MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 20 april 2025

söndag 20 april 2025


Radon och gammastrålning kan öka mögeltillväxt och höja cancerrisk

publicerad 25 mars 2016

Frekvensen av mögel i hus verkar öka vilket kontinuerligt undersöks. Samtidigt är hälsoaspekterna också av vikt att granska. Möglet kräver vissa förhållanden för sin optimala tillväxt. Fukt, temperatur, näring, syre, koldioxid, ljus, konkurrensförhållanden och PH-värde är några exempel på inverkande tillväxtfaktorer. Mindre känt är att gammastrålning, radon och annan typ av strålning från kärnkraftverk kan omvandlas till energi av vissa mögelarter.

Mögel i Tjernobyls reaktor
Efter kärnkraftsolyckan 26 april 1986 då Tjernobyl drabbades av härdsmälta har man undersökt såväl själva kärnkraftverket som omgivande natur. 16 år efter katastrofen styrdes en robot in i den havererade byggnaden. Man fann uppseendeväckande kraftig tillväxt av mögel. Vidare studier visade möglets förmåga att via pigmentämnet melanin omvandla den joniserande strålningen till energi, vilket i sin tur gynnar både tillväxt och ökning av mögelgifter. Begreppet radiotropiskt mögel nämndes i samband med dessa upptäckter. (1,2)

Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto: Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto:
Stijn D’haese/CC BY-NC-SA 2.0

Melanin mörkfärgar mögel (2) som brukar kallas svartmögel (3). Det var olika svartmögelvarianter som först sågs reagera i förhållande till strålningen.

Radon i hus
Då hus byggts på uran- eller radiumhaltig mark samt då det använts byggnadsmaterial som blåbetong brukar radon leta sig in i boendemiljön där man andas in radonet och radondöttrar. Radonhaltigt vatten leder också till ökad koncentration inomhus då radon frigörs vid spolning. Den totala radonstrålningen som utgörs av merparten alfastrålning men även beta och gammastrålning ackumuleras till del i lungorna där följderna kan bli cancer.

Man beräknar att strålningen leder till ca. 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken för insjuknande ökar hos rökare. Vid utredning av boendemiljö brukar man oftast omtala och mäta radon. Viktigt i sammanhanget är även att diskutera gammastrålning, vilken också finns där mark eller byggnadsmaterial är uranhaltigt. Vid nybyggnation reglerar Boverkets Byggregler BFS 2006:12 gränsvärden för gammastrålning.

Gammastrålning, mögel och mögelgift
Gammastrålning har länge varit känt inom områden som behandling av cancer och avdödande av mögel samt oskadliggörande av mögelgift t.ex. i olika grödor. Det krävs dock förhållandevis hög strålningsdos för att uppnå tillräcklig effekt. I lägre doser blir gammastrålning istället tillväxtfaktor. (4)

Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0
Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0

Medicinsk undersökning som gjorts hos gruvarbetare, vilka arbetade i uran och radonhaltig gruva, konstaterade flera hälsoeffekter likt cancer, immunologa avvikelser och mutation.

Radonexponeringen gav inte hela förklaringen till fynden. Man undersökte vidare och analyserade fram flera olika mögelarter såsom Aspergillus, Penicillium och Fusarium med dess mögelgifter från gruvan. Vidare fanns samma mögel och muterade varianter av detsamma i mun och lungor hos gruvarbetarna. Mögelodling
gjordes i laboratorium påvisande att flera av de hos arbetarna funna arterna producerade högtoxiskt, cancerogent samt mutagent mögelgift. (5)

Gammastrålning av mögel har positivt undersökts gällande framtagningsökning av olika enzymer (21) och andra ämnen till matindustri, kosttillskott och medicinsk industri. Av strålningen muterade mögelarter har visats öka sin produktion av olika ämnen man vill åt samtidigt som bestrålning under fermentationsprocessen kunnat öka metabolitavgivningen. Ett exempel är citronsyra som framställs via mögelarten Aspergillus niger. (22)

Radon i krypgrund
Husägare brister ofta i egenkontroll av krypgrunder gällande fuktmätning. (6) Ännu vanligare är att man inte kontrollerat radon i huset. Radon kan avges från mark och i vissa fall grundmurar samt betongbjälklag kallat Ergebjälklag i krypgrunder. (7) Via otätheter i golvbjälklaget kan radonet komma upp i huset. För undvikande av radonspridning kan en fläkt kallad undertrycksfläkt installeras att blåsa luft från krypgrunden ut utomhus. (8)
Samtidigt måste i regel även avfuktare installeras för undvikande av mögel, rötsvamp, bakterier och lukt. (9,12)

