MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 20 maj 2025

tisdag 20 maj 2025


Vargstammen minskar i Norge

publicerad Idag 11:58
– av Redaktionen
Vild varg i Norge 2019.

Antalet vargar minskar stadigt i landet. Samtidigt syns en ökning av andra rovdjur.

Under vinterns räkning kom man fram till att det finns mellan 59 och 66 vargar i Norge. Dock håller sig 19 av dessa på båda sidor av Sverige och Norge, vilket innebär att det finns mellan 40 och 47 vargar som enbart har revir i Norge.

Det är ett lägre antal än förra året, och därmed fortsätter den nedgång i antalet konstaterade vargar i Norge som vi har sett de senaste åren, säger Jonas Kindberg från Rovdata, som räknar rovdjur i landet, till NRK.

Under förra året föddes 4,5 kullar, vilket ligger inom ramen för målet, men det är ändå det lägsta sedan vintern 2014/2015. Samtidigt dog sju individer, fem under licensjakten och två utan jakttillstånd.

Björnstammen ökar

Förra året räknade man till hela 191 brunbjörnar i Norge, vilket är det högsta beståndet sedan man började övervaka med hjälp av DNA. Det gör man genom att samla in biologiskt material som spillning och päls.

Det är däremot svårt att ta reda på exakt hur många kullar som fötts då björnar ofta föder när de ligger i ide, men man har ändå konstaterat minst elva kullar.

Även järven har ökat flitigt i landet och under förra året registrerades 61 kullar, vilket är över det nationella målet på 39.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gudstron ökar bland finska 15-åringar

publicerad 16 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2023 och 2024 ökade andelen flickor som tror på Gud med 13 procent.

Betydligt fler 15-åringar i Finland uppger en personlig tro på Gud än tidigare. På bara fem år har andelen troende ungdomar ökat markant – och även viljan att tillhöra kyrkan har stärkts, visar en ny omfattande studie med över 100 000 deltagare.

I studien, som publicerades i den finska tidskriften Uskonto, katsomus ja kasvatus, har man analyserat förändringar i ungdomars religiösa tro över tid, med särskilt fokus på könsskillnader. Bakom studien står forskare vid yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu och Östra Finlands universitet. Den bygger på enkätdata som samlats in från över 100 000 ungdomar som deltagit i konfirmationsundervisning mellan åren 2019 och 2024. I Finland genomgår ungdomar vanligtvis konfirmationsundervisningen det år de fyller 15, och enligt studien deltar nära tre fjärdedelar av alla 15-åringar i undervisningen. Bland dem som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan är deltagandet över 90 procent.

Enkäterna innehöll både frågor om ungdomarnas religiösa övertygelse – såsom tro på Gud, på Jesu uppståndelse, bönevanor och vilja att tillhöra kyrkan – samt om hur de själva upplevde att deras tro och relation till kyrkan hade påverkats av undervisningen.

Gudstro ökar

Resultaten visar att flickors tro på Gud låg stabilt kring 35 till 37 procent mellan åren 2019 och 2023, men ökade till så mycket som 50 procent under 2024, en ökning med hela 13 procentenheter på ett år. Tron på Jesu uppståndelse ökade samtidigt från cirka 34 procent till 45 procent under samma period.

För pojkar har tron på Gud ökat från 36 procent år 2019 till hela 62 procent under 2024. Liknande ökning sågs även i pojkars tro på Jesu uppståndelse, som steg från 39 procent år 2019 till 60 procent under 2024.

Existentiella frågor var aktuella år 325 och är det fortfarande år 2025, säger Juha Pihkala, biskop emeritus i Tammerfors stift, som kommenterar studien till finska statskanalen Yle.

Andra undersökningar har också visat att fler unga vuxna finländare också söker sig till kyrkan.

Fler vill tillhöra kyrkan

Även andelen ungdomar som vill tillhöra kyrkan har ökat. Bland pojkar steg siffran från 52 procent år 2019 till 66 procent under 2024. För flickor ökade motsvarande siffra från 63 till 67 procent.

