MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 9 september 2025

tisdag 9 september 2025

Trumps löfte: ”Kommer stoppa alla krig”

Donald Trumps USA

publicerad 21 januari 2025
– av Markus Andersson
Donald Trump
Den som hoppades på storslagna löften under Trumps installationsceremoni blev inte besviken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under gårdagens installationstal presenterade Donald Trump en omfattande vision för sin kommande presidentperiod. Talet fokuserade starkt på teman som ”Amerika först”, återställandet av nationens stolthet och suveränitet samt löften om att göra landet ”mer fantastiskt än någonsin”.

– Vi kommer att vara en nation som ingen annan, full av medkänsla, mod och exceptionalism. Vår kraft kommer att stoppa alla krig och skapa en ny anda av enighet i en värld som har varit arg, våldsam och fullständigt oförutsägbar, deklarerade presidenten.

En central del av Trumps tal handlade om invandring och gränssäkerhet och han lovade att utlysa ett nationellt nödläge vid den södra gränsen för att stoppa all illegal invandring. Trump planerar att deportera miljontals ”kriminella utlänningar” och återinföra ”Stanna i Mexiko”-policyn. Han lovade även att skicka trupper till gränsen för att stoppa vad han kallade en ”invasion” och klassificera drogkarteller som utländska terrororganisationer.

– Jag kommer att beordra vår regering att använda den fulla och enorma kraften i federal och statlig brottsbekämpning för att eliminera närvaron av alla utländska gäng och kriminella nätverk som för med sig förödande brottslighet till USA, förkunnade presidenten.

– Som överbefälhavare har jag inget högre ansvar än att försvara vårt land från hot och invasioner, och det är precis vad jag kommer att göra. Vi kommer att göra det på en nivå som ingen någonsin har sett förut.

På det ekonomiska området lovade Trump att bekämpa inflationen och sänka priser. Han presenterade en protektionistisk handelspolicy med löften om att införa tullar på utländska varor för att berika amerikanska medborgare. För att hantera dessa tullar och avgifter planerar Trump att skapa en ny myndighet kallad External Revenue Service.

Ska ”återta” Panamakanalen

Energi- och miljöpolitiken var en annan viktig punkt i talet. Trump lovade att utlysa ett nationellt energinödläge och öka olje- och gasutvinningen under parollen ”drill, baby, drill”. Han planerar också att avsluta Green New Deal och upphäva mandatet för elfordon, vilket signalerar en betydande förändring i landets miljöpolicy.

Inrikespolitiskt lovade Trump att stoppa politiseringen av justitiedepartementet där myndigheten används som ett vapen för att bekämpa dissidenter. Han lovade också och återställa yttrandefriheten genom att stoppa statlig censur och förespråkade en färgblind och meritbaserad samhällspolicy, samt lovade att officiellt fastslå att det endast finns två kön: man och kvinna.

I utrikespolitiken gjorde Trump några kontroversiella uttalanden där han lovade att ”återta” Panamakanalen, även om detaljerna kring detta förblev oklara. I ett ambitiöst löfte sa han också att amerikanska astronauter skulle plantera flaggan på Mars under hans presidentperiod.

Presidenten presenterade även några symboliska åtgärder, som att byta namn på Mexikanska golfen till Amerikanska golfen och återge Mount Denali i Alaska sitt tidigare namn Mount McKinley.

”Stolta och starka”

Genomgående i talet målade Donald Trump upp en bild av ett USA som tappat sin väg under den föregående Biden-administrationen, men som nu skall återfå sin storhet igen. Han beskrev sin vision om en ”gyllene tidsålder” för Amerika och lovade upprepade gånger att landet åter skulle bli respekterat och beundrat över hela världen.

Trumps tal var fyllt av kraftfull retorik och stora löften. Han presenterade en agenda som, om den genomförs, skulle innebära långtgående förändringar i amerikansk inrikes- och utrikespolitik. Från invandring och ekonomi till energi och utrikespolitik, lovade Trump en radikal omvändning från den tidigare Biden-administrationens förda politik.

Avslutningsvis betonade Trump att hans vision för Amerika var en där landet skulle stå starkt, suveränt och stolt. Han uppmanade det amerikanska folket att förena sig bakom hans vision att göra USA till världens mest storslagna land och lovade att leda nationen in i vad han beskrev som den mest framgångsrika eran i dess historia.

– USA kommer att respekteras igen och beundras igen, även av människor med religion, tro och god vilja. Vi kommer att vara välmående. Vi kommer att vara stolta. Vi kommer att vara starka, och vi kommer att vinna som aldrig förr. Vi kommer inte att bli erövrade. Vi kommer inte att låta oss skrämmas. Vi kommer inte att brytas ner och vi kommer inte att misslyckas. Från och med denna dag kommer Amerikas förenta stater att vara en fri, suverän och oberoende nation.

Lovade fred inom 24 timmar

Även om Trump under talet kanske utlovade fler politiska åtgärder än vad någon tillträdande president tidigare gjort var det ändå flera tidigare utfästa löften som inte nämndes. Så sent som i veckan lovade han exempelvis att offentliggöra alla handlingar om mordet på den tidigare presidenten John F. Kennedy – ett mord där det har spekulerats att amerikansk underrättelsetjänst själva var inblandade.

