Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Batterilagret Moss Landing i Kalifornien har brunnit. Där lagrar litiumbatterier elektricitet för senare användning. Det är inget litet elskåp utan världens troligen största elektriska lager.
Elektricitet måste finnas till hands omedelbart när den behövs. Antingen nyproducerad från nätet eller lagrad från batteri. Det senare behövs när vindkraft inte levererar för att det blåser för litet – eller för hårt med avstängning.
Liksom i elbilar är stora batterier många små tillsammans. Precis som i elbilar är de också känsliga för skador. Liksom i elbilar kan skadade batterier lätt fatta eld och därmed också sprida sprida gifta gaser. Och som i elbilar är också brinnande batterier mycket svåra att släcka.
Brinnande elbilar släcks lättast i vattenfyllda containrar. Men sådana finns sällan till hands, och att flytta en brinnande elbil är både svårt och farligt.
För brinnande batterilager hjälper inga vattenfyllda containrar. Om man hinner, kan man släcka med vatten innan flammor bryter ut. Sedan blir det närmast omöjligt. Branden i Moss Landing bröt ut torsdagen den 16 januari och brann fortfarande söndag 19 januari.
Lagrets 900 megawatt maximal effekt (900 miljoner watt) ger 7,9 miljoner kilowattimmar (kWh) maximal kapacitet = 7,9 gigawattimmar (GWh), det motsvarar 100-150 000 normalstora elbilsbatterier – eller fyra timmars produktion i en normalstor kärnkraftsreaktor.
Fysikern Torbjörn Ripstrand redovisar på Klimatupplysningen svenska kalkyler. Där skulle en MWh batterikapacitet kosta sex miljoner kronor. Moss Landings 7,9 GWh skulle då kosta drygt 42 miljarder kronor. Svindlande och orealistiska belopp.
Ändå skulle det bara täcka fyra timmars produktion i en normalstor reaktor. Redan för att täcka ett dygns produktion skulle då sex sådana lager behövas, motsvarande 252 miljarder kronor. Troligen mindre med stordrift och genvägar men ändå helt i det blå.
De facto utnyttjades lagret inte till full kapacitet. Det trängde ändå undan andra angelägna samhällsbehov. Media måste kunna räkna och bedöma ekonomiska nivåer.
Denna brand hade inget att göra med bränderna nyligen i Los Angeles-området.
Tege Tornvall
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vi ser det gång på gång: när globalismens idéer utmanas av folkviljan, möts väljarnas röster med övervakning, censur och hot om förbud. I verkligheten har du bara frihet att välja så länge du väljer "rätt".
Montage. Foto: Michael Lucan, Raymond Spekking/CC BY-SA 4.0
Det finns en oro för att Friedrich Merz kommer att hörsamma avgående inrikesminister Nancy Faesers och hennes allierades krav - och förbjuda AfD helt och hållet.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Efter att den tyska säkerhetstjänsten BfV beslutat att klassa partiet Alternativ für Deutschland (AfD) som ”högerextremt” – vilket ger regimen möjlighet att infiltrera, massövervaka och sabotera för det populära oppositionspartiet – har det tyska vänsterblocket gått vidare med att försöka totalförbjuda partiet – som är Tysklands näst största parti i förbundsdagen och som i färska mätningar varit landets största parti.
Som förväntat har detta passerat utan invändningar hos det svenska etablissemanget, som är precis samma skrot och korn som sin tyska motsvarighet.
USA:s vicepresident JD Vance håller dock inte igen på kritiken och uppmärksammar tilltaget på X.
”AfD är det populäraste partiet i Tyskland och det absolut mest representativa för Östtyskland. Nu försöker byråkraterna förstöra det. Västvärlden rev ner Berlinmuren tillsammans. Och den har återuppbyggts – inte av Sovjet eller av ryssarna, utan av det tyska etablissemanget”.
The AfD is the most popular party in Germany, and by far the most representative of East Germany. Now the bureaucrats try to destroy it.
The West tore down the Berlin Wall together. And it has been rebuilt—not by the Soviets or the Russians, but by the German establishment. https://t.co/Un6suHtSNJ
Inom hela Europa motarbetar makthavarna kraftfullt och tyvärr effektivt de växande partierna som omfamnar nationalism i stället för globalism, vilket går emot det etablerade politiskt korrekta synsättet som tillåtits dominera så länge utan något större motstånd.
Förbud och ökad repression mot oliktänkande breder nu ut sig – hoppet står till att övriga Europas folk ska ta kampen mot överheten och stå upp för sina värderingar samt riktig demokrati.