Samtidigt ökade andelen pojkar som uppgav att de uppmuntrats att be under undervisningen från 43 till 59 procent. Bland flickor steg motsvarande andel från 43 till 53 procent. Andelen pojkar som kände att deras tro stärkts genom konfirmationsundervisningen ökade från 42 till 65 procent, medan andelen flickor steg från 42 till 55 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fremskrittspartiet röstade ja till surrogatmödraskap – trots partiledarens nej

publicerad 5 maj 2025
– av Redaktionen
Kritiker har länge varnat för att en legalisering av surrogatmödraskap kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor.

Fremskrittspartiet (FRP) har beslutat verka för legalisering av surrogatmödraskap i Norge under nästa mandatperiod. Beslutet togs med klar majoritet under partiets landsmöte i helgen, vilket markerar ett tydligt avsteg från partiledaren Sylvi Listhaugs linje.

Därmed går FRP ännu längre än det liberala partiet Venstre, som i våras endast ställde sig bakom icke kommersiellt och strikt reglerat surrogatmödraskap.

Inför omröstningen tog Listhaug tydligt avstånd från förslaget och uppmanade partimedlemmarna att rösta nej. Hon varnade för att beslutet riskerar att få långtgående negativa konsekvenser för hur vi ser på barn och barnafödande.

– Jag anser att beslutet öppnar dörren för något mer, det öppnar dörren för att ta emot betalning. Då menar jag att vi är på villovägar, sade Listhaug.

Bland förespråkarna fanns Julianne Ofstad, vice ordförande i Oslos kommunfullmäktige. Hon ser legaliseringen som ett sätt att hjälpa fler att få barn på ett tryggt sätt:

– Genom att tillåta surrogatmödraskap kan vi säkerställa att det sker under ordnade former här hemma, istället för att det enbart är möjligt för de som kan resa utomlands och betala själva, säger hon till NRK.

Kritiseras av olika läger

Motståndare till surrogatmödraskap har länge varnat för att legalisering kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor, särskilt i utsatta ekonomiska situationer. Feminister brukar även lyfta fram risken att kvinnors kroppar riskerar att reduceras till ett medel för andras barnalstring.

Etiska invändningar rör också bristande samtycke, maktobalans och barnets rätt till sitt ursprung, och vissa menar att en legalisering i Norge riskerar att bidra till att normalisera en global marknad för surrogatarrangemang.

Även i konservativa kretsar vänder sig många mot surrogatmödraskap – och betonar att de bryter mot traditionella familjeideal och människosynen att barn inte bör ”beställas som varor”.

Kritiker menar också att surrogatmödraskap underminerar relationen mellan barn och mor, samt skapar oklara familjeband och en värld där barn blir en rättighet för vuxna snarare än individer med egna rättigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland: 17-åring utsatt för övergrepp efter akutbesök – friande dom

Ökade otryggheten

publicerad 27 april 2025
– av Redaktionen
De tre misstänkta männen frias av Helsingfors tingsrätt.

En 17-årig flicka utsattes för sexuella handlingar av tre män efter att ha lockats ut från akutmottagningen på Malms sjukhus i Helsingfors i berusat tillstånd. Tingsrätten frikänner männen, med motiveringen att flickan kunde ge samtycke – ett beslut som väckt stark upprördhet i Finland.

Händelsen inträffade i oktober 2024 utanför Malms sjukhus i Helsingfors. Flickan, som då var 17 år, hade fått akut vård för kraftig berusning och hade 2,05 promille i blodet vid ankomsten, enligt ambulanspersonalens mätningar, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kort efter ankomsten följde flickan med tre män från sjukhusets väntrum till ett närliggande buskage där hon utsattes för orala, vaginala och anala sexuella handlingar.

En av männen filmade delar av händelsen, och flickan uppger att en av männen tvingat ner henne till marken. Hon har också berättat att hon inte kan minnas om hon gett sitt samtycke och att hon kände sig passiv och rädd under händelsen.

Enligt åtalet var flickan så berusad att hon saknade förmåga att samtycka. Hon fick skador på ansikte och kropp, inklusive skrapsår och rodnader, och kontaktade kort därefter en sjukhusvakt och polisen.

