MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 23 juni 2025

måndag 23 juni 2025


Gör egen växtnäring enkelt och smidigt

publicerad 2 mars 2024
– av Sofie Persson
Pulver av äggskal kan göra susen för många växter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det finns mängder av olika sorters växtnäring att köpa i butik till plantorna i hemmet eller trädgården, men det finns också flera sätt att använda sig av det man faktiskt redan har hemma. Bananvatten, potatisskal eller äggpulver är avfall som kan ge näring till växterna.

När det gäller att ge växtnäring till sina plantor är det klokt att komma ihåg att alla plantor är olika och därmed ofta har väldigt olika behov av näring. Sedan finns det ingen exakt vetenskap kring hur mycket näring det finns i varje matsked växtnäring, det gäller även när man köper den i butik, enligt Land.se. När man ska ge näring första gången är det därför bra att börja lite lugnt och sedan testa sig fram för att se vad de olika plantorna behöver. Ett tips är att börja med plantor man är mindre rädd om innan man ger växtnäring.

Det är också fördelaktigt att alltid använda rester från ekologiska varor istället för konventionella, särskilt när man använder skal. Vissa produkter är dock mer okej än andra även om de inte är ekologiska.

Växter gillar potatis

Potatis ska vara en höjdare för gödning av växer och man kan använda den på lite olika vis. Det absolut enklaste knepet är att spara potatisvatten i en behållare efter att man kokat potatis. Låt svalna helt innan vattning.

Ett annat knep är att ta vara på potatisskalen. Lägg skalen i vatten och låt stå så att potatisens nyttigheter dras ur. Det går även att torka skalen och sedan strö ut i trädgården eller krukor. Det rekommenderas inte att man lägger ut potatisskal som de är i trädgården eftersom det kan locka skadedjur.

Potatis ska vara bra för förstärkning av rotsystemet och även kunna påskynda växtsäsongen för vuxna växter. Den har även hög halt av mineraler. I trädgården ska den främst främja gurka, zucchini, kål, rosett, rova och vitlök och ska även vara bra för bärbuskar.

För inomhusplantor rekommenderas att man använder potatisvatten ungefär en gång varannan månad. Det finns viss risk att sjukdomar kan spridas om potatisen man använt är smittad och man inte rengjort den ordentligt. Den främsta risken ligger då hos närbesläktade grödor som exempelvis tomater, paprika och äggplantor.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Frukostnäring

Istället för att hälla ut kaffet som blev kvar i kannan på morgonen kan man hälla det i vattenkannan. Späd sedan med ungefär tre delar vatten, eller mer, och använd för att gödsla växter inne och ute. Just bryggkaffe har ett pH-värde mellan cirka fem och sju, vilket gör det ännu bättre för växter som gillar lite lägre pH-värde, som exempelvis Aloe Vera.

Även kaffesump är utmärkt för växter och kan förbättra jordens struktur när den blandas i jorden. Det är enklast att först sprida ut kaffesumpen på tidningspapper och låta torka, sedan kan man sprida ut eller blanda i jorden. Kaffe innehåller kväve, kalium och magnesium.

Liksom med potatis kan man spara vattnet när man kokat ägg. Ägg innehåller främst kalk och kalcium men även magnesium och fosfor. Det går också att spara äggskal och lägga dem i vatten, låta sjuda en stund, och sedan vattna med efter att det svalnat. Bäst ska dock vara att torka äggskal och mala dem till ett fint pulver i exempelvis en kaffekvarn. Ett tips är att blanda torkad kaffesump med äggskalspulver och blanda i jorden.

Bananvatten

Släng inte bananskalen utan lägg dem i en behållare och fyll upp med vatten. Vissa menar att det räcker med en timme i ett vattenbad för att bananskalen ska frigöra näringsämnen, medan andra hävdar att det ska stå i en till två veckor. Låter man bananvattnet stå längre än en dag bör man täcka behållaren med lock för att förhindra lukt och mögel, ställ då på en mörk och sval plats och ta bort skalen innan vattning.

Det ska också gå fint att koka bananvattnet för att skynda på processen. Koka då i cirka en halvtimme och låt vattnet svalna helt innan vattning. Det ska vara mer effektivt att skära upp bananskalen, men den late kan med fördel endast lägga ner skalen som de är. Bananskal ska innehålla kalium, fosfor och magnesium som är bra för plantor.

Recept: Frukostavfall

Mixa äggskal, bananskal och lite kaffesump tillsammans med lite vatten, späd sedan ”geggan” så det blir ungefär tre deciliter. Receptet kommer från Land.se.

Te ska också vara bra för plantor. Näringsinnehållet beror på vilket te man använder, men te ska generellt ha hög näring. Liksom med kaffe kan man här använda ”teslattar” och spä ut med vatten för att sedan vattna. Har man tepåsar man vill bli av med kan man ta ut tebladen och blanda i jorden. Även använda tepåsar med te kvar, som är gjorda av papper, kan läggas direkt i jorden.

