Annons:

Radon och gammastrålning kan öka mögeltillväxt och höja cancerrisk

Publicerad 25 mars 2016
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Frekvensen av mögel i hus verkar öka vilket kontinuerligt undersöks. Samtidigt är hälsoaspekterna också av vikt att granska. Möglet kräver vissa förhållanden för sin optimala tillväxt. Fukt, temperatur, näring, syre, koldioxid, ljus, konkurrensförhållanden och PH-värde är några exempel på inverkande tillväxtfaktorer. Mindre känt är att gammastrålning, radon och annan typ av strålning från kärnkraftverk kan omvandlas till energi av vissa mögelarter.

Mögel i Tjernobyls reaktor
Efter kärnkraftsolyckan 26 april 1986 då Tjernobyl drabbades av härdsmälta har man undersökt såväl själva kärnkraftverket som omgivande natur. 16 år efter katastrofen styrdes en robot in i den havererade byggnaden. Man fann uppseendeväckande kraftig tillväxt av mögel. Vidare studier visade möglets förmåga att via pigmentämnet melanin omvandla den joniserande strålningen till energi, vilket i sin tur gynnar både tillväxt och ökning av mögelgifter. Begreppet radiotropiskt mögel nämndes i samband med dessa upptäckter. (1,2)

Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto: Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0
Ökad frekvens av mögel kring reaktorn i Tjernobyl. Foto:
Stijn D'haese/CC BY-NC-SA 2.0

Melanin mörkfärgar mögel (2) som brukar kallas svartmögel (3). Det var olika svartmögelvarianter som först sågs reagera i förhållande till strålningen.

Radon i hus
Då hus byggts på uran- eller radiumhaltig mark samt då det använts byggnadsmaterial som blåbetong brukar radon leta sig in i boendemiljön där man andas in radonet och radondöttrar. Radonhaltigt vatten leder också till ökad koncentration inomhus då radon frigörs vid spolning. Den totala radonstrålningen som utgörs av merparten alfastrålning men även beta och gammastrålning ackumuleras till del i lungorna där följderna kan bli cancer.

Annons:

Man beräknar att strålningen leder till ca. 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken för insjuknande ökar hos rökare. Vid utredning av boendemiljö brukar man oftast omtala och mäta radon. Viktigt i sammanhanget är även att diskutera gammastrålning, vilken också finns där mark eller byggnadsmaterial är uranhaltigt. Vid nybyggnation reglerar Boverkets Byggregler BFS 2006:12 gränsvärden för gammastrålning.

Gammastrålning, mögel och mögelgift
Gammastrålning har länge varit känt inom områden som behandling av cancer och avdödande av mögel samt oskadliggörande av mögelgift t.ex. i olika grödor. Det krävs dock förhållandevis hög strålningsdos för att uppnå tillräcklig effekt. I lägre doser blir gammastrålning istället tillväxtfaktor. (4)

Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0
Urangruva. Foto: Kelly Michals/CC BY-NC 2.0

Medicinsk undersökning som gjorts hos gruvarbetare, vilka arbetade i uran och radonhaltig gruva, konstaterade flera hälsoeffekter likt cancer, immunologa avvikelser och mutation.

Radonexponeringen gav inte hela förklaringen till fynden. Man undersökte vidare och analyserade fram flera olika mögelarter såsom Aspergillus, Penicillium och Fusarium med dess mögelgifter från gruvan. Vidare fanns samma mögel och muterade varianter av detsamma i mun och lungor hos gruvarbetarna. Mögelodling
gjordes i laboratorium påvisande att flera av de hos arbetarna funna arterna producerade högtoxiskt, cancerogent samt mutagent mögelgift. (5)

Gammastrålning av mögel har positivt undersökts gällande framtagningsökning av olika enzymer (21) och andra ämnen till matindustri, kosttillskott och medicinsk industri. Av strålningen muterade mögelarter har visats öka sin produktion av olika ämnen man vill åt samtidigt som bestrålning under fermentationsprocessen kunnat öka metabolitavgivningen. Ett exempel är citronsyra som framställs via mögelarten Aspergillus niger. (22)

Radon i krypgrund
Husägare brister ofta i egenkontroll av krypgrunder gällande fuktmätning. (6) Ännu vanligare är att man inte kontrollerat radon i huset. Radon kan avges från mark och i vissa fall grundmurar samt betongbjälklag kallat Ergebjälklag i krypgrunder. (7) Via otätheter i golvbjälklaget kan radonet komma upp i huset. För undvikande av radonspridning kan en fläkt kallad undertrycksfläkt installeras att blåsa luft från krypgrunden ut utomhus. (8)
Samtidigt måste i regel även avfuktare installeras för undvikande av mögel, rötsvamp, bakterier och lukt. (9,12)

