MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 27 augusti 2025

onsdag 27 augusti 2025

Kristersson lovade fortsatt stöd till Ukraina och Nato på globalistmöte

Det nya kalla kriget

publicerad 20 juni 2023
– av Isac Boman
Ulf Kristersson deklarerade att USA förtjänar EU:s fortsatta lojalitet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under årets upplaga av den Soros-finansierade tankesmedjan European Council on Foreign Relations möte i Stockholm höll Sveriges statsminister Ulf Kristersson ett anförande där han lovade att fortsatt svenskt stöd till Ukraina har ”högsta prioritet”. Han deklarerade bland annat att Sverige ska bidra stort till militäralliansen Nato och att EU-länderna bör ha ett fortsatt nära samarbete med USA.

Kristersson konstaterade att Kina förändrats kraftigt sedan 70-talet inom nästan alla områden och att kinesiska företag ”erövrar världen” – någonting som enligt Sveriges statsminister inte enbart är av godo.

– Västvärlden och andra fria marknadsdemokratier insåg inte, tror jag, den fulla konsekvensen av att möta världens första ekonomiskt framgångsrika auktoritära icke-demokrati i modern tid. Det är en dramatisk förändring i hur vi ser på världen. Alltför länge trodde vi att demokrati var den enda vägen till materiell framgång. Vi hade uppenbarligen fel. Nu blir Kina alltmer repressivt på hemmaplan och självsäkert utomlands.

Ulf Kristersson betonar att Kinas utveckling gjort att världens demokratier måste anstränga sig hårdare för att vara ”konkurrenskraftiga och för att förbli attraktiva för vår roll i den framtida geopolitiken”.

I övrigt passade statsministern på att argumentera för att ”transatlantisk enighet” är av yttersta vikt och tackar USA för dess ”djupa engagemang” för den europeiska kontinenten. Han proklamerade att EU bör svara på USA:s ”stöd” genom att visa engagemang i Stillahavsområdet, där USA ligger i konflikt med Kina.

Kristersson deklarerade också att fortsatt stöd till Ukraina återfinns som en av hans fortsatt högsta prioriteringar och att det är någonting som hans parti Moderaterna lagt stort fokus på.

– Vi beslutade att göra oss av med ett nästan bisarrt arv av att inte kunna stödja ett land med militär utrustning när de behöver vapen som mest. I stället har vi samlat ett nästan enhälligt parlament för att bifalla 11 militära stödpaket hittills.

”Modiga” Nato-lobbyister

Den starkt Nato-förespråkande Kristersson beskriver det som en ”milstolpe” att Sverige nyligen övergivit 200 år av neutralitet för att ansöka om medlemskap i militäralliansen och hävdar att Sverige med denna gått ”från neutralitet till solidaritet”.

– Det är verkligen en fråga om pragmatisk realism och jag respekterar verkligen dem som kunde ändra sig om Nato när det helt enkelt var nödvändigt. Men det är också en fråga om värderingar, så jag hedrar också de modiga svenskar som förespråkade Nato-medlemskap vid en tidpunkt då de inte fick något annat än hån till svar.

Som Nato-medlem lovar Kristersson att Sverige inte bara kommer att söka stöd av andra medlemsländer, utan också erbjuda ökad säkerhet i regionen. Detta eftersom man har geografiska fördelar på såväl land som i havet och att man kan bli en länk mellan allierade i Öst och i Atlanten.

– Vi är starka i luften och under ytan i Östersjön och vi vet, inte minst genom exceptionell radarkapacitet, väldigt mycket om Ryssland. Våra förmågor kommer att göra alliansen starkare. Det är vår fasta övertygelse.

Fortsatt stöd till Ukraina

Vad gäller det svenska EU-ordförandeskapet argumenterade Kristersson för att Europa måste bli ”grönare, tryggare och friare” och att fokus främst ligger på fortsatt stöd till Ukraina – samt att Ukrainas framtid är som medlem i EU. Fokus ligger också på fortsatt samarbete med USA inom alla områden, betonar han.

– I alla dessa aspekter av samarbetet, från försvar till handel och klimat, är och bör det transatlantiska samarbetet vara en hörnsten för EU.

Vad gäller Kina tillägger Sveriges statsminister att han även oroar sig över landets AI-utveckling och hur denna kan komma att användas för masskontroll av befolkningen. Han beklagade sig även över den liberalisering av Kina som han och många andra i Väst hoppades på – men som aldrig blev av.

– Konsekvenserna av Kinas utveckling kommer också att få en avgörande betydelse för andra delar av världen. Vi skulle välkomna om Kina spelade en roll i en lösning för att återställa Ukrainas territoriella integritet och få ett slut på Rysslands olagliga aggression. Men vi är inte naiva när det gäller det långsiktiga partnerskapet mellan Kina och Ryssland, sa han och menade vidare att Kina inte bör stödja Ryssland i kriget mot Ukraina.