Tre män gripna

Samtliga tre män greps snabbt efter händelsen. En av dem direkt på sjukhusområdet, medan de andra två greps senare i Åbo.

Tingsrätten i Helsingfors väljer dock att fria männen från våldtäktsåtalet. Domstolen menar att flickan inte var så berusad att hon saknade förmåga att förstå och uttrycka sin vilja, och att det inte kunnat bevisas att männen förstod hennes ålder eller tillstånd.

Domen har väckt starka reaktioner i Finland. På X har många uttryckt bestörtning och ilska, där flera användare ifrågasätter domen, och menar att den strider mot normal rättskänsla.

Debatten om samtycke, berusning och skyddet för unga brottsoffer har i och med tingsrättens dom tagit ny fart i finska medier och på sociala plattformar.

I skrivande stund har domen inte överklagats, men flera röster har uttryckt hopp om att åklagaren ska ta ärendet vidare till hovrätten med tanke på händelsens kontroversiella natur

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vittne: ”Amerikanska flottan på plats där Nord Stream sprängdes”

Attentatet mot Nord Stream

publicerad 25 april 2025
– av Isac Boman
Hamnkaptenen ska ha beordrats att "inte säga ett ord" om de amerikanska krigsskeppens närvaro.

Bara några dagar innan attentatet mot Nord Streams gasledningar i september 2022 fanns krigsfartyg tillhörande den amerikanska flottan på plats varifrån man beordrade danska tjänstemän att hålla sig borta.

Det berättar hamnkaptenen John Anker Nielsen som själv var på plats och som till slut valt att bryta tystnaden.

Anker Nielsen är hamnkapten på Christiansö, den östligaste delen av Danmark i Östersjön, nordöst om Bornholm och nära platserna där Nord Stream-ledningarna sprängdes.

I danska Politiken berättar han att han bara fyra eller fem dagar innan explosionen gav sig ut med ett räddningsteam för att kontrollera fartyg i närheten som hade avstängd radioutrustning – man misstänkte nämligen att det hänt en olycka i närheten.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 oktober 2024.


När han kom fram till platsen möttes han dock av amerikanska krigsfartyg – vars personal också beordrade räddningsteamet att omedelbart lämna platsen och vända tillbaka.

Hamnkaptenen ska också ha beordrats att ”inte säga ett ord”, men väljer trots detta att ändå offentliggöra sin berättelse. Han berättar också att det märkliga mötet ledde till att han började sätta större tilltro till den prisbelönte journalisten Seymour Hershs analys av sprängningarna, där slutsatsen som nåddes var att USA med hjälp av Norge låg bakom terrorattentatet.

Medietystnad

På sociala medier har de nya vittnesmålen nått stor uppmärksamhet, men har överhuvudtaget knappt nämnts i de större etablissemangsmedierna.

Amerikanske Glenn Greenwald är en av få journalister som har uppmärksammat hamnkaptenens berättelse och kommenterar saken syrligt på X.

Minns ni när flera stora amerikanska medier – liksom den lilla handfull av ’experter från tankesmedjor’ som de alltid citerar – försökte övertyga amerikaner och européer om att det förmodligen var Putin som sprängde sin egen Nord Stream 2-ledning? Jag kommer ihåg det”, skriver han.

Bidens order?

Tidigt i februari 2023 författade Seymour Hersh en rapport där vittnen och uppgiftslämnare berättade att den amerikanske presidenten Joe Biden gett order om att förstöra Nord Stream, och att de sprängmedel som detonerade den 26 september 2022 hade placerats vid rörledningarna av amerikanska militära dykare i samband med Natoöövningen Baltops 22.

Vita huset förnekade snart anklagelserna och kallade dem ”fullständigt falska och helt fiktiva”.

Även Ryssland pekade tidigt ut USA som den mest sannolika ”boven” och argumenterade för att dessa hade såväl teknologin som motivet att genomföra terrordåden – och också var de som tjänade mest på sabotaget, eftersom den ryska energiförsörjningen till EU stördes, och tvingade fram ett skifte till dyrare amerikansk naturgas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.