Den välindoktrinerade befolkningen i Sverige lär i alla fall inte vara en bidragande faktor – tvärtom ställer vi oss genast på förtryckarnas sida, redo att peka finger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den moderatledda regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen – under förevändningen att de vill skydda oss från framtida "auktoritära ledare". Problemet är bara att de som undergräver demokratin redan sitter vid makten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Våra beslutsfattares ambitioner att utöka sin makt syns allt oftare, och i dag är inget undantag. Mot bakgrund av ”alla hot mot demokratin” som framkommit i omvärlden på senare tid lade regeringen nyligen fram ett förslag om att det ska bli svårare samt krävas en större majoritet för att ändra i Sveriges grundlag. Dessutom ska domstolarna skyddas från politiskt inflytande.
Alla partier är tydligen redan överens. Ungefär som med allt annat numera som innefattar viktiga frågor för Sveriges befolkning, där vi som får ta den största smällen av konsekvenserna inte tillfrågas överhuvudtaget, utan makthavarna fattar beslut enligt eget tycke över medborgarnas huvuden – Natomedlemskap, DCA-avtal, gränslöst stöd till proxykriget i Ukraina, den gröna omställningen, spionlagen, könstillhörighetslagen, ny pandemilag etc. är bara några exempel.
Att hänvisa till att man i förebyggande syfte vill skydda befolkningen mot framtida auktoritära ledare är verkligen grädden på moset, med tanke på att de själva redan prenumererar på den titeln.
Det låter dessutom som om det skulle vara för enkelt att ändra grundlagar nu, men i grund och botten handlar det bara om vilja. Hade våra styrande politiker velat genomföra viktiga förändringar, så hade man sett till att få det gjort, men i stället har de dragit benen efter sig i årtionden avseende frågor av vikt som hade gynnat samhället, medan lagar/regler som innefattar att utöka deras egen kontroll drivits igenom i turbofart.
Ett klockrent exempel på det är införandet av nya regler för indraget medborgarskap i syfte att motverka våldsbejakande extremism, som man byggt luftslott kring i snart 20 års tid.
Redan 2006 presenterades en utredning för regering och riksdag med anledning av att polisen redan då rapporterade om att drygt 1 000 krigsförbrytare befann sig i Sverige och att man ville komma åt problemen med människor som använt mutor för att få sitt medborgarskap eller ljugit om sin kriminella bakgrund, samt försvåra möjligheterna att få tag i svenska pass.
I utredningen konstaterades det bland annat att omprövning av medborgarskap och möjlighet att återkalla medborgarskap redan införts av flera länder i Europa, bland annat Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Kanada, Storbritannien och Tyskland.
I december samma år skickade en representant från KD en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask (M) och frågade hur regeringen tänkte gå vidare med den information som framkom av utredningen. Man ställde också frågan om inte kriminella som har fått svenskt medborgarskap ska kunna fråntas sitt medborgarskap.
I januari 2007 skickade Sabuni (dåvarande FP) ett svar där man meddelade att ett införande av återkallelse av medborgarskap kräver en grundlagsändring och att det därför tidigast kunde ske efter valet 2010.
Nu, 18 år senare, har det hunnit gå rätt många val däremellan – för att inte tala om hur den våldsbejakande extremismen tillåtits utvecklas genom exempelvis IS-terroristerna som vi så snällt tog tillbaka – utan att grundlagsändringen skett, trots att det enligt våra nuvarande beslutsfattare går alltför lätt att driva igenom en grundlagsändring, så att man måste tajta till lagen ytterligare.
Ironiskt nog presenterade Tidöregeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i början av det här året resultatet av (ännu) en utredning om hur man eventuellt ska kunna återkalla medborgarskap för att komma åt gängkriminella. Hade man tagit tag i detta växande problem redan 2006, hade vi nu haft fler verktyg – men det pratar vi inte om.
Tro dock inte att det är nära förestående med ett beslut. En proposition från regeringen ska läggas fram 2026, som behöver röstas igenom i riksdagen, och sedan krävs ytterligare en omröstning nästa mandatperiod för att grundlagen ska ändras. Tills dess har vi antagligen fått ny färg på regeringen ännu en gång, och frågan kan bordläggas till 2029.
Detta var bara ett exempel i mängden. Eftersom det inte finns något tjänstemannaansvar (avskaffades 1974) – för övrigt en fråga som också ältats i åratal utan att ha återinförts – kan detta maktmissbruk som pågår i maktens boningar, där man har som rutin att begrava viktiga frågor i utredningar lagom till nästa val, fortsätta utan hinder. Ändå fortsätter svenska folket att ha högt förtroende för dessa överbetalda gycklare och förse dem med förnyat mandat vart fjärde år, eftersom ingen orkar bry sig i det här landet.
