Annons:

Transportstyrelsen vill se hårdare krav för A-traktorer

Uppdaterad november 1, 2022, Publicerad november 1, 2022 – av Sofie Persson
A-traktor EPA-traktor

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Antalet olyckor med A-traktorer fortsätter att öka i Sverige och idag finns det inte särskilt många krav på förare eller fordon. Därför lägger nu Transportstyrelsen fram en rad förslag som ska öka säkerheten och därmed minska olyckorna. Även frågan om höjning av hastigheten tas upp.

Antalet A-traktorer, eller EPA-traktorer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag finns över 50 000 fordon registrerade, vilket motsvarar en fördubbling på bara två och ett halvt års tid. I samband med ökningen har också olyckorna blivit flera. Antalet olyckor har tredubblats sett till det årliga genomsnittet under 2016-2019 och ökningen är större än ökningen av antalet fordon. I nuläget finns en hel del brister kring lagar för A-traktorer varför Transportstyrelsen nu vill införa hårdare krav.

Transportstyrelsen vill införa bälteskrav, något som inte finns idag. Det ska också införas krav på vinterdäck likt det är på vanliga bilar och man vill även införa en tvåårig prövotid för körkort med behörighet AM. Eftersom man ofta även ser att EPA-traktorer går fortare än tillåtet vill man också införa tekniska krav som ska "försvåra manipulation av hastighetsbegränsning" samt även att "traktorer inte ska få köras fortare än högsta tillåtna konstruktiva hastighet".

Just hastigheten har det länge varit debatt om där åtskilliga menar att man bör höja hastigheten. Idag får A-traktorer enbart gå i 30 km/h och många menar att man bör höja till åtminstone 40 km/h, men Transportstyrelsen konstaterar att man inte bör höja hastigheten som det ser ut i nuläget.

Annons:

Att höja till 45 kilometer i timmen har aldrig varit aktuellt eftersom alla traktorer med konstruktiv hastighet över 40 kilometer i timmen kräver B-körkort och därmed skulle det bli 18-årsgräns för att kunna köra A-traktor. Däremot har vi analyserat möjligheten att höja till 40 kilometer i timmen, men bedömer att det inte bör göras i detta läge när antalet olyckor ökat så kraftigt, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

Samtidigt menar man att det finns möjlighet för en höjning i framtiden, men det skulle endast kunna ske om olyckorna minskade markant.

Vi vill se en förbättrad trafiksäkerhet för både A-traktorförare och andra trafikanter. Olyckor med A-traktorer inblandade måste minska. Om de gör det är vi beredda att tänka om kring hastighetsgränsen, säger Hallenberg.

Andra förslag är bland annat att det ska införas krav på att passagerare i traktor vid färd på väg måste sitta på en plats avsedd för passagerare med endast en passagerare per plats. Man vill också öka fokus på risker i utbildningen för körkort med behörighet AM och möjlighet att göra utbildningen med fyrhjuliga fordon, samt att det införs förtydligade krav på LGF-skyltens befintlighet och utformning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Liga åtalas för grova övergrepp mot funktionsnedsatta

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 13:47 – av Jan Sundstedt
Sex personer åtalas vid Värmlands tingsrätt för bland annat grova våldtäkter.

Sex unga män och kvinnor åtalas vid Värmlands tingsrätt misstänkta för att systematiskt ha utnyttjat och utsatt personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Åtalspunkterna gäller bland annat grova sexuella övergrepp och omfattande bedrägerier.

Åklagaren beskriver brotten som planerade och präglade av särskild hänsynslöshet och råhet. Åtalet omfattar tre män och tre kvinnor i 20–25-årsåldern, bosatta i Karlstad, Eskilstuna, Örebro och Örnsköldsvik.

De misstänks gemensamt ha kontaktat sina offer via internet, fått dem att utföra sexuella handlingar på sig själva och därefter filmat, spridit och förlöjligat materialet.

Enligt kammaråklagare Lena Bohlin har brotten inte begåtts för egen sexuell tillfredsställelse, utan i sexuellt kränkande syfte. Hon menar att de drabbade befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sina funktionsnedsättningar, och att övergreppen varit både upprepade och förnedrande.

Annons:

Av stämningsansökan framgår att flera av de åtalade deltagit samtidigt vid varje händelse och uppmanat offren till handlingar som att penetrera sig själva med olika föremål.