Recept: Te med havregryn

Töm en tepåse i en behållare och lägg sedan till en deciliter havregryn. Fyll på med några deciliter kokande vatten och låt stå minst en timme. Sila sedan vätskan och använd för att vattna med. Receptet ska innehålla en stor mängd kväve. Kan vattnas med ungefär var tredje vecka.

Risvatten

Det innehåller mycket fosfor och andra viktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium, vilket gör det till ett utmärkt gödselmedel för växter. Risvatten har också ett lätt alkaliskt pH. Blanda ris och vatten, låt stå en stund. Man kan också spara vattnet man sköljer riset med.

Gör eget benmjöl

Benmjöl är vanligt att använda vid gödsling av växter och finns att köpa i butik. Det går det också fint att göra egen med hjälp av kycklingben efter middagen. Koka benen en stund för att mjuka upp och få bort eventuella köttrester. Sila sedan vätskan, ett tips är att spara den och använda som buljong. Skölj benen i kallt vatten, baka sedan benen i ugnen cirka 20 minuter på 180 grader. När benen svalnat kan man mala dem i en kaffekvarn till ett fint pulver. Sedan kan man blanda en tesked av pulvret med vatten i vattenkannan och vattna sina plantor.

 

Foto: Jonathan Kemper/Unsplash

Tändstickor

Tändstickor innehåller bland annat fosfor och svavel som växter gillar. Stick ner några stycken i krukorna så kommer nyttigheterna att spridas varje gång man vattnar. Detta ska kunna hjälpa både rotsystemet och bladväxten. Det går också att lägga ett gäng tändstickor i vatten en stund för att istället vattna med.

Använd naturen

Om hösten kan man samla ihop en hög med döda löv och ta in. Skölj av dem och lägg sedan i en större plastlåda eller liknande och torka dem. Smula dem med händerna, och om man vill ha ännu finare lövpulver kan man lägga dem i en kaffekvarn eller mixer. Sedan kan man använda lövpulvret för att blanda ner i jorden. Det innehåller mycket näringsämnen och drar till sig mikroorganismer, det kan även hjälpa till att göra jorden med luftig, vilket vissa plantor föredrar.

Bor man vid kusten kan man passa på att plocka tång om somrarna. Tång är rikt på kväve, fosfor och kalium samt flera viktiga mikronäringsämnen. Dock innehåller det inte lika mycket kväve som djurgödsel gör. Tång kan även innehålla en hel del salt, därför kan det vara bra att kompostera tången öppet under vintern, då saltet kommer försvinna, enligt Expressen. Eftersom det lätt tar upp tungmetaller från havet är det bäst att inte använda tång till odling av grönsaker och annat ätbart, utan att fokusera på andra växter. Tång kan läggas ovanpå rabatterna eller blandas i jorden.

Ett annat tips är att lägga på lite gräsklipp på jorden efter gräsklippningen, det är ett mycket effektivt gödselmedel. Det fungerar även med ogräs. Brännässlor är också bra för plantorna, därför kan man göra nässelvatten. Blanda i lite nässlor i vattenkannan eller i en behållare inne och låt stå några dagar. Man kan också torka nässlor för att använda vid senare tillfälle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tälta i naturen – tänk på det här

publicerad Igår 9:09
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ska man ut och tälta i skogen kan det vara bra att veta vilka regler som gäller. Bland annat måste man be markägaren om lov vid större grupper och det är viktigt att veta vad som gäller i respektive kommun.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


I Sverige har vi allemansrätten, vilket i korthet innebär att alla har möjlighet att röra sig fritt i naturen, och även innebär att man får lov att tälta på vissa platser. Däremot finns det speciella regler som gäller vid tältning och man får inte göra precis hur man vill, enligt Naturvårdsverket.

I regel får man tälta enstaka dygn i naturen, men inte för nära bostadshus eller liknande. Tältet får heller inte slås upp på betesmarker, vid jordbruk eller planteringar. Det går bra med ett par, tre tält åt gången, men vill en större grupp tälta måste man ansöka om lov från markägaren, detta eftersom det då finns större risk för markskador och sanitära olägenheter.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler, något som Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

När det gäller tältning i nationalparker och naturreservat gäller dock speciella regler. Oftast är det endast tillåtet att tälta på angiven plats, men i vissa fall kan tältning vara helt förbjuden. Det brukar finnas anslagstavlor i området som berättar hur man ska gå till väga.

De flesta kommuner har även särskilda bestämmelser för tältning och det kan därför finnas förbud mot att tälta i friluftsområden, parker eller idrottsområden. Det går att hitta information hos kommunen ifråga.

En grundregel som är viktig att följa är att alltid lämna platsen som man fann den, eller ännu bättre. Det vill säga att man alltid bör plocka med sig sitt eget skräp och om någon tidigare gäst skräpat ner hjälper man naturen om man plockar med sig även det.

 


 

Tips från Friluftsfrämjandet för att hitta den bästa tältplatsen:

1. Leta efter platt mark, det är inte skönt att sova på stenar eller grästuvor.

2. Det ska vara torrt. Tältet stänger inte alltid ute all fukt.

3. Det kan vara bekvämt om det finns vatten i närheten för diskning, eldsläckning eller bad. Tips på hur man hittar dricksvatten har Nya Dagbladet tidigare skrivit om.

