Kinesiska forskare har för första gången lyckats fylla på nytt bränsle i en arbetande toriumsmältsaltreaktor. Det hela beskrivs som ett tekniskt genombrott som kan få mycket stora effekter för kärnkraftens framtid.
Vid ett slutet möte den 8 april vid Kinesiska vetenskapsakademin (CAS) tillkännagav projektets chefsforskare, Xu Hongjie, att teamet lyckats ladda toriumbränsle i en aktiv reaktor utan att avbryta driften. Enligt kinesiska medier är den experimentella reaktorn belägen i Gobiöknen och producerar två megawatt termisk energi.
– Vi leder nu den globala utvecklingen, stoltserade Xu vid mötet och jämförde Kinas framsteg med en klassisk fabel: ”kaniner begår ibland misstag eller blir lata. Det är då sköldpaddan tar chansen”.
Reaktorn använder smältsalt för att transportera bränslet och hantera värme, medan torium tjänar som radioaktivt bränsle.
Torium – säkrare och renare alternativ
Torium anses allmänt ha betydande fördelar jämfört med uran: högre tillgång i jordskorpan, mindre långlivat avfall och lägre risk för vapentillverkning. I kombination med smältsaltteknik, som möjliggör drift vid atmosfärstryck och naturlig begränsning av överhettning, förbättras säkerheten ytterligare.
Xu framhöll att amerikanska forskare på 1960-talet utvecklade tidiga smältsaltreaktorer men att dessa projekt övergavs.
– USA lämnade sin forskning offentligt tillgänglig, i väntan på rätt efterföljare – och vi var den efterföljaren.
China has successfully tested the world’s first thorium-based Molten Salt Reactor (MSR). Experts say just one Mongolian thorium mine could power China for a thousand years.
While the U.S. abandoned thorium reactor research in the 1960s, China began quietly working on it in 2011.… pic.twitter.com/hZ9JJPeLos
— Jashim (@jashim4truth) April 21, 2025
Toriumdrivna containerskepp
Arbetet vid CAS inleddes 2018 och forskargruppen växte till över 400 personer. Reaktorn nådde kriticitet i oktober 2023, full driftseffekt i juni 2024, och lyckades fyra månader senare genomföra påfyllning under drift.
– Vi valde den svåraste vägen, men det var den rätta vägen, konstaterade Xu och påpekade symboliken i tidpunkten: exakt 57 år efter Kinas första vätebombsprov.
Kina bygger nu en större toriumreaktor som planeras nå kriticitet 2030 samt utvecklar toriumdrivna containerskepp för framtida utsläppsfria transporter.