Kristersson är också tydlig med att han vill att Sverige och EU-länderna tydligt bör ta USA:s sida – med hänvisning till att USA är en demokrati, medan Kina inte är det.

– De som nu säger varför vi skall behöva välja sida mellan Kina och USA ställer helt enkelt fel frågor till sig själva. Som européer bör vi formulera vår egen öppna men bestämda strategi, men också förlita oss på långvariga och starka partnerskap med USA och andra demokratier.

Fakta: Council on Foreign Relations

Council on Foreign Relations, eller CFR, är en inflytelserik och globalistiskt inriktad lobbygrupp som ofta beskrivits som en de facto permanent regeringsliknande institution i USA. CFR har under många år samlat de mest inflytelserika politikerna från både Demokraterna och Republikanerna för att diskutera politiska frågor tillsammans med aktörer från finansvärlden och näringslivet.

Dess europeiska avdelning ECFR grundades 2007 och har kontor i sju europeiska huvudstäder (London, Madrid, Paris, Rom, Sofia och Warszawa). Avdelningens råd har över 300 medlemmar och inkluderar tidigare premiärministrar, presidenter, EU-kommissionen samt en mängd olika företagsprofiler och lobbyister. En av de mer välkända finansiärerna till Europaprojektet är ultraglobalisten George Soros som via sin stiftelse Open Society Foundations donerade startkapital när organisationen först lanserades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 11:02
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Greene: Ukrainastödet – ett svek mot det amerikanska folket

Kriget i Ukraina

publicerad 6 augusti 2025
– av Isac Boman
Greene är mycket kritisk till de neokonservativa "krigshökarna" inom det republikanska partiet - och deras inflytande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den republikanska kongressledamoten Marjorie Taylor Greene riktar hård kritik mot partikamrater och andra politiker som fortsatt vill skicka amerikanskt bistånd till Ukraina.

I ett inlägg på X beskriver hon stödet som ett ”fullständigt svek” mot det amerikanska folket – och menar att väljarna redan har sagt nej till att finansiera främmande konflikter.

”Att finansiera, underblåsa och i slutändan bekämpa Ryssland i Ukraina skulle vara ett fullständigt svek mot majoriteten av amerikanerna”, skriver hon och syftar på det senaste presidentvalet där Trump besegrade Joe Biden och återvände till Vita huset.

Enligt Greene var en av väljarnas tydligaste signaler att sätta stopp för USA:s inblandning i utländska krig.

”Amerika röstade för att stoppa finansiering och stridigheter i utländska krig”, tillägger republikanen.

Hennes uttalande kom dagen efter att ett nytt lagförslag presenterats i senaten, där 54,6 miljarder dollar föreslås öronmärkas till Ukraina för budgetåren 2026 och 2027.

”Vill inte betala för att mörda människor”

Greene anklagar politiker på båda sidor om partigränsen för att ignorera det budskap väljarna förmedlade i valet. Hon menar att särskilt unga amerikaner känner sig svikna:

”Republikaner som röstar för det här kommer att förlora den yngre generationen av väljare, och kanske aldrig få tillbaka dem”.

Hon menar att människor under 50 år i ökande grad känner sig orepresenterade av både Republikanerna och Demokraterna, inte minst på grund av hur skattemedel används:

”De olika initiativen som finansieras med skattepengar har redan gjort livet oöverkomligt och framtiden dyster för de allra flesta vanliga amerikaner”, fortsatte hon.

I samma inlägg kritiserar Greene den moraliska grunden för det amerikanska Ukrainastödet:

”Amerikanska skattebetalare vill inte betala för att mörda människor i något främmande land över en utländsk konflikt som inte har någon som helst påverkan på våra liv”.

Korrupt ledarskap?

Hon ställer sig också bakom presidentens linje, där europeiska länder i högre grad förväntas bära ansvaret för kriget i Ukraina. Trump har sedan sin återkomst till Vita huset markerat mot fortsatt ekonomiskt stöd till Kiev och har flera gånger ifrågasatt hur pengarna används och varnat för att miljardbelopp från Biden-administrationens tidigare biståndspaket kan ha förskingrats.

Även Trumps tidigare rådgivare Steve Cortes har uttryckt hård kritik. Han har kallat Ukraina för ”korrupt” och varnat för att dess ledarskap ”inte går att lita på”, med hänvisning till att president Volodymyr Zelenskyj agerat mot oberoende antikorruptionsorgan.

Greene har i tidigare uttalanden kallat Zelenskyj för en ”diktator” och anklagat honom för att blockera alla fredsinitiativ.

Den ryska regeringen har i sin tur vid upprepade tillfällen varnat för att västvärldens militära och ekonomiska stöd till Ukraina bara förlänger kriget och leder till mer blodspillan. Enligt Moskva är varje nytt biståndspaket ett hinder för fredsförhandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.