Annons:

127 myndigheter drabbade av cyberattack

Publicerad januari 25, 2024
– av Markus Andersson
Finansinspektionen och Göteborgs universitet - två av de drabbade myndigheterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Helgens cyberattack mot det finländska it-serviceföretaget Tietoevry drabbade minst 127 svenska myndigheter. Samtliga ska ha varit anslutna till personaladministrationssystemet Primula som också påverkades av angreppet.

Det finns oro över att personuppgifter från myndigheterna kan ha kommit i orätta händer i samband med attacken, Tietovry kände sig också nödgade att stänga ner tjänsten Primula under helgens hackerangrepp.

Tjänsten används bland annat för att sköta och administrera personaluppgifter åt hela 127 svenska myndigheter, och det handlar bland annat om känsliga myndigheter som Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Statskontoret.

Till skattefinansierade Sveriges Radio säger Mikael Östlund på Myndigheten för psykologiskt försvar att han är orolig för att känslig information om personalens hemadresser och deras anhöriga nu kan ha kommit på villovägar.

Annons:

Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Daniel Ström säger sig dock inte vara orolig på samma sätt och menar att det bara handlar om ”personaladministrativ information” och att man inte skulle använda systemen ”ifall vi bedömt den informationen som skyddsvärd”.

Ett stort antal kommuner och regioner använder också Primula för att hantera personuppgifter och under de senaste dagarna har det inkommit många rapporter om störningar och att tekniska tjänster slutat fungera.

Följande myndigheter ska ha drabbats av angreppet:

Allmänna reklamationsnämnden
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetsmiljöverket
Barnombudsmannen
Blekinge tekniska högskola
Bokföringsnämnden
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Centrala studiestödsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Domarnämnden
E-hälsomyndigheten
Ekonomistyrningsverket
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Etikprövningsmyndigheten
Exportkreditnämnden
Fastighetsmäklarinspektionen
Finansinspektionen
Finanspolitiska rådet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Fortifikationsverket
Forum för levande historia
Försvarshögskolan
Försvarsunderrättelsedomstolen
Göteborgs universitet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Inspektionen för socialförsäkringen
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för vård och omsorg
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Institutet för mänskliga rättigheter
Institutet för språk och folkminnen
Integritetsskyddsmyndigheten
Justitiekanslern
Jämställdhetsmyndigheten
Kammarkollegiet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Konjunkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kungl. biblioteket
Kungl. Konsthögskolan
Lunds universitet
Malmö universitet
Mediemyndigheten
Medlingsinstitutet
Mittuniversitetet
Moderna museet
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för psykologiskt försvar
Myndigheten för stöd till trossamfund
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Myndigheten för totalförsvarsanalys
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Myndigheten för yrkeshögskolan
Nationalmuseum
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Patent- och registreringsverket
Polarforskningssekretariatet
Post- och telestyrelsen
Revisorsinspektionen
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksgäldskontoret
Rymdstyrelsen
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Rättsmedicinalverket
Sametinget
Skogsstyrelsen
Skolforskningsinstitutet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens centrum för arkitektur och design
Statens energimyndighet
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Statens institutionsstyrelse
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens maritima och transporthistoriska museer
Statens medieråd
Statens museer för världskultur
Statens musikverk
Statens servicecenter
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms konstnärliga högskola
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier
Sveriges geologiska undersökning
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tekniska museet
Tillväxtverket
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
Trafikanalys
Transportstyrelsen
Universitets- och högskolerådet
Universitetskanslersämbetet
Upphandlingsmyndigheten
Vetenskapsrådet
Överklagandenämnden för studiestöd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Här är Nextcloud – samarbetsplattformen som helt ersätter Microsoft 365

Annonssamarbete med Teuton Systems

Visste du att ditt företag redan idag kan spara stora IT-kostnader utan att kompromissa med vare sig funktioner eller användarvänlighet? Teuton Systems erbjuder som en av de första leverantörerna i Norden installation av Nextcloud - världens främsta alternativ till Microsoft 365.