Det finns avfuktare med kombinerad undertrycksfläkt såväl som system där fläkt och avfuktare är separata enheter, vilka kan både parallell och seriekopplas. (8)

Radon är lättare att med rätt ventilation (13) få bort från t.ex. krypgrund, källare (14) och bostadsytorna än vad gammastrålning är. Gammastrålningen färdas med ljusets hastighet och kan gå igenom radonduk, d.v.s. spärrskikt av plastlaminat med aluminium i. Tät betong och bly kan hindra gammastrålningen.

Diskussion
Det är inte från myndigheters sida till fullo beskrivet hur radon och gammastrålning skadar. Fullständig forskning saknas ännu gällande medicinska kopplingar på cellnivå. Statistik visar dock koppling mellan exponering och lungcancer. Offentlig information om strålningens potentiella verkan i förhållande till mögel och vidare hälsoeffekter saknas vad vi kan se. Med tanke på den information som ges ut om potentiell och faktisk skadeverkan från mögel (15,16) och hur bl.a. lungorna negativt kan påverkas funderar vi vidare.

En tänkbar förklaring är att radon och gammastrålning kan göra att det växer mer och giftigare mögel i hus (17) vilket de boende exponeras för. Giftexponering sker direkt i lungorna samt vidare i magetarm då en del av det mögel som man inandas hamnar där. (18) Möglet har förmåga att bli invasivt och tillväxa. Den aktuella strålningen skulle potentiellt kunna både föranleda t.ex. oxidativ stress så att kroppens immunförsvar nedsättes, samtidigt som mögel med dess giftavgivning inne i kroppen skulle kunna öka.

En fråga som via flera olika läkare väckts är om mögel kan vara orsak till eller utgöra cancer. (16,19) Flera mögelgifter är otvivelaktigt idag klassade som cancerogena, bl.a. några av de som gruvarbetarna utsattes för. Frågan är exakt hur stor roll möglet har i sjukdomsinducerandet hos arbetarna.

Gammastrålning i hög dos används för bekämpande av både cancer och mögel. Gammastrålningen verkar vara ett tveeggat svärd genom förmågan att alternativt kunna trigga eller hämma möglet beroende på dos, samtidigt som det också kan påverka kroppen negativt. Ytterligare intressant att lyfta här är att medicin, växter, örter och frukter som verkar mot mögel också kan brukas mot cancer. (19)

Radon och gammastrålning är joniserande strålning. Ickejoniserande strålning kallad EMF elektromagnetiska fält, kommande från master, mobiltelefoner och annan liknande utrustning verkar också kunna påverka mögel att växa mer, särskilt då det rör sig om lågfrekvent exponering. Högfrekvent exponering av mobilstrålning delar gammastrålningens mögelhämmande och avdödande egenskaper. (20)

Det finns mer att önska från myndighetshåll. Vi efterlyser forskning som går till grunden med de sammantagna strålningsriskerna, inte minst i förhållande till mögel i hus och kropp. Eftersom rökare är känsligare för radonexponering borde man undersöka hur känsliga de är för mögel. Högst troligen inverkar rökning på mögelkänslighet vilket får vidare följder som inducerande av olika sjukdomar och cancer.

 

Jerker Andersson, VD Ljungby Fuktkontroll och Sanering AB i Ljungby

Mögel och strålning

Mögel har funnits sedan många miljoner år. Tidigare var strålningen högre här på jorden och möglet har troligen anpassat sig efter tidigare förhållanden.

Möjligen kan strålning förutom att påverka melanin i mögel som svartmögel också ge energi till huden. Detta har framförts av forskare som tittat på förhållandet vi här framför.

Rökare sägs vara känsligare för radon och gammastrålning. Troligen är det även så att rökare är känsligare för mögel i hus och natur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vårlökar innehöll förbjudna bekämpningsmedel

publicerad 18 april 2025
– av Sofie Persson
"Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter", kommenterar Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Åtskilliga vårlökar som köps i svenska butiker innehåller miljöfarliga bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Tulpanlökarna innehöll mest bekämpningsmedel.