Det finns avfuktare med kombinerad undertrycksfläkt såväl som system där fläkt och avfuktare är separata enheter, vilka kan både parallell och seriekopplas. (8)

Radon är lättare att med rätt ventilation (13) få bort från t.ex. krypgrund, källare (14) och bostadsytorna än vad gammastrålning är. Gammastrålningen färdas med ljusets hastighet och kan gå igenom radonduk, d.v.s. spärrskikt av plastlaminat med aluminium i. Tät betong och bly kan hindra gammastrålningen.

Diskussion
Det är inte från myndigheters sida till fullo beskrivet hur radon och gammastrålning skadar. Fullständig forskning saknas ännu gällande medicinska kopplingar på cellnivå. Statistik visar dock koppling mellan exponering och lungcancer. Offentlig information om strålningens potentiella verkan i förhållande till mögel och vidare hälsoeffekter saknas vad vi kan se. Med tanke på den information som ges ut om potentiell och faktisk skadeverkan från mögel (15,16) och hur bl.a. lungorna negativt kan påverkas funderar vi vidare.

En tänkbar förklaring är att radon och gammastrålning kan göra att det växer mer och giftigare mögel i hus (17) vilket de boende exponeras för. Giftexponering sker direkt i lungorna samt vidare i magetarm då en del av det mögel som man inandas hamnar där. (18) Möglet har förmåga att bli invasivt och tillväxa. Den aktuella strålningen skulle potentiellt kunna både föranleda t.ex. oxidativ stress så att kroppens immunförsvar nedsättes, samtidigt som mögel med dess giftavgivning inne i kroppen skulle kunna öka.

En fråga som via flera olika läkare väckts är om mögel kan vara orsak till eller utgöra cancer. (16,19) Flera mögelgifter är otvivelaktigt idag klassade som cancerogena, bl.a. några av de som gruvarbetarna utsattes för. Frågan är exakt hur stor roll möglet har i sjukdomsinducerandet hos arbetarna.

Gammastrålning i hög dos används för bekämpande av både cancer och mögel. Gammastrålningen verkar vara ett tveeggat svärd genom förmågan att alternativt kunna trigga eller hämma möglet beroende på dos, samtidigt som det också kan påverka kroppen negativt. Ytterligare intressant att lyfta här är att medicin, växter, örter och frukter som verkar mot mögel också kan brukas mot cancer. (19)

Radon och gammastrålning är joniserande strålning. Ickejoniserande strålning kallad EMF elektromagnetiska fält, kommande från master, mobiltelefoner och annan liknande utrustning verkar också kunna påverka mögel att växa mer, särskilt då det rör sig om lågfrekvent exponering. Högfrekvent exponering av mobilstrålning delar gammastrålningens mögelhämmande och avdödande egenskaper. (20)

Det finns mer att önska från myndighetshåll. Vi efterlyser forskning som går till grunden med de sammantagna strålningsriskerna, inte minst i förhållande till mögel i hus och kropp. Eftersom rökare är känsligare för radonexponering borde man undersöka hur känsliga de är för mögel. Högst troligen inverkar rökning på mögelkänslighet vilket får vidare följder som inducerande av olika sjukdomar och cancer.

 

Jerker Andersson, VD Ljungby Fuktkontroll och Sanering AB i Ljungby

Mögel och strålning

Mögel har funnits sedan många miljoner år. Tidigare var strålningen högre här på jorden och möglet har troligen anpassat sig efter tidigare förhållanden.

Möjligen kan strålning förutom att påverka melanin i mögel som svartmögel också ge energi till huden. Detta har framförts av forskare som tittat på förhållandet vi här framför.

Rökare sägs vara känsligare för radon och gammastrålning. Troligen är det även så att rökare är känsligare för mögel i hus och natur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Befarades utdöd – levde nära människor

Publicerad Idag 07:10 – av Markus Andersson
En bangkatrögloris med stora ögon och gråbrun päls klamrar sig fast vid grenar bland gröna blad.
En räddad bangkatrögloris återutsätts på ön Bangka. Arten har länge varit känd av lokalbefolkningen trots att den saknats i den vetenskapliga dokumentationen.

Bangkatröglorisen, en giftig primat som befarades utdöd efter att länge ha saknats i den vetenskapliga dokumentationen, har hela tiden funnits kvar på den indonesiska ön Bangka. För invånarna var arten aldrig förlorad.

