MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 april 2025

lördag 19 april 2025

Det franska presidentvalets frispråkige uppstickare

I morgon hålls första omgången av presidentvalet i Frankrike. Det stora samtalsämnet under kampanjen har varit Éric Zemmour, som med sin frispråkighet utmanat Marine Le Pen som huvudalternativet till den sittande presidenten Emmanuel Macron.

publicerad 9 april 2022
– av Markus Andersson
Éric Zemmour på ett valmöte under presidentvalskampanjen.

Éric Zemmour har stulit en hel del av rampljuset från Marine Le Pen som utmanare till Emmanuel Macron i det franska presidentvalet. Centralt i hans valkampanj är kritiken mot den demografiska politiken i Frankrike där han pekar på att den franska ursprungsbefolkningen i praktiken ersätts av folkgrupper från tredje världen – en trend som han vill bryta.

Éric Zemmour sticker ut i flera avseenden. Hans föräldrar var berbiska judar bosatta i Franska Algeriet, men emigrerade till Frankrike 1952 kort före att kriget i Algeriet på allvar bröt ut 1954. Under sin uppväxt fostrades han i judiska privatskolor och fortsatte sedan sin utbildning vid elitskolan Institut d’études politiques de Paris – samma institution som utbildat sju av de åtta senaste franska presidenterna.

1986 påbörjade den då 28-årige Zemmour en journalistisk karriär på den numera nedlagda tidningen Le Quotidien de Paris och fortsatte sedan som politisk journalist och kolumnist på bland annat Le Figaro i många år. Han är även författare och har bland annat skrivit biografier över tidigare franska ledare som Jacques Chirac men också böcker som riktar kritik mot feminiseringen av det franska samhället och menar att egalitarismen och massinvandringspolitiken leder det franska samhällets till förfall.

I sin mest kända bok Le Suicide français – ”Det franska självmordet”, argumenterar han för att den franska nationalstaten försvagats av 68-vänsterns kulturella revolution på ett medvetet och systematiskt sätt. Den blev en mycket stor succé med över en halv miljon sålda kopior.

Inför presidentvalet 2022 startade Zemmour partiet Reconquête, en fransk variant av ”Reconquista” som är den historiska benämningen på spanjorernas slutliga återtagande av Spanien i slutet av 1400-talet efter morernas invasion på 700-talet. Han har framförallt gjort sig känd för sin stundtals hårdföra retorik – någonting som gett honom båda sympatisörer och högljudda motståndare.

– Vi måste stoppa flödet. Jag pratar inte bara om de illegala; Jag tänker först på laglig invandring. […] Processen att ersätta befolkningen startar när det finns för många invandrare som inte längre assimilerar sig. Det är oundvikligt, har han bland annat sagt.

Zemmour har kallat massinvandringen till Frankrike för en ”demografisk tsunami” och flera gånger upprepat budskapet att Frankrike omedelbart måste stoppa all legal – och illegal invandring för att vända den demografiska trenden. Han vill också stoppa statligt stöd, gratis statlig sjukvård och olika former av bidrag till utlänningar.

 

Zemmour vill deportera 100 000 ”oönskade utlänningar” årligen. Foto: Red Cross International/CC BY-NC-ND 2.0

 

Presidentkandidaten är också uttalad kritiker av HBTQ-lobbyn och den nära associerade feministiska rörelsen där han bland annat deklarerat att den omfattande legaliseringen av aborter bidrar till det franska folkets kollektiva självmord. Vidare slår han fast att han är den enda kandidat som vill skydda franska kvinnor mot islamiskt förtryck, som ett potentiellt framtida tvång att bära slöja.

Yttrandefriheten i Frankrike har, som på andra håll i Väst, uppmärksammats för att vara under stor press, där bland annat författaren Renaud Camus, känd för sin storsäljande bok ”Det stora utbytet”, dömdes till fängelse för att ha betecknat massinvandringsvågen till Europa som en ”invasion”. Zemmour har på en liknande linje slagit fast att Frankrike under 30 års tid utsatts för en muslimsk invasion och att det finns en politisk strävan att islamisera landet. Zemmour menar också att muslimer borde tvingas välja mellan islam och Frankrike och att även moderata muslimer anser att islamistiska jihadister är att betrakta som ”goda muslimer”.

Likt Camus har Zemmour åtalats och dömts för sina uttalanden. Under 2022 har han fått betala 10 000 euro i böter efter att ha sagt att så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” i verkligheten omfattar ”tjuvar, mördare och våldtäktsmän och ingenting annat” och argumenterat för att de måste skickas tillbaka till sina hemländer.

Om han blir vald till president lovar Zemmour bland annat att deportera 100 000 ”oönskade utlänningar” från Frankrike varje år – med fokus på kriminella invandrare och migranter som av olika skäl klassas som säkerhetshot och skapa ett särskilt departement som sysslar med återvandring. Han har även föreslagit att franska medborgare med utländska namn borde byta dessa till mer franskklingande diton.

Utrikespolitiskt har han argumenterat för att Frankrike ska distansera sig från USA och öka sitt oberoende från EU på olika sätt samt lämna militäralliansen Nato. Samtidigt har han även motsatt sig att släppa in Turkiet i den europeiska unionen.

Marine Le Pen tar avstånd

Presidentkandidaten är i skrivande stund på nytt i blåsväder och hotas än en gång att dras inför domstol – denna gång för att ifrågasätta historien på ett sätt som inte är tillåtet i fransk lagstiftning – då han efter sin senaste bok anklagas för att kalla påståendena om att tiotusentals homosexuella i Frankrike under andra världskriget arresterades och sattes i läger på grund av sin läggning för ”en myt”.