4. Hur blåsigt är det? Lite blåst kan vara bra mot mygg, men befinner man sig i fjällen kan en plats i lä vara att föredra.

5. Fästingar trivs extra bra i högt gräs, vilket därför kan vara bra att undvika.

6. Åt vilket håll är soluppgången? Morgonskugga är att föredra för att undvika svettiga morgnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturum – portar till naturens liv

publicerad 16 juni 2025
– av Redaktionen
Tv: Naturum Vattenriket i Kristanstad. Th: Pyssel med tassavtryck i Naturum Färnebofjärden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att besöka ett av Sveriges 32 naturum passar perfekt för dem som vill hitta tillbaka till naturen och som kanske inte har råd att spendera alltför mycket pengar på nöjen. Naturum är ofta uppskattat av barnen och även en upplevelse för de vuxna.

Naturum skapades 1973 på initiativ av Naturvårdsverket. Det var i samband med invigningen av Ölandsbron som de tre första öppnades på Öland i form av enklare husvagnar där man informerade om öns natur. Vid senare tillfälle flyttades en av husvagnarna till den norra sidan av ön, till Trollskogen, och en av de övriga till Ottenby söder om ön.


Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2023.


Naturum är i korthet besökscentrum där man kan lära sig om det lokala områdets flora och fauna samt även inspireras att tillbringa mer tid i naturen. De drivs av en länsstyrelse, en kommun eller en stiftelse. Idag finns 32 naturum i hela Sverige från Abisko till Öresund. Flest finns i södra delen av landet.

Den ursprungliga tanken att ge allmänheten mer grundläggande information om naturen ligger fortfarande kvar som en stark grund där man också lagt till en familjevänlig puts. Besökscentren är väldigt lärorika, men på ett roligt och upptäckande vis som passar barn och vuxna. Ofta bjuds det på guidade turer, naturutställningar, föreläsningar och filmvisningar. Det finns även möjlighet för stora och små att vara kreativa med diverse pyssel där naturen ger gnista till inspiration.

De har öppet året om i viss mån, främst under sommaren och under skollov. Inträdet är gratis på alla besökscenter. På Naturvårdsverkets hemsida kan man hitta alla 32 naturum i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans

publicerad 14 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol.

Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter:

Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det?

Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt.

Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av ”festande”.

Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fladdermöss ”surfar” i vinden

publicerad 7 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fladdermöss använder stormars varmfronter för att ”surfa” på när de migrerar, visar forskning. På det viset använder de mindre energi och kan flyga längre sträckor.

Större brunfladdermus är Sveriges största art av fladdermus med en vingbredd på 30 till 45 centimeter. Arten lever även i Finland. Liksom fåglar förflyttar sig även fladdermusen årligen tusentals kilometer i Nordamerika, Europa och Afrika. Nu har forskare från Max Planck Institute of Animal Behavior (MPI-AB) studerat 71 större brunfladdermöss under deras ungefär 1 600 kilometer långa vårflyttning över den europeiska kontinenten. Med hjälp av sensorer har man kunnat mäta fladdermusens aktivitetsnivåer samt även temperaturer i luften den vistas i.

Forskarna upptäckte att fladdermössen ofta gjorde pauser i sitt flygande, men att de kunde färdas hela 400 kilometer under en enda natt, vilket slår det tidigare rekordet för arten. Fladdermössen avbröt sina flyttflygningar med frekventa stopp, troligen för att de behövde äta kontinuerligt.

Till skillnad från flyttfåglar går fladdermöss inte upp i vikt inför flytten, förklarar Dina Dechmann vid MPI-AB, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande. De behöver fylla på energi varje natt, så deras migration har ett hoppande mönster snarare än en rak linje.

Vidare upptäckte man ett intressant mönster i fladdermössens migrering. Vissa nätter valde fler fladdermöss att flyga jämfört med andra nätter, vilket visade sig bero på vädret. Fladdermössen började flyga på nätter när lufttrycket sjönk och temperaturen steg, med andra ord när det var inkommande stormar. Sensorerna på sändarna som mätte aktivitetsnivån visade dessutom att fladdermössen använde mindre energi när de flög under dessa nätter med varm vind. Efter analyser framkom det att fladdermössen använde varma vindar vid stormar för att ”surfa” på.

De red på stormfronter och utnyttjade den varma medvinden, säger Edward Hurme, forskare vid MPI-AB. Det är känt att fåglar använder vindens stöd under migrationen, och nu ser vi att fladdermöss också gör det.

Resultaten i studien är viktig för fladdermössens överlevnad, menar forskare. Migrerande fladdermöss hotas av mänsklig verksamhet, särskilt vindkraftverk som orsakar många kollisioner. Att veta var och när fladdermöss migrerar kan bidra till att förebygga dödsfall.

Vi kan vara fladdermössens beskyddare och hjälpa vindkraftparker att stänga av sina turbiner på nätter när fladdermöss flyger förbi, säger Hurme.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.