MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 3 september 2025

onsdag 3 september 2025

 

Transportstyrelsen vill se hårdare krav för A-traktorer

publicerad 1 november 2022
– av Sofie Persson
A-traktor EPA-traktor

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.

Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.

Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska ”försvåra manipulation av hastighetsbegränsning” samt även att ”traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet”.

Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.

Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.

Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.

Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängslad idrottslärare åtalas på nytt – filmade 50 flickor i Haningeskola

Ökade otryggheten

publicerad Igår 14:35
– av Jan Sundstedt
Idrottsläraren är sedan tidigare dömd för bland annat kränkande fotografering, grovt barnpornografibrott och sexuella ofredanden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tidigare idrottslärare från Stockholm står åtalad för sexuellt ofredande efter att ha filmat 50 flickor nakna mellan 2009 och 2013. Mannen avtjänar redan ett flerårigt fängelsestraff för liknande brottslighet.

Den 48-årige mannen arbetade som idrottslärare i Haninge kommun när övergreppen skedde. I dag väcktes åtal efter en omfattande polisutredning där över en miljon filer har granskats.

Utredningen har pågått under lång tid och är mycket omfattande. I slutet av maj fick cirka 160 före detta elever på en skola i Haninge brev från polisen där det framgick att de är målsägande.

Många av brotten hade dock preskriberats, men alla som hade identifierats kontaktades av polisen och en övervägande majoritet av dem som kallats till förhör har medverkat i utredningen.

— Polisen har gått igenom över en miljon filer bestående av filmer, fotografier och kollage. Sedan förra hösten har utredare granskat det omfattande materialet som möjliggjorde identifieringen av målsägandena. Det gedigna arbetet ihop med att så många målsägande medverkat har gjort att jag i dag har kunnat väcka åtal, säger senior åklagare Åsa Valter som varit förundersökningsledare.

Filmade i omklädningsrum

De misstänkta gärningarna har skett i omklädningsrum och andra delar av skolan. Enligt utredningen finns inga tecken på att materialet har spridits vidare.

Mannen har arbetat på olika skolor i Stockholmstrakten och dömdes redan i maj 2024 för bland annat kränkande fotografering, grovt barnpornografibrott och sexuella ofredanden. I det fallet fotade och filmade han elever i omklädningsrum och på utflykter.

Påföljden bestämdes till 3,5 års fängelse och han avtjänar fortfarande det straffet.

21-åriga Hanna är en av målsägandena som kontaktades av polisen i våras och hon tycker att det är surrealistiskt att övergreppen har kunnat pågå under en så lång tidsperiod utan att skolans ledning ingripit.

— Det är helt bisarrt. Jag tycker synd om alla som har blivit utsatta. Hur är det möjligt att det kan pågå under så lång tid? Skolans ledning måste reagera och agera vid återkommande mönster. Man måste ha bättre riktlinjer i skolan för att stoppa det från att hända i framtiden, säger hon.

Rättegången för de nya åtalspunkterna kommer att hållas i Södertörns tingsrätt och beräknas ta cirka tio dagar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förskolor tar ut miljonvinster – barn får mindre smör på mackan

Välfärdskollapsen

publicerad Igår 8:53
– av Redaktionen
Skattemedel finansierar förskolan – smöret portioneras ut i minsta möjliga mängd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förskolekoncernen Hagvidson har tagit ut miljonvinster de senaste åren. Samtidigt ransonerar man smör och pålägg till förskolebarnen.

Hagvidson äger idag över 21 förskolor i landet, bland annat i Falun, Stockholm och Uppsala. Förskolekoncernen har växt markant de senaste åren och har bland annat köpt tio nya förskolor under denna tidsperiod. Under samma tidsperiod har ägarna, vilket är tre män från Örebrotrakten, plockat ut 64,5 miljoner i aktieutdelningar.

Männen har tagit ut styrelsearvoden och löner på runt 10 miljoner, vilket främst baseras på skattemedel och kommunala förskolepengar.

Trots miljonvinsterna är koncernen noga med att ge restriktioner för barnen, visar en granskning som Schibstedstidningen Aftonbladet gjort. Främst handlar det om att barnen äter för mycket pålägg, men också om att varken anställda eller barnen får använda för mycket pappershandukar.

Vi behöver tänka på hur mycket smör vi har på smörgåsarna samt mängden pålägg, där går mer än vanligt just nu. Vill vi kunna behålla bregott behöver vi tänka på det”, står i ett protokoll som skickas ut till anställda, som tidningen tagit del av.

