”Att tala är silver och att tiga är guld”, är ett uttryck som finns i Ordspråksboken och som lär vara skriven av Kung Salomon av Israel, vilket torde vara bekant för Kristdemokraten Peter Kullgren, tillika Landsbygdsministern.
Är det därför han inte hörts alls efter att polis och forskare larmat om massiv illegal jakt på varg. I Dalarna har vargstammen mer än halverats på två år. I Värmland har den minskat från 130 till 45 vargar under samma period – och forskarna ser ingen naturlig förklaring.
”Det är en dramatisk nedgång och illegal jakt är sannolikt en av faktorerna bakom”, säger Jens Frank, forskare på SLU/Viltskadecenter.
Har dessa illegala jaktligor tagit Kullgrens ord – ”vargstammen skall halveras” – som ett okej för att ”rensa bort skiten” som det inte så sällan uttrycks om varg, i just dessa skogsområden, vilket är Kullgrens hemtrakter.
Och Kullgren ler i mjugg men hans tystnad avslöjar att han inte är kompetent sin post som landsbygdsminister. Vad har han åstadkommit för svensk landsbygd på de snart tre år han regerat över den mer än ännu mer jakt? Av den generella landsbygdsbefolkningen räknas inte ens jägare in, det finns det statistik på. Så vad har landsbygden fått av sin minister?
Förklaring krävs varför jägare står i så hög kurs och inte naturvänner – vi är dessutom fler även i medlemsantal i olika föreningar. Någon som tror att jägarna utför sin hobby som allmosor åt landsbygden, eller vad är det fråga om?
Regeringen föreslår färre antalet myndigheter men i samma andetag arbetar de för att införa en ny myndighet, en som inte ens värnar svenska folkets gemensamma arv, naturen. Utan en jakt- och viltvårdsmyndighet. Detta synliggör deras cynism och värdering över livet och den biologiska mångfalden, en direkt livsfara för framtiden.
Riktig naturvård är för delikat att hanteras av särintressen – det är något för vetenskapen att råda över och när frågan ställs till landsbygdens befolkning är de i klar favör för biologisk mångfald även så för rovdjur.
Konsekvent har Kullgren från dag ett lobbat och lagt sin ministertid på att förenkla jakt i naturen. Det skrivs för lite om det och om cynismen hos väldigt många jägare/jaktlag mot det vilda.
Hur många reportrar/journalister vet hur det går till i skogarna? Hur många djurliv utsätts till exempel för trafiken? Även Trafikverket ser en poäng i att bygga viltstängsel och faunapassager – kostnaden skulle bli densamma som viltolyckor kostar idag – regering avfärdar förslaget.
Blir Sverige ett fortsatt Tidö-land då kommer vi att ha virkesåkrar och alla vilda djur blir tillåtet jaktbara, och troligt dygnet och året runt, med alla medel tillåtna, då jaktlobbyn inte har några gränser för vad de vill döda. Nyligen blev exempelvis ekorre en sådan jaktbar art.
I Tidö-landet kommer medborgare utan jaktintresse endast att få några få dagar om året för att besöka naturen. Allemansrätten blir jakträtten och allmänheten hålls borta med förklaring, risk för deras liv och hälsa, då rikoschetterande kulor och lösspringande jakthundar kan vara farligt för den breda allmänheten, som gör sig bäst hemma i stadens parker.
Värderingar i detta så kallade kristna parti rörs sig bland ljusskygga sanningar. Ärkebiskop Modéus svarar Greider i en artikel om skogen. ”Gud har gett människan ansvar att vårda skapelsen”. Här har vi ordet vård igen – undra hur Gud menaden här? Inte ens kyrkan kan hålla tungan rätt i mun och tala så vanligt folk förstår vad de menar, och eller kanske framförallt vad Gud avsåg.
Att låta ett särintresse som enkom drömmer om makt och rikedom för sig själv, och ignorerar evidensbaserad vetenskap är Tidöregeringen beredda att dra hela Sverige med sig i detta biologiska fall.
Varför undrar regeringen inte ens över sina dåliga siffror i vårens opinionsmätningar. Tidöregeringen behandlar vilda djur och natur som om de vore kriminella och onödiga – vargen är ansvarig – inte boskapsägaren som skiter i att skydda sina djur!
Det är hög tid för journalistiken att fatta pennan i detta avgörande, för våra vilda djur och biologisk mångfald. Bege er ut i naturen, lyssna, lukta, se och lär och skriv om det, både det bra och dåliga – den typen av journalistik är svenska folket värda.
Och så kan man undra vilket årtusende ”Tidöregering” lever i och vem vill hänga med dem till anno dazumal.
Charlotte Swanstein
Hundpsykolog och naturdebattör
