Under våren släppte Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta en längre rapport med förslag kring hur EU:s inre marknad bör stärkas och utvidgas – en rapport som i veckan också debatterades i EU-parlamentet.
– Vi måste agera nu. Tröghet eller passivitet på dessa fronter riskerar att reducera våra val till en enda fråga: huruvida vi vill bli en koloni till USA eller Kina om tio år, varnade den socialdemokratiske politikern.
Idag fokuserar EU:s inre marknad på ”fyra friheter” – fri rörlighet för varor, tjänster, personal och kapital – och Letta vill att även friheten för forskning, kunskap, innovation och utbildning ska läggas till på denna lista, och ser dessutom gärna att man gör fler gemensamma satsningar även på energi, telekommunikation och finans.
Flera EU-parlamentariker argumenterade för att Europas välstånd och konkurrenskraft måste fördjupas och stärkas och att avbyråkratisering och mindre krångliga regelverk behövs för de företag som verkar inom EU.
Enligt rapporten finns i EU-länderna sammanlagt cirka 33 000 miljarder euro i olika former av besparingar, och cirka 300 miljarder euro av EU-medborgarnas besparingar investeras varje år i den amerikanska ekonomin – pengar som istället hade kunnat gynna det europeiska välståndet.
Vill skapa ”besparings- och investeringsunion”
Flera parlamentariker argumenterade också för att EU:s kapitalmarknad är dysfunktionell jämfört med den amerikanska, och att det idag är mycket lättare för företag i USA att hitta finansieringsmodeller, något som måste förändras.
– 300 miljarder euro flödar varje år till USA. Det är nästan dubbelt så mycket som EU-budgeten. Det är kapital som vi måste investera och därför är kapitalmarknadsunionen av avgörande vikt, sa den belgiske kristdemokraten Wouter Beke.
Letta förespråkar att dessa 300 miljarder euro istället används i en ny europeisk ”besparings- och investeringsunion” – ett förslag som också stöds av EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen.
Den nationalkonservative belgiske EU-parlamentarikern Johan Van Overtveldt beklagade också de gränskontroller som exempelvis Sverige och Tyskland satt upp och som påstås hota den fria rörligheten inom unionen.
– Detta riskerar oundvikligen den fria rörligheten för varor och tjänster. För att undvika att hamna på ett sluttande plan i frågor som är så viktiga som den inre marknaden måste vi därför också arbeta för en effektiv asyl- och migrationspolitik, deklarerade han.