Halv ostskiva

En lösning från förskolekoncernen är att vuxna vid bordet ska portionera ut smöret för att se till att barnen inte tar för mycket själva ur paketet. Vidare är endast ett pålägg per smörgås tillåtet, något också anställda på en av förskolorna vittnar om.

Barnen får en halv ostskiva eller en halv tunn skiva kalkon på smörgåsen och äter max två skivor bröd, en mjuk och en hård per dag, ändå verkar det vara för mycket, säger pedagogen till Aftonbladet.

Hagvidsons vd Michael Enghag avböjer intervju gällande barnens restriktioner kring pålägg och skyller på bolagets ”kommunikationspolicy”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Panten höjs till två kronor

publicerad Igår 8:33
– av Redaktionen
Gamla burkar och flaskor kan pantas fram till 31 december 2026.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Panten höjs nu på både burkar och flaskor i ett försök att få fler svenskar att återvinna sina förpackningar.

Sedan igår, 1 september, har panten i Sverige höjts från en krona per burk eller flaska till två kronor. För stora flaskor har panten ökat från två kronor till tre kronor. De nya produkterna med högre pant finns nu i butikerna och pantautomaterna har uppdaterats för att hantera de nya beloppen.

Svenskar beskrivs som relativt bra på att panta burkar, men målet är att fler ska panta sina returflaskor och burkar.

Panten beskrivs ofta som smörjmedlet i pantsystemet, den lilla extra drivkraften som gör att det fungerar så effektivt. Nu höjs pantpengen på alla förpackningar, vilket gör det ännu mer attraktivt för konsumenterna att göra rätt val, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef vid Returpack/Pantamera, i ett pressmeddelande.

Det kommer att gå att panta de tidigare burkarna och flaskorna två år efter det sista försäljningsdatumet, vilket är 31 december 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skoldatorer missbrukas för spel och sociala medier

Digitaliseringen

publicerad 1 september 2025
– av Markus Andersson
Tydligare rutiner och riktlinjer bedöms bidra till ökad studiero och minskad distraktion.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Högstadieelever sitter och spelar spel, surfar på sociala medier, eller tittar på pornografiskt material under lektionstid – inte på sina egna mobiler, utan på skolans datorer och surfplattor, avslöjar Skolinspektionens tillsyn.

En oanmäld tillsyn av Skolinspektionen på 60 högstadieskolor visar att otillåtet användande av digitala enheter är mycket vanligt, särskilt på skolans datorer och surfplattor.

Granskningen, som fokuserade på elevers användning av mobiltelefoner och andra digitala verktyg i undervisningen, avslöjar att över hälften av skolorna (36 av 60) inte uppfyller kraven i gällande regelverk.

Enligt Skolinspektionens rapport förekommer otillåtet användande, som att spela datorspel, titta på film, använda sociala medier eller söka information om kändisar, på 22 av de granskade skolorna. Detta sker främst på de digitala enheter som skolorna tillhandahåller, snarare än på elevernas egna privata mobiltelefoner.

— Vad som var lite överraskande var att vi kunde se att otillåtet användande inte sker på elevernas mobiler, utan på de digitala verktyg som skolan tillhandahåller, som datorer och surfplattor. Särskilt när undervisningen inte var lärarledd, som vid eget arbete, fanns elever som till exempel spelade spel på datorerna, säger Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen.

Bättre rutiner – mindre problem

”Vid några av de observerade lektionerna lyssnar elever på musik, chattar eller fotograferar trots att läraren inte gett instruktioner om detta. I ett fall tar en elev del av pornografiskt material. Sammanfattningsvis ägnar sig eleverna åt en stor bredd av otillåtna aktiviteter men det är tydligt att den absoluta majoriteten av otillåten användning handlar om att spela spel, se på film, söka information och använda sociala medier”, skriver man i sin rapport.

Sedan augusti 2022 är reglerna tydliga: mobiltelefoner och andra digitala enheter får endast användas i undervisningen om läraren gett instruktioner om detta, om de används som extra anpassningar eller särskilt stöd, eller om särskilda skäl föreligger. Trots detta framkommer det att otillåtet användande ofta sker under lektioner utan tydlig lärarledning.

Skolinspektionen konstaterar att skolor med tydliga rutiner för att samla in mobiltelefoner under skoldagen också har mindre problem med otillåtet användande av digitala verktyg, vilket tyder på att struktur och rutiner kan bidra till ökad studiero och minskad distraktion.

Granskningen understryker även behovet av tydligare riktlinjer och bättre tillsyn av digitala enheter i skolan för att säkerställa en fokuserad och produktiv lärandemiljö.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.