Filmerna ska därefter ha delats inom gruppen, ofta under skratt och nedsättande kommentarer.

— Jag har rubricerat flera händelser som grova brott, bland annat eftersom det är flera gärningsmän och att brottsligheten ingått i en systematisk kränkning av personernas sexuella integritet. Många av handlingarna innehåller även förnedrande inslag, säger åklagare Lena Bohlin i ett pressmeddelande.

Systematiskt och välplanerat

Förutom sexualbrotten åtalas flera av de misstänkta för grova bedrägerier. Genom så kallade romansbedrägerier ska offren ha manipulerats att föra över stora summor pengar – ibland över en miljon kronor – under förevändning av att de befann sig i en kärleksrelation.

Upplägget beskrivs som välplanerat och del av ett större systematiskt mönster. Offren har enligt åtalet saknat förmåga att förstå situationens allvar och att skydda sig mot manipulationen.

Inledningsvis misstänkte man att det fanns en koppling mellan bedrägeribrotten och sexualbrotten.

— Sen allteftersom utredningen har fortskridit kan vi se att den kopplingen är svag. Det finns en koppling mellan en av målsägandena i sexualbrotten och ett bedrägeribrott, men i övrigt finns inte kopplingar, säger Lena Bohlin.

I den omfattande förundersökningen har polisen säkrat filmer, chattar och annan digital bevisning som visar hur offren instruerats, hotats och förlöjligats.

Utredningen inleddes i Eskilstuna i mars 2025, efter att en telefon med materialet hittats av polisen. Samtliga sex misstänkta nekar till brott, trots vad åklagaren beskriver som ett gott bevisläge.

Huvudförhandlingen i målet inleds den 13 november vid Värmlands tingsrätt och väntas pågå i 13 dagar. Flera av förhören med målsägandena kommer att hållas via videolänk på grund av deras särskilda behov.

Målnummer i Värmlands tingsrätt: B 1434-25.

De åtalade

Tre kvinnor, 24–25 år, och tre män, 21–24 år.
Misstänkta för bland annat:

  • Grov våldtäkt
  • Grovt sexuellt övergrepp
  • Grovt sexuellt ofredande
  • Grovt bedrägeri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU

Publicerad Idag 10:39 – av Redaktionen
Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter.

Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige.

Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen.

Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR.

Annons:

Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad Igår kl 15:42, Publicerad Igår 11:32 – av Redaktionen

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka.

Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas.

Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt.

Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet.

Annons:

När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige.

Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se.

Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut.

Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri.

Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt.

Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemtjänstbrister ledde till tolv dödsfall

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
I flera situationer glömdes larm bort när personal var upptagna med annat.

Minst tolv äldre har dött i samband med allvarliga missförhållanden i hemtjänsten under 2024. I fem av fallen larmade de om hjälp utan att någon kom, enligt en granskning av lex Sarah-ärenden.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2024 avslutat 190 så kallade lex Sarah-anmälningar om missförhållanden inom hemtjänsten. I granskningen, som gjorts av skattefinansierade SVT, har man identifierat tolv dödsfall där bristande omsorg spelade roll.

I fem av fallen rörde det sig om trygghetslarm som antingen glömdes bort eller hanterades felaktigt. En person larmade sju gånger innan denne avled. En annan, som drabbats av stroke, fick vänta över två timmar på hjälp. Flera dog ensamma.

Ytterligare fyra omsorgstagare avled efter att ha blivit utan mat, vård eller både och under längre perioder.

Annons:

Det här får inte ske och det säger någonting om personalens arbetsvillkor, säger Lars Rahm på IVO till SVT.

Tolv dödsfall

Totalt visar granskningen 43 fall där brister i larmhanteringen ledde till eller riskerade att leda till allvarliga konsekvenser. I flera situationer glömdes larm bort när personal som tagit emot dem var upptagna med andra arbetsuppgifter.

Vidare har även SVT identifierat ytterligare tolv dödsfall där det inte går att utesluta att utfallet kunde blivit annorlunda vid annat agerande. I fem av dessa hade personal lämnat platsen trots att omsorgstagaren inte öppnat dörren.

Rahm beskriver resultaten som mycket oroande och påpekar att lex Sarah-anmälningarna troligen bara visar en bråkdel av verkligheten.

Det är i högsta grad ett bekymrande utfall. IVO:s övriga information, såsom tips och klagomål, tyder på en underrapportering, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.