Inte heller nämndes Ryssland eller Ukraina alls under installationstalet – trots att Trump tidigare lovat att få ett slut på kriget inom 24 timmar efter att han tillträtt.

För ett par veckor sedan meddelade presidenten dock plötsligt att situationen i Ukraina ”är mycket mer komplicerad” än vad han tidigare förstått och att han nu istället ”hoppas” och ”tror” att kriget ska vara över inom ett halvår. Istället för en snar fred varnade han också för att kriget kan komma att ”eskalera” ytterligare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rand Paul fördömer Trumps dödliga båtattack: ”Var tar det slut?”

Donald Trumps USA

publicerad 7 september 2025
– av Markus Andersson
Rand Paul är en av få amerikanska makthavare som konsekvent förespråkat en icke-interventionistisk utrikespolitik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.

Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.

— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.

Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.

— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.

Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:

— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?

I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.

Trump: ”Låt detta bli en varning”

President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.

”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.

Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”

Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.

USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.

”Omoraliskt hot”

Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.

Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.

Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska medier: Amerikanska agenter infiltrerar Grönland

Donald Trumps USA

publicerad 27 augusti 2025
– av Markus Andersson
Donald Trump har vid upprepade tillfällen slagit fast att Grönland ska bli amerikanskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Minst tre amerikaner med band till president Donald Trump genomför påverkansoperationer på Grönland i syfte att undergräva relationen mellan Danmark och Grönland.

Männen kartlägger Trump-vänliga grönländare och samlar information som kan användas för att skada Danmarks anseende, uppger källor till danska medier.

Aktörer med direkta kopplingar till Vita huset bedriver systematiska försök att infiltrera det grönländska samhället. Målet är att skapa en pro-amerikansk frigörelserörelse och försvaga banden till Danmark, avslöjar flera anonyma källor med insyn i ärendet för danska skattefinansierade DR.

En av männen, som ofta synts offentligt tillsammans med president Trump och nyligen fått en roll med inflytande över USA:s säkerhetspolitik, landade tidigare i år i det snötäckta Nuuk med ett tydligt uppdrag. Han upprättade listor över både Trump-sympatisörer och motståndare bland grönländska medborgare, rapporteras det.

Samtidigt uppges han ha samlat in material om kontroversiella danska ärenden – som tvångsomhändertaganden av grönländska barn och den så kallade spiralaffären där danska läkare utan samtycke satte in preventivmedel i grönländska kvinnor.

— Det vi ser är användningen av mjuk makt, påverkan och försök att skapa intern splittring, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Dansk säkerhetstjänst bekräftar påverkanskampanjer

Både danska myndigheter och landets regering övervakar nu noggrant amerikanernas rörelser på jätteön. Två av männen, båda med bakgrund i Trump-administrationen, har de senaste åren regelbundet rest mellan USA och Grönland för att bygga upp nätverk bland politiker och affärsmän.

— Vi är alla oroliga för det här. Självklart är vi det, bekräftar en regeringskälla.

Danska säkerhetstjänsten PET bekräftar också att Grönland utsätts för påverkanskampanjer och att man är i ”löpande och tät dialog med de grönländska myndigheterna om utvecklingen i hotbilden”.

Enligt PET:s bedömning syftar kampanjerna till att ”skapa splittring i förhållandet mellan Grönland och Danmark” genom att exploatera verkliga eller fabricerade konflikter.

Amerikansk strategi i tre faser

Källor inom regeringen beskriver Trump-administrationens Grönlandsstrategi som uppdelad i tre distinkta faser sedan presidenten i december 2024 förklarade att amerikanskt ”ägande och kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet”.

Först kom charmoffensiven, symboliserad av Donald Trump Jr:s uppmärksammade Nuuk-besök i januari. Därefter följde pressen mot Danmark, när vicepresident J.D. Vance i mars besökte den amerikanska Pituffik-basen och anklagade Danmark för att svika grönländarna. Nu befinner sig strategin enligt källorna i sin tredje fas: infiltration av det grönländska samhället.

En källa varnar för att sommarens lugnare aktivitet kan vara vilseledande:

— Kanske är det vi just nu upplever lugnet före stormen. Och kanske är de färre aktiviteterna på Grönland ett uttryck för att professionella institutioner har börjat operera, vilket de kommer vara bättre på att dölja, spekulerar han.

Oron förstärktes efter Wall Street Journals rapportering i maj om att amerikanska underrättelsetjänster fått order om att intensifiera spionaget på Grönland, med fokus på självständighetsrörelsen och kartläggning av Trump-sympatisörer.

Känsligt för Danmark

De amerikanska aktiviteterna placerar också danska makthavare i en delikat position. Medan man vill uppmärksamma grönländarna på påverkansförsöken och förhindra dessa, är man samtidigt av politiska skäl måna om att inte uppfattas som inblandande i Grönlands interna angelägenheter.

— Grönländarna får gärna arbeta för självständighet, och USA får gärna investera och arbeta för starkare band till Grönland, förklarar en källa, men betonar samtidigt att det finns gränser som inte får överskridas

— Det är ingen som får spionera – inte heller amerikanerna.

Vita huset har inte velat kommentera anklagelserna från danska medier, och USA:s ambassad i Köpenhamn hänvisar till att ”den amerikanska regeringen kontrollerar eller styr inte privata medborgares handlingar” samt att man ”respekterar det grönländska folkets rätt att själva bestämma sin egen framtid”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.