En granskning visar att minst 30 ledare för kriminella gäng i Sverige sluppit straff för brott de bevisligen begått – exempelvis narkotikabrott och vapenbrott.
Ofta behöver gängledarna bara avtjäna straffet för de grövsta brotten de dömts för – och slipper alla konsekvenser för brottslighet där straffvärdet är lägre.
I Uppdrag Gransknings dokumentärserie ”Skyttarna” har flera dömda gängkriminella intervjuats. Även om de dömts till fleråriga straff för grov brottslighet så framgår det att de begått en lång rad ”mindre allvarliga” brott för vilka de sluppit straff.
Skälet är så kallade åtalsunderlåtelser – alltså att åklagaren väljer att inte väcka åtal mot en person, trots att det är fastställt att den misstänkte är skyldig. Istället fokuserar man enbart på de mer allvarliga brotten.
– Man kan säga att det är dom utan rättegång. Alltså en lagföring. En dom som registreras i kriminalregister men som inte föranleder något extra straff, säger Lennart Guné, överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
30 gängledare för kriminella Nätverk som ”Foxtrot”, ”Dödspatrullen” och ”Bandidos” har tillsammans fått fler än 100 åtalsunderlåtelser, och sluppit straff för bland annat sexköp, narkotikabrott, vapenbrott och rattfylla.
– Att de får åtalsunderlåtelse. Då tror jag att man helt och hållet missat vad det här egentligen ska gälla, menar Jale Poljarevius, underrättelsechef vid polisregion Mitt.
Han pekar på att det sänder fel signaler att grovt kriminella individer med gedigna brottsregister slipper undan straff för brott som de faktiskt gjort sig skyldiga till.
Handlar om ”resurser”
Överåklagare Lennart Guné, menar att det i grund och botten är en resursfråga och att åtalsunderlåtelser gör det lättare för rättssystemet att hantera de som begår många brott.
– Det finns rättssystem där man alltid plussar på straffvärdet för varje tillkommande brott. Du har säkert hört talas om månghundraåriga straff i vissa rättsordningar. Det skapar sina problem och det måste man hantera på något sätt.
Kritiker pekar dock på att det är orimligt och orättvist att notoriska återfallsförbrytare premieras och slipper konsekvenser för flertalet brott de begår – så länge de även döms för ännu grövre brottslighet.