I rapporten ”Miljögifter i vårlökar – en granskning av bekämpningsmedel i bivänliga vårblommor”  köpte man in lökar av tulpan, krokus och påskliljor från olika butiker runtom i Sverige för att undersökas. Alla vårlökar som köptes in var ursprungligen från Nederländerna. Totalt köpte man in 21 konventionellt odlade vårlökar och nio ekologiska. Sedan analyserade man vårlökarna med hjälp av det oberoende analysföretaget Eurofins.

Hela 19 av 21 konventionellt odlade vårlökar innehöll minst ett slags bekämpningsmedel, visar rapporten. Samtidigt innehåll åtta av dessa 21 ett medel som är förbjudet inom EU. Vidare innehöll nio av 21 minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 13 av 21innehöll minst ett ämne som kan, eller misstänks kunna, orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada ofödda barn och även fertilitet i största allmänhet. Allra värst var tulpanlökarna.

Det är oroande att vi fortsätter hitta miljöskadliga bekämpningsmedel på helt vanliga växter. Växter som ska vara en glädje för våra trädgårdar borde inte innehålla ämnen som skadar naturen och oss människor. Vi uppmanar trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar och skärpa sina kontrollrutiner, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Vårlökar i krukor – mindre besprutade

Av de nio ekologiska vårlökarna innehöll endast en tulpanlök ett bekämpningsmedel.

I rapporten granskade man även vårlökar i kruka för att undersöka blommor och blad, och där var mängden bekämpningsmedel betydligt mindre. Endast två av totalt 20 testade blommande vårlökar i kruka hade rester av bekämpningsmedel.

Detta tyder på att växterna inte besprutas när de drivs upp samt att skadliga ämnena inte verkar ”följa med upp” i blomman där bin och andra pollinatörer ska äta.

Det är glädjande att se att de blommande vårlökarna i kruka inte verkar vara så besprutade. Jag tycker att man med gott samvete kan njuta av sina blommande vårlökar, som gör nytta för bin och andra pollinatörer i våra trädgårdar, säger Lexén.

Naturvårdsverkets tips till trådgårdsintresserade

Prata med personalen i butiken om du handlar växter – fråga hur blommorna de säljer har odlats och om det finns ekologiska alternativ.

Odla gärna växter som kommer år efter år, så behöver du inte handla nya växter. Du kan också ta sticklingar och samla egna frön, eller hitta plantor på plantloppis.

Om du köper nytt: Välj i första hand ekologiskt odlade växter och i andra hand växter märkta med Svenskt Sigill, i tredje hand andra växter odlade i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hackspetten försvinner när trädplanteringar ersätter naturskog

publicerad 17 april 2025
– av Redaktionen
Hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva.

Den tretåiga hackspetten har minskat kraftigt i antal i Sverige under de senaste två decennierna. En ny studie visar att arten är starkt beroende av opåverkade naturskogar – något som blir allt ovanligare i takt med att dessa ersätts av trädplanteringar.

Nedanför fjällgränsen har antalet tretåiga hackspettar minskat med hela 52 procent sedan 2002, enligt Svensk fågeltaxerings årliga inventeringar. I en 30-årig studie kring sjön Vällen i Uppland har artens närvaro kartlagts. När studien inleddes 1993 hittades 15 individer, varav tolv i par. Sex år senare hade antalet sjunkit till åtta fåglar och tre par. År 2012 fanns lika många individer kvar – men endast ett par. Vid den senaste inventeringen 2023 hittades inga hackspettar alls.

Att en art försvinner från en plats är ganska dramatiskt, det blottlägger att det sker stora förändringar som arter inte överlever, Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen, som har lett studien, till Natursidan.

De äldre naturskogarna i området har minskat drastiskt. Mellan 1992 och 2011 försvann hela 67,4 procent av de grandominerade skogarna i undersökningsområdet. Studien pekar på att detta sannolikt är orsaken till artens lokala försvinnande.

Den tretåiga hackspetten är beroende av stora, sammanhängande områden med naturskog för att överleva. I fjällnära trakter, där orörda skogar fortfarande finns kvar, klarar sig arten väl. I övriga delar av landet minskar populationerna i takt med att naturskogarna försvinner.

Fakta: Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) 

Arten är en svartvit hackspett som lever främst i granskogar över hela tajgabältet. Hanen har en gul hjässa och arten har fått sitt namn för att den bara har tre tår. Den livnär sig på insekter som lever i döda eller skadade träd, särskilt barkborrar. Under häckningen lägger honan 3–5 ägg i ett bohål som paret hackat i ett dött träd. Båda föräldrar ruvar och matar ungarna. I Sverige är arten rödlistad som nära hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.