Så vem är det egentligen som ska skyddas, när vi redan har auktoritära ledare på plats? Snarare makthavarna som ser om sitt bo.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Danska konsumenter har börjat undvika amerikanska varumärken som en markering mot Donald Trumps utspel om att lägga beslag på Grönland. Försäljningen av Coca-Cola sjunker – samtidigt som inhemska alternativ som Jolly Cola ökar kraftigt.
Till följd av Trumps hårda utrikespolitik, där han bland annat uttryckt att han vill lägga beslag på det danska territoriet Grönland, har danska konsumenter börjar bojkotta amerikanska varor. Främst har konsumenter valt att sluta köpa den amerikanska läskedrycken Cola-Cola, något som nu blivit märkbart i försäljningen.
Carlsberg, som sköter den danska försäljningen av Coca-Cola, uppger att försäljningen är ”något nedgången” i landet.
– Det finns en viss bojkott av amerikanska varumärken och det är den enda marknaden där vi ser detta i någon större utsträckning, säger vd Jacob Aarup-Andersen till Financial Times.
Samtidigt skjuter istället lokala danska märken som Jolly Cola i höjden, där bland andra matvarukedjan Rema uppgav att försäljningen av varumärket hade ökat 13 gånger i mars jämfört med samma månad föregående år.
”Känner sig respektlöst behandlade”
USA:s vicepresident, JD Vance, har anklagat Danmark för att inte vara en ”god allierad” när man inte accepterat tanken på att USA ska ta kontroll över Grönland. Detta trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra håll.
– Danskarna är förbannade. De minns de danska soldaternas kroppar som kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott är populära, sade en dansk tjänsteman till Financial Times förra månaden.
Även i Mexiko har åtskilliga konsumenter valt att bojkotta varumärket, där man uppger att volymerna minskade med 5,4 procent i landet under det senaste kvartalet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
På självaste 1 maj spelar allsvenska Djurgårdens IF en smått fotbollshistorisk semifinal mot inga mindre än storlaget Chelsea FC från Premier League. Må vara att det är turneringen UEFA Conference League och inte Champions League, men det förtar inte Djurgårdens bedrift. Inget svenskt fotbollslag har sedan 1987 nämligen tagit sig så pass långt i en av UEFA arrangerad turnering.
När andra nu på torsdag sjunger Internationalen eller släcker sista vedklabben på valborgsbrasan, vallfärdar tusentals djurgårdssupportrar tillsammans med tillresta Chelseafans till 3Arena (före detta Tele2 Arena), för att beskåda det för Stockholmslaget historiska mötet mellan Djurgården och Londonlaget ifråga.
Matchen sparkar igång klockan 21:00 lokal tid den 1 maj 2025 – ett datum som med stor sannolikhet redan är inbränt i många blårandiga hjärtan.
Man får gå tillbaka till säsongen 1986/1987 och IFK Göteborgs möte tillika finalseger mot skotska Dundee United i dåvarande Uefacupen (motsvarande dagens UEFA Europa League), för att hitta en för svenskt vidkommande liknande klubbfotbolls-framgång.
För Djurgårdens del är framgången den största någonsin i internationella sammanhang. Kvartsfinal i Europacupen år 1955 är senaste gången DIF gjort något motsvarande (förlust mot skotska Hibernian).
Parallellt med Europaspelet har Djurgården haft en blandad start på årets Allsvenska. Efter fem omgångar har laget blott två segrar, en oavgjord och två förluster. Ett facit som visar att den historiska Europaresan också krävt sin tribut på hemmaplan.
Klubbsuccén är inte bara en glädjekälla för Djurgårdens supportrar utan också för det svenska fotbollslandslaget, vad gäller den viktiga så kallade UEFA-landkoefficienten.
Tack vare DIF:s framgångar från Conference League har Sverige klättrat upp till plats 20, förbi självaste Kroatien, i den senaste uppdateringen av landrankingen. Det kan verka som en marginell förbättring, men den påverkar antalet platser i europeiska turneringar för svenska klubblag kommande år.
Varje seger i Europaspelet ger den aktuella klubben två poäng och varje oavgjort resultat en poäng i Uefas koefficientsystem. Dessa poäng räknas därefter ihop för alla svenska lag som deltar i Europaspelet och delas med antalet svenska deltagande lag den säsongen.