Länge fanns oron att arten hade dött ut. Vetenskapliga belägg från Bangka finns från 1930-talet, men sedan dess har tröglorisen bara sporadiskt dykt upp i forskningen.

Invånarna på Bangka har däremot länge känt till djuret och mött det nära sina hem, i trädgårdar, längs vägkanter och på elledningar. När de hittat trögloriser som behövt hjälp har de ringt Alobi Wildlife Rescue Center, som i över tio år har räddat och vårdat djuren på ön.

Arten hittade tillbaka till forskningen via Alobi, inte genom någon ny expedition. När Timon Glaw från djurparken Haus des Meeres i Wien besökte avelscentret Taman Safari Prigen på Java fick han höra av naturvårdaren Jochen Menner att bangkatröglorisen räknades som försvunnen, möjligen utdöd. Menner förmedlade kontakten med Alobi, som redan hade flera års dokumentation från räddningar efter larm från invånare och myndigheter.

Alobi, Haus des Meeres och Taman Safari Prigen sammanställde sedan materialet i en ny studie i tidskriften Spixiana. Mellan 2015 och 2025 tog Alobi hand om fler än 90 individer. Av dem tillfrisknade 86, och de släpptes ut på sju platser i större skogsfragment på Bangka. Det uppger naturorganisationen Re:wild, som har uppmärksammat arbetet. Djuren har räddats i alla fyra administrativa områden på ön och i staden Pangkal Pinang.

— Bangkatröglorisen är inte förlorad, men arten är fortfarande mycket nära utrotning, säger Langka Sani, direktör för Alobi, i Re:wilds pressmeddelande.

Livsmiljön har krympt på grund av illegal tennbrytning och omfattande röjning för oljepalmsplantager. Bebyggelse, vägar och elledningar utgör ytterligare hot, och tröglorisen drabbas även av handeln med sällskapsdjur.

Studiens författare föreslår ett bevarandeprogram med skydd av livsmiljön och fortsatta kontrollerade utsättningar. Nästa steg är inventeringar, genetiska studier och uppföljning av hur de utsläppta djuren klarar sig i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad Igår 06:58 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vargfamilj har etablerat sig i Roslagen

Publicerad 24 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vargvalpar på en grusväg omgiven av gräs och skog.
Sex vargvalpar dokumenterades av länsstyrelsens viltkameror i augusti. Nu har Bornanreviret fastställts, men hur stor familjen är i dag är inte klarlagt.

Länsstyrelsen i Stockholm har fastställt att norra Norrtälje kommun har ett nytt vargrevir. Myndigheten råder den som har får, hund eller katt i trakten att stängsla och hålla uppsikt.

Reviret har fått namnet Bornanreviret. Beskedet kunde komma först när den officiella inventeringen av varg och lodjur hade startat den 1 oktober och observationerna hade kvalitetssäkrats, berättar vilthandläggaren Mikael Fransson för Norrtelje Tidning.

I flera år har länsstyrelsen följt en ensam varg i kommunens norra delar. I vintras fick den sällskap. Paret började dock gå tillsammans så sent under inventeringen att underlaget inte räckte för att slå fast ett revir.

Då rörde sig de två vuxna vargarna i ett stort område från Väddö och västerut in i Uppsala län. Länsstyrelsen satte upp viltkameror, och i augusti publicerade myndigheten bilder och filmer som visade sex vargvalpar tillsammans.

DNA-analyser visar att föräldrarna kommer från Västmanlands län. Tiken är född i Tinäsetreviret och hanen i Kesbergsreviret. Var filmerna spelades in lämnas inte ut, eftersom uppgifterna skyddas enligt artskyddsförordningen.

Hur långt reviret sträcker sig är ännu inte klart. Under inventeringen samlar länsstyrelsen bland annat in DNA från spillning, urin och hår. Det ska enligt myndigheten ge en tydligare bild av vilka vargar som finns i området och hur stort reviret är.

Allmänheten har under de senaste tolv månaderna rapporterat in 134 vargobservationer i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen har bedömt 80 av dem som varg, enligt Skandobs-siffror som skattefinansierade statskanalen SVT har publicerat.

Stängsel och råd till djurägare

För den som har får och getter handlar det i första hand om stängsel. Fransson hänvisar till länsstyrelsens kostnadsfria rådgivning.

Hundägare uppmanas att ha hunden kopplad, och katter bör hållas inomhus eller under uppsikt.

Enligt Fransson lämnar fjolårets valpar reviret i april och maj. De unga vargarna kan då dyka upp i samhällena, och i september flyttar nästa omgång ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad 23 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.