Publicerad today 20:50

Nextcloud är en samarbetsplattform som samlar filhantering, dokumentredigering, kalender, kontakter och kommunikationsverktyg på ett ställe. Precis som Google Workspace eller Microsoft 365 ger det anställda möjlighet att arbeta med dokument var de än befinner sig, dela filer med kollegor och ha videomöten – men med en avgörande skillnad: du bestämmer själv var dina data lagras och vem som har tillgång till dem.

Över 400 000 organisationer världen över, från franska inrikesministeriet till svenska universitet, har valt Nextcloud för att behålla kontrollen över sin information.

Funktioner i Nextcloud

Filhantering som fungerar överallt: Ladda upp dokument, bilder och filer från din dator och få tillgång till dem från mobilen, surfplattan eller någon annan enhet. När någon uppdaterar ett dokument ser alla andra ändringen direkt. Inga mejl med "senaste versionen" som bilaga – alla arbetar med samma fil.

Jobba tillsammans i realtid: Genom att integrerade kontorsverktyg som Collabora Online eller ONLYOFFICE kan flera personer redigera samma dokument, kalkylblad eller presentation samtidigt direkt i webbläsaren. Du ser vad dina kollegor skriver medan de skriver det.

Kommunicera och organisera: Nextcloud Talk erbjuder videomöten, chatt och skärmdelning helt utan externa tjänster som Zoom eller Teams. Gemensam kalender och kontakter gör det enkelt att koordinera möten och se till att alla i teamet har samma information.

Integration: Systemet kan anslutas till befintliga verktyg som Active Directory, SharePoint och andra affärssystem. Över 200 tillägg finns tillgängliga för att anpassa plattformen efter specifika behov.

Öppna och redigera dokument direkt i webbläsaren genom toppmodern integration av ordbehandlare och andra dokumentappar.

Varför välja Nextcloud framför Google eller Microsoft?

1. Du bestämmer var dina data lagras - och det spelar roll

När du använder Google Workspace eller Microsoft 365 hamnar alla dina filer, mejl och dokument på servrar i USA. Det betyder att amerikanska myndigheter kan kräva tillgång till dina data genom lagar som US Cloud Act – ofta utan att du får veta om det. För ett svenskt företag kan det innebära att känslig information om kunder, anställda eller affärshemligheter plötsligt är tillgänglig för utländska myndigheter.

Med Nextcloud bestämmer du var dina data lagras. Du kan antingen ha systemet på en egen server i ditt kontor, eller välja en svensk hostingleverantör. Oavsett vilket stannar allt i Sverige, vilket automatiskt innebär GDPR-efterlevnad utan krångliga databehandlaravtal. Det är därför svenska myndigheter som Försäkringskassan och Transportstyrelsen valt Nextcloud – de måste kunna garantera att medborgarnas information är skyddad.

2. Slipp månadskostnader – spara hundratusentals kronor

Google Workspace och Microsoft 365 kostar pengar varje månad för varje person i företaget. För ett företag med Microsoft 365 Business Premium och 50 anställda blir det drygt 145 000 kronor per år – det är 730 000 kronor på en femårsperiod. Och priserna har en tendens att höjas över tid.

Nextcloud är öppen källkod och helt gratis att använda. Det enda du betalar för är servern det körs på och eventuell support. En server för 50 personer kostar omkring 20 000 kronor att köpa in, plus omkring 5 000 kronor per år för el och underhåll. På fem år: 45 000 kronor istället för 730 000 kronor – en besparing på över 685 000 kronor.

Även om du väljer att låta en extern leverantör hantera själva serverdriften blir kostnaden en bråkdel av vad Google eller Microsoft tar betalt. Och du får obegränsad lagring baserat på din hårdvara – ingen begränsning på hur mycket du kan spara.

Nå alla företagets filer och dokument i det egna "molnet" oavsett var du befinner dig utan beroende av Microsoft, Google och andra teknikjättar.

3. Fullständig säkerhetskontroll

När dina filer ligger hos Google eller Microsoft är det deras säkerhetsrutiner som gäller. Du kan inte kontrollera vad som händer bakom kulisserna. Med Nextcloud har du full insyn och kontroll.

