Ny utbildning ska göra vården mindre ”rasistisk”

Uppdaterad april 4, 2024 , Publicerad april 3, 2024
– av Jan Sundstedt
Målsättningen är att "höja kunskapen inom hela organisationen".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Socialstyrelsen har tagit fram en ny utbildning i syfte att bekämpa vad man beskriver som ”rasism” och ”diskriminering” inom hälso-, sjuk- och tandvården.

– Så länge vi har rasism i samhället kommer det att avspeglas i vården, eftersom vården är en spegling av hur det ser ut i stort, hävdar Sara Tedsjö, regionutvecklare vid Västra Götalandsregionens kunskapscentrum som varit med och utformat utbildningsmaterialet.

– Det har funnits en föreställning om att melaninrik hud ska vara tjockare, vilket är rent felaktigt, och den föreställningen riskerar att skapa ett lidande för patienterna. Ibland har man använt olika sorters nålar på olika sorters hud trots att det inte är motiverat. Det har också förekommit rutiner där man applicerat plåster med lokalbedövning olika länge beroende på vilken hudfärg patienten har haft. Sådant här förstärker fördomarna om att vi människor är anatomiskt och fysiologiskt olika, vilket vi inte är, påstår hon vidare.

Forskning de senaste decennierna har dock visat på betydande skillnader mellan olika etniska grupper, bland annat vad gäller metabolism, kliniska effekter och biverkningar av olika läkemedel, där de som har afrikanskt ursprung kan reagera annorlunda på vissa läkemedel gentemot de med europeisk härstamning.

I USA används termen ”rasbaserad medicin”, för att beskriva de läkemedel som är inriktade på specifika genetiska kluster som visats ha en benägenhet för en viss sjukdom – ett känt sådant exempel är hjärtmedicinen BiDil som godkänts specifikt för användning hos afroamerikanska patienter, eftersom tidigare studier visat att dessa svarar mindre effektivt på traditionella behandlingar än vita patienter med liknande tillstånd.

”Riktar sig till alla”

Tedsjö menar vidare att muslimsk vårdpersonal är särskilt utsatt för ”rasism” och diskriminering.

– Vi har till exempel träffat studenter som berättar att de har blivit nekade att få följa med in på undersökningsrum för att de bär slöja. Det finns också studier som visar att primärvårdsläkare utsätts för mer våld och hot om de har utländsk bakgrund, jämfört med kolleger som har svensk bakgrund.

Det nya utbildningsmaterialet ”riktar sig till alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och tandvården” och beskrivs som ”en grundläggande utbildning i två delar” – först en webbaserad kurs på olika teman och sedan en grupputbildning.

– I Sverige anser vi oss vara ett icke-rasistiskt land, som tar emot flyktingar och även historiskt sett har tagit emot flyktingar i kristider. Det kan påverka hur det ser ut i dag. Vår självbild kanske inte stämmer med hur faktiskt det ser ut, fortsätter hon.

”Ingen är neutral”

Hon menar vidare att ”ingen är helt neutral och objektiv” och att ”alla” har fördomar – men att man kan lära sig att ”inte agera på dem i mötet med kollegor och patienter”.

– I slutänden handlar det om patientsäkerhet. Behandlar man patienter olika eller inte alls riskerar man vårdskador.

– Tanken är att höja kunskapen inom hela organisationen, och det här utbildningsmaterialet kommer att vara en del i det, avslutar hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad yesterday 19:28
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, ”antirasism” eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen: Barn dödas när de utför sprängdåd åt kriminella

Ökade otryggheten

Publicerad yesterday 17:03
– av Redaktionen
Polisen uppmanar föräldrar att vara närvarande i sina barns liv - både fysiskt och digitalt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Antalet bombdåd i Sverige har ökat kraftigt – och allt oftare är det barn som utnyttjas av kriminella nätverk för att utföra dem.

Polisen slår nu larm efter att flera unga skadats och minst en dödats när de hanterat handgranater och sprängladdningar.

Ökningen är dramatisk. Fram till augusti i år har 119 detonationer skett i Sverige, jämfört med 76 under samma period förra året och allt oftare är det barn och tonåringar som utför spräng- och branddåd åt gängkriminella uppdragsgivare.

Det finns flera dokumenterade fall där unga skadats svårt, och minst ett dödsfall har inträffat när unga hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska.

