Författaren är mycket kritisk till regeringens försvar av DCA-avtalet och dess utformning, där USA får tillgång till svenskt territorium och ett stort antal svenska militärbaser, och där det fortfarande är oklart om kärnvapen kommer att placeras på svensk mark.
”Det ser ut som ett kapitulationsdokument efter ett förlorat krig. Segrarmakten USA får ’obehindrad tillgång’ till svenskt territorialvatten, territorium och luftrum samt 17 viktiga militäranläggningar”, noterar Guillou.
Den borgerliga regeringen hävdar att DCA-avtalet, där USA får tillgång till ett stort antal svenska militärbaser, ”är en förutsättning för att Sverige snabbt och på ett väl förberett sätt ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge” och att detta bara är möjligt ”genom att USA kan ha militär personal på plats i Sverige”.
”Amerikanska förband som tillfälligt stationeras i Sverige ska kunna nyttja vissa svenska baser och anläggningar gemensamt med svensk förband”, skriver regeringspartiernas försvarspolitiska talespersoner och menar att Sverige ”står solidariska med våra vänner” i Nato.
”Genom ingåendet av DCA-avtalet skapar vi konkreta förutsättningar att både ge och ta emot stöd, och avtalet är bra både för Sverige och vårt närområde som helhet. Det bidrar till säkerhet och stabilitet”, hävdas det vidare.
”Står över svensk lag”
Författaren och skribenten Jan Guillou är dock inte imponerad över argumentationen och betonar att regeringen genom avtalet binder Sverige till USA – oavsett vem som är president och oavsett om Sverige eller USA skulle lämna Nato i framtiden.
”USA har gett sig in i det ena katastrofala kriget efter det andra i modern tid, Vietnam, Afghanistan och Irak. Och nu är vi fångar enligt avtal ombord på hangarfartyget utan att veta vart vi är på väg och utan att ha något att säga till om”, skriver han i tabloiden Aftonbladet.
Han anser att DCA-avtalet är ”häpnadsväckande läsning” och pekar på hur Sverige i praktiken ger upp sin suveränitet och överlåter delar av sitt territorium till USA.
”Det ser ut som ett kapitulationsdokument efter ett förlorat krig. Segrarmakten USA får ’obehindrad tillgång’ till svenskt territorialvatten, territorium och luftrum samt 17 viktiga militäranläggningar, flygbaser, örlogshamnar och arméförläggningar”.
”USA får dessutom rätt att bygga slutna områden på dessa baser dit vi infödingar eller våra myndigheter ej äga tillträde… Amerikanska militärer, deras familjemedlemmar och betjäning, står över den svenska lagen. Inte ens Säpo får inspektera deras fordon eller bostäder. Full tullfrihet ut och in och momsbefrielse gäller hela den utländska hären. Civilrättsliga åtgärder får inte riktas mot dem”, noterar han vidare.
”Smart politisk lögn”
Han är också starkt kritisk till regeringens försvar att avtalet och menar att detta mest består av ”babbel” och ett ”långfinger” mot det svenska folket – med floskler om att ”avtalet är en grundsten för försvaret av Europa”, ”bred samsyn i riksdagen” och behovet av ”säkerhet och stabilitet”.
Författaren menar också att regeringen använder sig av ”politiska lögner” i sin argumentation när man säger att ”det inte är aktuellt med kärnvapen eller permanenta baser i Sverige”.
”Det är en sån där smart politisk lögn som ser sann ut. Det är klart att det inte är ’aktuellt’. Just nu finns ingen amerikansk bas i Sverige, således heller ingen permanent. Kärnvapen är heller inte ’aktuellt’ just nu. Men våra grannländer har i sina liknande avtal med USA förbjudit kärnvapen på det egna territoriet. Finland har till och med lagstiftat om kärnvapenförbud. Innan det blir ’aktuellt’ alltså”.
Guillou pekar vidare på att regeringen försöker utmåla kritiker av DCA-avtalet som farliga landsförrädare och hur dessa beskrivs som ”aktörer som vill skada Sveriges intressen”.
”Den som kritiserar detta underkastelseavtal med USA är alltså en brottsling”, noterar han.