Du kan bland annat:

  • Kräva tvåfaktorsautentisering för alla användare
  • Se exakt vem som öppnat vilka filer och när
  • Sätta regler för vilka typer av filer som får laddas upp eller ned
  • Aktivera kryptering som gör att inte ens systemadministratören kan läsa innehållet
  • Bestämma att vissa filer automatiskt raderas efter en viss tid

 

Eftersom Nextcloud är öppen källkod kan vem som helst granska koden för säkerhetsbrister. Det betyder att problem upptäcks och åtgärdas snabbt av tusentals utvecklare världen över. Jämför det med stängda system där säkerhetsproblem kan ligga dolda i åratal.

Nextcloud är också den första molnplattformen som fått Blauer Engel-certifieringen (Tysklands officiella miljömärkning), vilket bekräftar både säkerhet och hållbarhet.

4. Anpassa systemet efter dina behov

Med Google eller Microsoft får du de appar och funktioner de erbjuder – inte mer, inte mindre. Med Nextcloud kan du lägga till precis de funktioner ditt företag behöver genom över 200 tillgängliga tillägg.

Behöver ni verktyg för visuell projektledning? Formulär för att samla in information från kunder? Integration med er befintliga ekonomiprogramvara eller kundsystem? Anpassat utseende som matchar företagets grafiska profil? Allt detta går att genomföra.

Om företaget växer skalar Nextcloud med – från fem till femhundra användare utan att ni behöver byta system eller teckna nya dyra avtal.

5. Ingen inlåsning – du bestämmer

När du väl lagt all din data hos Google eller Microsoft är det jobbigt att flytta. Det är designat så – ju mer inlåst du är, desto svårare att byta. Men vad händer om de höjer priserna? Eller om deras tjänst ligger nere en hel dag? Eller om en konflikt uppstår med amerikanska intressen som väljer att begränsa tillgången till tjänsterna i Europa?

Med Nextcloud äger du dina data och kan flytta dem när du vill, dit du vill. All data sparas i öppna standardformat som fungerar överallt. Vill du byta hostingleverantör? Flytta från molnet till egen server? Eller tvärtom? Inga problem. Du är aldrig låst.

Alla företagets interna möten och samtal med affärspartners håller du integritetssäkert på egen server utan utomstående insyn med tillgång till mötesrum, mötesinspelning, transkribering och moderna AI-funktioner.

Komma igång med Nextcloud

Du behöver inte vara teknisk expert för att använda Nextcloud. Gränssnittet är intuitivt och fungerar precis som du förväntar dig – klicka för att öppna filer, dra och släpp för att ladda upp, dela med en länk.

För installation och konfiguration finns företag som specialiserat sig på detta. Teuton Systems är ett svenskt teknikföretag baserat i Dalarna som arbetar med integritetsfrämjande teknik och öppen källkod-lösningar. De hjälper företag att installera, konfigurera och underhålla Nextcloud. Med stöd på svenska får du hjälp genom hela processen – från planering till löpande drift.

Teknisk översikt:

  • Filer och lagring: Obegränsad lagring baserat på din hårdvara, automatiska filversioner, lösenordsskyddad fildelning
  • Samarbete: Realtidsredigering av dokument, videokonferenser, chatt, kalender, kontakter
  • Säkerhet: AES-256-kryptering, tvåfaktorsautentisering, detaljerad loggning, GDPR-efterlevnad
  • Kompatibilitet: Fungerar i webbläsare, finns som app för Windows, Mac, Linux, iOS och Android
  • Kostnad: Licensfri öppen källkod, möjlighet att teckna företagssupport på årsbasis

 

Kontakt: Ring Teuton Systems på 010-10 11 222 eller besök teuton-systems.com för att få hjälp med att komma igång och bedöma om Nextcloud passar er verksamhet.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elon Musk planerar Wikipedia-rival – bygger encyklopedi med AI

Publicerad oktober 2, 2025
– av Markus Andersson
Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Techmiljardären Elon Musk har tillkännagivit planer på att lansera Grokipedia, en AI-baserad encyklopedi som ska konkurrera med och enligt Musk vara en "massiv förbättring" av Wikipedia. Projektet bygger på hans xAI-chatbot Grok.

