gör att allt tycks ha ett samband, men det är någonting som utredningen får visa.

Geografiskt mönster

Sabotagen har hittills inte lett till några större störningar i mobilnätet, men Post- och telestyrelsen (PTS) har periodvis haft en krisstab för att hantera situationen.

Roger Gustafsson, säkerhetschef på PTS, konstaterar att antalet incidenter är betydligt fler än normalt och att det geografiska mönstret sticker ut.

Statliga Teracom, som ansvarar för stora delar av den svenska kommunikationsinfrastrukturen, rapporterar om en kraftig ökning av incidenter det senaste året. Under årets första fyra månader har bolaget anmält omkring 50 incidenter, jämfört med 15 under samma period förra året. Bland dessa finns både misstänkta sabotage och intrångsförsök.

Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, menar att vissa incidenter kan vara kopplade till underrättelseinhämtning eller försök att testa samhällets förmåga att hantera störningar.

Polisen och åklagaren är förtegna om eventuella motiv bakom attackerna, men Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga. Utredningen pågår och myndigheterna utesluter i nuläget inget scenario.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Strängnäs kan bli norra Europas AI-centrum

Utvecklingen av AI

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Strängnäs
Domkyrkan i Strängnäs får inom kort konkurrens av ett gigantiskt AI-center.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Strängnäs kommun står inför en av de största investeringarna i sin historia när Brookfield Asset Management (BAM) planerar att bygga ett av Europas största datacenter för artificiell intelligens (AI) i staden.

Datacentret, som ska byggas på en yta om cirka 350 000 kvadratmeter, kommer att ha en kapacitet på 750 megawatt – mer än dubbelt så stort som tidigare planerat. Projektet förväntas skapa över 1 000 permanenta jobb och cirka 2 000 arbetstillfällen under byggfasen.

Investeringen uppgår till cirka 95 miljarder kronor (omkring 10 miljarder dollar) och väntas pågå under 10–15 år.

Strängnäs har alla förutsättningar att bli platsen för norra Europas första AI-center. Vi erbjuder en utmärkt geografisk placering, hög utbildningsnivå och gott samarbete med kommunerna i Mälardalen, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, till Datacenter-Forum.

Brookfields europeiska chef, Sikander Rashid, lyfter fram vikten av att investera i AI-infrastruktur i stor skala.

För att vara konkurrenskraftiga inom AI-utveckling och ta tillvara på dess ekonomiska potential är det avgörande att satsa stort på infrastrukturen bakom tekniken. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om dataöverföring, lagring av chip och energiproduktion.

Strängnäs del av en bredare strategi

Satsningen i Strängnäs är en del av Brookfields bredare strategi att investera cirka 20 miljarder euro i AI-infrastruktur i Europa, där man även planerar stora datacenter i Frankrike och andra länder.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttrycker sitt stöd för investeringen på sociala medier och framhåller att Sverige har en lång tradition av starka företag.

Sverige har konkurrensfördelar som gör landet attraktivt för stora datacenterinvesteringar, bland annat en relativt stabil energiförsörjning, hög digital mognad och närhet till akademiska nav som KTH och Uppsala universitet.

Dessutom ställer EU:s dataskyddsregler krav på att känslig data ska lagras inom unionens gränser, vilket ökar efterfrågan på lokala datacenter.

Satsningen på AI-centret kan komma att göra Strängnäs till en central nod i Europas AI-ekosystem, och bidra till att stärka Sveriges roll i den globala AI-kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Utredning föreslår hårdare straff för 50-tal brott

Ökade otryggheten

publicerad 5 juni 2025
– av Redaktionen
Livstids fängelse ska kunna dömas ut vid upprepad brottslighet även om de enskilda brotten inte har livstid i straffskalan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Straffen för ett femtiotal brott föreslås skärpas rejält i en ny utredning som presenterades för justitieminister Gunnar Strömmer (M) på torsdagen.

Förslagen omfattar höjda maxstraff för grova vålds- och sexualbrott, kraftigt skärpta straff för gängkriminalitet och minskad möjlighet till straffrabatt.

Reformen, som beräknas leda till uppemot 16 000 fler fängelsedomar per år, syftar enligt regeringen till att stärka rättssamhället genom att sätta brottsoffer och samhällsskydd i första rummet.

– Vi ser att dagens system alltför ofta resulterar i straff som inte återspeglar brottets allvar. Det kan upplevas som ett hån för brottsoffer som lider av allvarliga kränkningar, och samhället drabbas när farliga människor kan släppas ut på gatorna ganska snabbt, sade justitieministern vid en presskonferens.

Maxstraffet höjs för flera allvarliga brott. För grov våldtäkt, synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt mot barn föreslås ett tak på 12 års fängelse i stället för dagens 10. Minimistraffet för grova ekonomiska brott, såsom penningtvätt, fördubblas till ett år och för grovt vållande till annans död föreslås en höjning av minimistraffet från ett till två års fängelse.

Hårdare straff för gängkriminella

Utredningen öppnar även för att livstids fängelse ska kunna utdömas vid upprepad grov brottslighet, även om de enskilda brotten i sig inte har livstid i straffskalan.

En ny bestämmelse, inspirerad av danska regler, införs särskilt för gängrelaterade brott. Den ger möjlighet att fördubbla straffet för gärningar som begås inom ramen för organiserad brottslighet. Bestämmelsen ska även kunna tillämpas på sprängningar och skjutningar på allmän plats, oavsett om koppling till kriminella nätverk kan bevisas.

Flera av dagens grunder för strafflindring tas bort. Att gärningsmannen själv blivit skadad, förlorat jobbet eller att lång tid har förflutit sedan brottet ska inte längre påverka straffets längd.

Presumtionen mot fängelse tas bort och ett nytt system med villkorligt fängelse föreslås istället, särskilt för förstagångsförbrytare.

De föreslagna straffreformerna i korthet:

  • Straffen skärps för cirka 50 olika brott, bland annat grova vålds-, sexual- och ekobrott.
  • Den nuvarande huvudregeln att domstolar i första hand ska undvika att döma till fängelse slopas – fängelse ska istället bli en normal påföljd vid allvarligare brott.
  • Ett nytt system införs där så kallat villkorligt fängelse ersätter dagens ordning med villkorlig dom och skyddstillsyn.
  • En särskild bestämmelse införs som uppmanar domstolar att i större utsträckning använda hela straffskalan – även de strängaste straffen.
  • Vid upprepad grov brottslighet ska straffen skärpas. Livstids fängelse ska kunna utdömas även när inget av de enskilda brotten i sig har livstid i straffskalan.
  • En särskild regel införs som gör det möjligt att döma ut strängare straff för brott med koppling till organiserad kriminalitet, exempelvis gängrelaterade våldsbrott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.