Två av tre unga personer med könsdysfori kommer inte längre att identifiera sig som det motsatta könet inom fem år, visar en studie från Tyskland. Framförallt är det unga kvinnor som väljer att ”ändra tillbaka” sin identitet.
Centralinstitutet för statlig sjukförsäkring i Tyskland har granskat sjukhusräkningar från landets vårdcentraler för försäkrade medborgare i åldrarna fem till 24 år. Personerna man granskat blev diagnostiserade med könsdysfori mellan åren 2013 och 2022, där forskarna sedan följde personerna under en nioårsperiod. Tanken med studien var att titta på bland annat demografi, utbredning samt även varaktighet för de som har fått diagnosen.
I studien, som publicerats i tyska tidskriften Deutsches Äerzteblatt, upptäckte man att 63,6 procent av barn och unga med diagnosen könsdysfori avvek från sin diagnos inom loppet av bara fem år. Endast 36,4 procent av de deltagarna i studien hade en fortsatt bekräftad diagnos efter den tidsperioden.
Främst var det kvinnor och flickor i åldrarna 15 till 19 år som ”ändrade” sig, där 72,7 procent av deltagarna uppgav att man efter perioden återigen identifierade sig med sitt biologiska kön. Samtidigt avvek också 50,3 procent av män i åldrarna 20 till 24 år från sin diagnos inom fem år.
Lider ofta av depression
Man fann också att tre fjärdedelar av unga med könsdysfori samtidigt hade minst en annan psykiatrisk åkomma. Främst led transpersoner av depression, där 57,5 procent av kvinnorna och flickorna hade detta, samt 49,3 procent av männen och pojkarna. Därefter var också ångest vanligt, följt av borderline personlighetsstörning. Även ADHD och PTSD återfanns hos ungefär en tiondel av deltagarna.
Vidare upptäckte de tyska forskarna att antalet diagnoser på kort tid har ökat med 289 procent, enligt deras uträkningar. Forskarna påpekar också att andra studier också kommit fram till att diagnoserna ökat med allt ifrån 280 procent till 1019 procent.
Forskarna menar att orsaken till denna ökning kan variera från ”verklig ökning av prevalensen” och ”ökad medvetenhet, minskad stigmatisering” till ”social smitta” eller ”överdiagnostik”.
”Det krävs ytterligare forskning om orsakerna till den låga persistensen av diagnoser och den observerade ökningen av prevalensen”, konstaterar forskarna. ”Under tiden bör diagnosens stabilitet och den höga förekomsten av medföljande psykiska störningar beaktas i rekommendationer för att starta könsbytesbehandling i tonåren.”