Musk meddelade planerna på X på tisdagen. Grokipedia ska byggas med hans AI-chatbot Grok, som utvecklats som alternativ till ChatGPT och tränats på webbdata, inklusive offentliga tweets.

I en podcast tidigare i månaden beskrev Musk hur tekniken ska fungera.

— Grok använder stora mängder inferensberäkningar för att titta på, till exempel, en Wikipedia-sida och avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt, eller vad som saknas på denna sida.

Annons:

— Skriv sedan om sidan för att korrigera, ta bort osanningarna, rätta till halvsanningarna och lägga till det sammanhang som saknas.

Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Kritikerna anklagar ofta sajten för att ha förvandlats till ett politiskt vapen med kraftig vänsterliberal vinkling. Konservativa och nationalistiska perspektiv målas medvetet upp som extrema och farliga, medan vänster- och liberala ståndpunkter framställs som positiva eller objektiva fakta.

Grokipedia förväntas locka en publik bland Musks anhängare och andra som håller med om att Wikipedia har förvandlats till ett politiskt vinglat propagandaverktyg snarare än en neutral uppslagskälla.

Wikipedia – ett propagandavapen?

I en intervju med Tucker Carlson gick Wikipedias medgrundare Larry Sanger nyligen till hårt angrepp mot vad hans skapelse förvandlats till.

— Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterade Sanger i intervjun som publicerats på X.

Han beskrev hur encyklopedin han grundade 2001 tillsammans med Jimmy Wales för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg.

— Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, förklarade Sanger.

Styrs av anonyma redaktörer

Han kritiserade också det faktum att de mäktigaste redaktörerna är anonyma, att konservativa källor svartlistas och att underrättelsetjänster varit inne och redigerat innehåll på Wikipedia.

— Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, sa Sanger om de anonyma redaktörerna.

Wikipedia har stött på interna konflikter bland redaktörer om hur vissa händelser ska framställas. Sajten är den sjunde mest besökta webbplatsen i världen. När Grokipedia ska lanseras har ännu inte meddelats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Österrikes försvarsmakt byter till öppen källkod

Digital frihet

Publicerad oktober 1, 2025
– av Markus Andersson
Österrikiska soldater under en alpin övning.

Efter en omfattande planeringsprocess som inleddes 2020 har Österrikes försvarsmakt nu övergått från Microsoft Office till det öppen källkods-baserade LibreOffice på samtliga 16 000 arbetsplatser. Beslutet grundar sig inte i ekonomiska överväganden utan i en strävan efter ökad digital suveränitet och oberoende från externa molntjänster.

Övergången till LibreOffice är resultatet av en långsiktig strategi som tog sin början för fem år sedan, när det stod klart att Microsoft skulle flytta sin kontorssvit till molnbaserade lösningar. För en organisation som Österrikes försvarsmakt, där säkerheten kring datahantering är av högsta prioritet, var detta en avgörande vändpunkt, skriver Heise Online.

Det var mycket viktigt för oss att visa att vi gör detta främst för att stärka vår digitala suveränitet, för att behålla vårt oberoende när det gäller ICT-infrastruktur och för att säkerställa att data endast bearbetas internt, förklarar Michael Hillebrand från försvarsmaktens Direktiv 6 för ICT och cybersäkerhet i en intervju med den österrikiska radiostationen Ö1.

Långsiktig planering och egen utveckling

Beslutsprocessen inleddes 2020 och var slutförd redan året därpå. Under 2022 påbörjades en detaljerad planering parallellt med att interna utvecklare utbildades för att kunna genomföra förbättringar och kompletterande mjukvaruutveckling. Redan då gavs de anställda möjlighet att frivilligt börja använda LibreOffice.

Annons:

År 2023 tog projektet ytterligare fart när ett tyskt företag anlitades för extern support och utveckling. Samtidigt infördes intern e-utbildning i LibreOffice, och programvaran gjordes obligatorisk inom de första avdelningarna.

