Var fjärde ung kvinna uppger nu att de inte vill eller är tveksamma till att skaffa barn i framtiden samtidigt som födelsetalen är på historiskt låga nivåer.

Barnmorskan och professorn Tanja Tydén pekar samtidigt på att det finns saker som samhället kan göra för att försöka få fart på barnafödandet igen, om bara den politiska viljan finns.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat studien från Uppsala universitet som visar att bara 75 procent unga kvinnor i Sverige idag uppger att de vill ha barn – en kraftig minskning från 91 procent bara för tio år sedan.

Av de som svarade på varför de inte ville ha barn svarade de flesta att de helt enkelt inte hade någon önskan att bli föräldrar. Hälsoskäl var den näst vanligaste anledningen och den tredje vanligaste var att man värderade sin frihet högre än att skaffa barn. Ekonomiska skäl kom på fjärde plats och den femte gruppen kvinnor uppgav att skälet var att de oroade sig för påstådda klimatförändringar och överbefolkning.

– Det är en samhällsförändring… Det är betydligt fler nu än tidigare som inte vill ha barn. Det är en fjärdedel av kvinnorna som säger att de är tveksamma eller inte vill, förklarar Tanja Tydén, barnmorska och professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

”Några är rädda för klimathotet”

Hon pekar på att man bara under det senaste decenniet kunnat notera en kraftig minskning av andelen kvinnor som vill ha barn, och att det finns flera olika förklaringsmodeller till att familjebildning är mindre populärt idag.

– En del säger att de helt enkelt inte känner någon barnlängtan, andra säger att de värderar sin frihet högt och några säger att de är rädda för klimathotet.

– En grupp har sagt att det är ekonomin som styr det här, fortsätter hon.

Även om vissa av faktorerna är svåra att förändra från politiskt håll pekar hon på att samhället och politikerna faktiskt kan skapa incitament till ökat barnafödande – exempelvis genom att göra föräldrapenningen mer förmånlig för vissa grupper.

– När det gäller en sådan fråga som ekonomin. Om man har pluggat länge och blir gravid i slutet på sina studier, så får man ju den absolut lägsta föräldrapenningen. Där har samhället möjlighet att göra en förändring.

Samma trend i hela Västvärlden

Förra året noterade SCB att antalet födda barn per kvinna i Sverige sjunkit till 1,43 – den lägsta siffran som någonsin uppmätts i landet. För att inte ha en negativ befolkningsutveckling krävs cirka 2,1 barn i snitt per kvinna.

Istället för att fokusera på att öka födelsetalen har samtidigt både blåa och röda svenska regeringar under de senaste decennierna satsat på invandring från tredje världen – vilket resulterat i att Sveriges befolkning har ökat trots en sjunkande nativitet.

Sverige är heller inte unikt – där samma trend syns i hela Västvärlden, och i EU som helhet låg födelsetalen 2023 på 1,38 barn per kvinna – samt betydligt lägre än så i länder som Spanien, Italien och Polen.