Djurgårdens startelva i bortamötet mot Rapid Wien, kvartsfinal 2, UEFA Conference League, den 17 april. Foto: faksimil/DIF Inifrån #118
Chelsea – en mardrömsmotståndare på pappret
Chelsea FC är en av Europas absoluta giganter, med massiva resurser och en trupp fylld av internationella stjärnor de flesta sportchefer bara kan drömma om. Ändå har man till och från haft vissa bekymmer mot klubbar med betydligt mindre budget.
Det är precis här Djurgården kan hitta sin chans. Via ett strukturerat försvarsspel, ett aggressivt mittfält och snabba omställningar, kombinerat med badrumsmattan på 3Arena samt Chelseaspelarnas eventuella underskattning, finns det möjligen ett, måhända litet men dock, hopp om ett bra resultat.
Bara ett oavgjort resultat vore en skalp – och en sensation av större modell – i Europas fotbollsvärld. Större under har trots allt skett.
För inspiration kanske DIF ska tanka målbilder från kollegorna i hockeylaget, som i förra veckan blev klara för SHL via seger i en spännande finalserie mot självaste huvudantagonisten AIK, i den hockeyallsvenska finalen.
Trycket på biljettsystemet
Det har slagits rekord på arenan inför matchen. 3Arena rymmer cirka 30 000 åskådare vid fotbollsmatcher, men det begränsade antalet platser – tillsammans med bortafansens fasta kvot – gjorde att biljetterna tog slut på tre röda.
Det har enligt uppgifter varit sådant tryck på biljetter, att DIF på sin hemsida gjort ett formellt uttalande om saken. ”Vi hade en väldigt mycket större efterfrågan än vad vi hade utbud, vilket tyvärr garanterade att supportrar skulle bli besvikna”, skriver man.
På sociala medier har kritiken mot biljettleverantören AXS varit av det mindre smickrande slaget:”Värdelösa axs, ni borde inte få hantera någon biljettförsäljning. Ni är ett gäng amatörer!”, skriver flera frustrerade fans.
Biljetthaveriet är ett dilemma för alla större evenemang: hur behålla lojalitet och transparens när efterfrågan vida överstiger utbudet, parat med ett biljettsystem som lämnar i övrigt att önska?
Oavsett utgången i semifinalen är matchen på sätt och vis något av en milstolpe. Dels stärks varumärket Djurgården i form av exempelvis fler sponsorer samt att locka till sig talanger.
Dels får svensk klubbfotboll ett tydligt budskap: vi kan hävda oss på den europeiska scenen, trots ekonomisk underlägsenhet gentemot tunga elefanter. Det skickar signaler hem till Allsvenskan om att satsningar på spelarutveckling och lagmoral kan slå större pengar – även i 2025 års fotboll.
Dessutom visar det för de yngre i svenska ungdomsakademier att vägen till Europascenen är möjlig, även från våra breddgrader.
När slutsignalen ljuder på 1 maj återstår bara en fråga: hur långt kan Djurgården gå? Finalbiljetten i Conference League, spelad 28 maj på Wrocław Stadium, är inom räckhåll. Jag säger: Tag chansen!
Och även om det tar stopp mot Chelsea den 8 maj, då returen spelas, har Djurgården redan lämnat ett bestående avtryck. Sveriges position i Europa är starkare – både för klubbarna och landslaget – tack vare modet att tro på det lokala samt den egna förmågan.
Jan Sundstedt
Djurgårdens väg till semifinalen
Djurgårdens IF:s resa mot semifinalen i UEFA Conference League har varit både lång och imponerande. I det nya ligaformatet, där varje lag mötte sex olika motståndare (tre hemma, tre borta), ställdes Djurgården mot tufft motstånd från hela Europa.
Hemma tog DIF emot Legia Warszawa (Polen), Vitória SC (Portugal) och Panathinaikos (Grekland), medan bortamatcherna spelades mot LASK (Österrike), The New Saints (Wales) och Víkingur (Island).
Efter starka insatser i ligaspelet säkrade Djurgården avancemang till åttondelsfinal som ett av de åtta topprankade lagen. Där väntade cypriotiska Pafos, som besegrades över två matcher. I kvartsfinalen lottades Djurgården mot österrikiska Rapid Wien.
Efter en tung 0–1-förlust hemma på Tele2 Arena såg det mörkt ut inför returen i Wien, men laget stod för en av klubbens största vändningar genom tiderna och vann med hela 4–1 på bortaplan – ett resultat som säkrade en smått sensationell semifinalplats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.