Bidrag till den globala användarbasen

Försvarsmaktens engagemang i öppen källkod är inte enbart konsumerande. De anpassningar och förbättringar som krävts för militära ändamål har programmerats och integrerats i LibreOffice-projektet. Hittills har över fem årsarbetskrafter finansierats för detta arbete – insatser som alla LibreOffice-användare världen över kan dra nytta av.

Vi gör inte detta för att spara pengar, betonar Hillebrand till ORF. — Vi gör detta så att försvarsmakten som organisation, som finns där för att fungera när allt annat ligger nere, kan fortsätta att ha produkter som fungerar inom vår egen kontrollsfär.

I början av september redogjorde Hillebrand tillsammans med sin kollega Nikolaus Stocker för omställningsprocessen vid LibreOffice Conference 2025.

Utdrag ur de funktioner som den österrikiska försvarsmakten programmerade för eget bruk och sedan bidrog med till LibreOffice-projektet. Bild: Bundesheer/heise online

Från Microsoft-beroende till egen kontroll

Utgångsläget 2021 var Microsoft Office 2016 Professional med ett stort antal VBA- och Access-lösningar djupt inbäddade i IT-arbetsflödena. Samtidigt använde försvarsmakten redan då egna Linux-servrar med Samba för e-post och samarbetslösningar, snarare än Microsofts alternativ.

I år har MS Office 2016 avlägsnats från samtliga militära datorer. Den som fortfarande anser sig behöva Microsoft Office i tjänsten kan dock ansöka internt om att få installera motsvarande modul från MS Office 2024 LTSC.

Övergången understryker en växande trend inom europeiska myndigheter att prioritera digital självständighet och kontroll över känslig information framför bekvämligheten i kommersiella molntjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic utmanar Google och OpenAI med ny AI-toppmodell

Utvecklingen av AI

Publicerad september 30, 2025
– av Markus Andersson
AI-bolagens kapplöpning fortsätter i rask takt, nu med en ny modell från Anthropic.

AI-bolaget Anthropic lanserar Claude Sonnet 4.5, som beskrivs som företagets hittills mest avancerade AI-system och marknadsledande för programmering. Modellen presterar enligt bolaget bättre än konkurrenterna från Google och OpenAI.

Anthropic har släppt sin nya toppmodell Claude Sonnet 4.5, som bolaget hävdar är den bästa på marknaden för kodning. Enligt uppgifter överträffar modellen både Googles Gemini 2.5 Pro och OpenAI:s GPT-5 på flera kodningsbenchmarks, skriver TechCrunch.

En av de mest anmärkningsvärda funktionerna är modellens förmåga att arbeta självständigt under längre perioder. Under tidiga tester med företagskunder har Claude Sonnet 4.5 observerats koda autonomt i upp till 30 timmar. Under dessa arbetssessioner har AI-modellen inte bara byggt applikationer utan också satt upp databastjänster, köpt domännamn och genomfört säkerhetsrevisioner.

Fokus på säkerhet och tillförlitlighet

Anthropic framhåller att Claude Sonnet 4.5 även är deras säkraste modell hittills, med förstärkt skydd mot manipulation och spärrar för farligt innehåll. Företaget menar att modellen kan skapa "produktionsklara" applikationer snarare än bara prototyper, vilket representerar ett steg framåt i tillförlitlighet.

Annons:

Modellen är tillgänglig via Claude API och i Claude-chatboten. Prissättningen för utvecklare ligger på 3 dollar per miljon input-tokens och 15 dollar per miljon output-tokens.

Hårt tempo i AI-kapplöpningen

Lanseringen kommer mindre än två månader efter företagets förra toppmodell, Claude Opus 4.1. Detta snabba utvecklingstempo illustrerar enligt TechCrunch hur svårt det är för AI-bolag att behålla ett övertag i den intensiva konkurrensen.

Anthropics modeller har blivit populära bland utvecklare och stora teknikföretag som Apple och Meta rapporteras använda Claude internt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.