— Att hantera brandfarliga vätskor och sprängmedel kan vara dödligt eller exempelvis orsaka allvarliga brännskador, hörselskador eller bortsprängda händer, betonar Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Handgranater vid förskolor

På grund av det hänsynslösa utnyttjandet har Polismyndigheten startat en kampanj i sociala medier riktad till unga. Budskapet är tydligt: ta aldrig uppdrag från kriminella och hantera aldrig sprängmedel – det är livsfarligt. Polisen uppmanar också föräldrar att vara vaksamma och känna igen varningstecken.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott så kan vi tillsammans förhindra det, fortsätter Windt.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning. Vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – även vid eller i närheten av förskolor.

— En sprängladdning eller handgranat kan se ut på många olika sätt. Om du upptäcker ett misstänkt farligt föremål ska du inte under några omständigheter röra föremålet, hålla ordentligt avstånd, varna andra och larma polisen genom att ringa 112, uppmanar Dan Windt avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Miljardsatsning på vägar och järnvägar – tar 25 år att komma ikapp

Publicerad yesterday 11:25
– av Redaktionen
Decennier av eftersatt underhåll ska nu åtgärdas på både väg och järnväg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Över tusen miljarder kronor ska gå till underhåll och upprustning av svenska vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart, enligt Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur.

Samtidigt meddelar myndigheten att det kommer ta 25 år att komma ikapp med järnvägsunderhållet – och att flera planerade satsningar skrotas.

Det var i höstas som regeringen tog beslut om att rusta upp Sveriges infrastruktur i syfte att bland annat skapa bättre förutsättningar för effektiva och hållbara transporter. I tisdags presenterade Trafikverket sina förslag på hur pengarna bör användas.

Totalt ska 1 171 miljarder delas upp, där hälften av pengarna kommer gå till underhåll och hälften till utveckling av ny infrastruktur.

Planen är att bland annat komma ikapp med eftersatt underhåll på både vägar och järnvägar. Prognosen för när man kommer vara ikapp med arbetet uppskattas vara år 2037 för vägar och 2050 för järnvägen.

Det går att göra snabbare men då kan vi inte släppa fram lika mycket tågtrafik som vi gör i dag, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana till skattefinansierade SVT.

”Resor ska bli effektivare”

Det kommer också göras en hel del satsningar för att möta ”Sveriges framtida behov av effektiva, hållbara och robusta transporter”. Vidare kommer man också att skrota vissa projekt som varit aktiva, bland annat utbyggnaden av dubbelspår i Maria–Helsingborg samt Gävle–Kringlan, som anses vara för dyra. Detta gör man för att frigöra pengar till andra projekt som man anser har större nytta.

Mycket i den här planen handlar om bättre förutsättningar för arbetspendling, ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkt totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare, säger Maiorana.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige skickar polis och militär till EU-toppmöte i Köpenhamn

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Det senaste större nordiska polissamarbetet skedde i samband med att Sverige stod som arrangör för Eurovision i maj 2024

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Sverige skickar både polis och militär personal till EU-toppmötet i Köpenhamn i veckan där omkring 40 europeiska ledare samlas.

Bland resurserna som avsatts finns motorcykelburna poliser, bombhundar och militär personal med antidrönarutrustning.

EU-toppmötet äger rum den 1–2 oktober och samlar ledare från hela Europa för att diskutera den europeiska försvarsförmågan samt fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Mötet leds av Europeiska rådets nya ordförande António Costa, med Danmarks statsminister Mette Frederiksen som värd.

Den danska polisen har begärt förstärkning från sina nordiska grannländer inför det omfattande säkerhetsarbetet och förutom Sverige bidrar även Norge med polisresurser.

— Det sker som ett led i vårt nordiska samarbete, polismyndigheterna emellan och på begäran av dansk polis, säger Linda Hedmark, chef vid operativa enheten Noa.

Den svenska insatsen omfattar flera specialresurser, däribland motorcykelburna poliser som kan ta sig fram snabbt i trafik, samt särskilt tränade bombhundar som snabbt kan identifiera eventuella sprängmedel.

”Kärnan i Natosamarbetet”

Det senaste större nordiska polissamarbetet skedde i samband med att Sverige stod som arrangör för Eurovision i maj 2024. Då skickade Norge och Danmark polisresurser till Malmö.

Utöver polisinsatsen bidrar även Försvarsmakten med resurser till säkerhetsarbetet. Sverige skickar militär personal specialiserad på att hantera eventuella drönarhot – en växande säkerhetsutmaning vid stora internationella möten.

— Konkret handlar det om att stötta med svensk militär antidrönarförmåga genom ett förbandsbidrag. Uppdraget kommer i grunden handla om att värna en allierads och en grannes suveränitet och territoriella integritet, vilket också är kärnan i Natosamarbetet; att samarbeta och stärka varandra för den gemensamma säkerheten, uppger Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen vid Försvarsmakten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.