Hans främsta konkurrent bedöms vara Marine Le Pen från Nationell Samling (tidigare Front National) och hon är tydlig med att hon uppfattar den frispråkige Zemmour som en extrem och ”mycket radikal” kandidat vars anhängare utgörs av ”utstötta element” och ”skumma figurer” som tidigare varit hennes egna supportrar.

– Det är traditionella katoliker, hedningar och några få nazister, hävdar hon och påpekar även att hon vänder sig emot Zemmours syn på islam som hon upplever som muslimfientlig.

Marine Le Pen är inte förtjust i Eric Zemmour. Foto: European Parliament/CC BY-NC-ND 2.0

 

Får stöd av Le Pens familj

Marine Le Pens far, den tidigare Front National-ledaren Jean-Marie Le Pen, delar dock inte sin dotters syn och har tvärtom tillkännagett att han förmodligen kommer att rösta på Zemmour.

– Den enda skillnaden mellan Éric och mig är att han är jude. Det blir svårt att kalla honom för nazist eller fascist. Det ger honom en större frihet, konstaterar han.

Även Marine Le Pens, systerdotter Marion Maréchal, en annan känd profil från Front National, har nyligen gjort en återkomst till den politiska arenan med att officiellt ge sitt stöd till Zemmour och ansluta sig till dennes valkampanj med motiveringen att hon känner sig övertygad om att han inte kommer att kompromissa bort sina politiska ideal – något som tolkats som en pik mot moster Marine.

Trots att Zemmour är av judisk börd har flera judar paradoxalt nog anklagat honom för att vara ”antisemit” – bland annat Frankrikes chefsrabbin Haïm Korsia. Franska etablissemangspolitiker och mediekanaler har också varit flitiga med att etikettera presidentkandidaten som ”rasist” och ofta betecknat honom som en ”fransk Donald Trump”.

Enligt de flesta opinionsundersökningar har Zemmour mellan 9 och 13 procent av väljarstödet i jämförelse med 17-23 procents stöd för Marine Le Pen. Le Pen är därmed favorit till att ta sig till den andra valomgången i Frankrike som står mellan de två kandidater som får mest röster i den första omgången.

Den sittande presidenten Emmanuel Macron har uppmärksammats bland annat för sin mycket hårdfört inriktade covidpolitik och den hårdföra behandlingen mot de landsomfattande protester som länge pågått i form av rörelsen Gula Västarna. Den tidigare Rothschild-medarbetaren och globalistiskt inriktade Macron åtnjuter trots detta enligt samma undersökningar fortfarande ett stöd på mellan 26 och 30 procent i väljarkåren och är klar favorit till att vinna valet i Frankrike.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Från blygsam start till global succé – Mumintrollen firar 80 år

publicerad Idag 17:29
– av Redaktionen
Författaren och illustratören Tove Jansson 1956.

I år har det gått 80 år sedan Tove Janssons första bok om den magiska Mumindalen publicerades, något som föranleder festligheter framförallt i Finland, i synnerhet på Muminmuséet i Tammerfors och i Muminvärlden i Nådendal.

Finlandssvenska Tove Jansson började redan som 15-åring arbeta vid den satiriska tidskriften Garm som tecknare. Under åren tecknade hon åtskilliga omslag och andra illustrationer i tidningen, men det var år 1943 som hon första gången tecknade figuren Snork. Snork hade smal nos, var helsvart och hade röda ögon, men är faktiskt föregångaren till det rundare och mer kärvänliga mumintrollet.

Två år senare, 1945, publicerades Småtrollen och den stora översvämningen, den allra första Muminboken. Den tidigare Snork fick rundare former och blev nu istället vit, och namnet byttes ut till mumintroll. Boken publicerades i Finland på svenska, men fick först inget större genomslag hos finländarna och översattes inte ens till finska. I Sverige överskuggades den helt av Pippi Långstrump, som också kom ut första gången 1945.

Det magiska Mumindalen

I Mumindalen står ett blått cylinderformat flervåningshus. Här bor det nyfikna och äventyrliga Mumintrollet tillsammans med sina föräldrar, Muminpappan och Muminmamman. I dalen bor också den försiktigare figuren Sniff, den lite vresiga Lilla My, frihetsälskaren Snusmumriken, Mumins flickvän Snorkfröken, den träiga Hemulen och den oroliga Filifjonkan.

Tillsammans lever de ett lugnt liv i den idylliska dalen där man odlar i trädgården, går på upptäcktsfärder eller plockar fina stenar. Även om Mumindalen är en trygg plats gränsar den samtidigt till Ensliga bergen, där monstret Mårran bor, som fryser marken till is där hon rör sig. Många andra märkliga figurer, som Hattifnattarna, rör sig i världen. Dessa är små, spökliknande varelser som kan bli elektriska vid åskväder.

Tredje boken nådde framgång

Det var inte förrän den tredje boken, Trollkarlens hatt, som Muminböckerna fick sitt stora genomslag. Denna kom ut 1948 och översattes tidigt till engelska, som även fick en betydande internationell spridning. Bokserien avslutades 1970, men flera bilderböcker har senare tillkommit.

1973 blev berättelsen om Mumintrollen julkalender i SVT och spelades in med mumintrollsdräkter. Senare producerades den kända japansk-finska animerade serien I Mumindalen, som kom att bli en stor succé. Den släpptes 1990 i Japan och visades först året efter i Finland och Sverige.

Här firar mumintrollen

I år firar mumintrollen 80 år och som sig bör firas det förstås i Finland där Muminhuset lyfts fram som det centrala temat för Muminjubileet, som beskrivs representera en känsla av samhörighet och en plats där dörren alltid är öppen.

Vid Muminmuséet i Tammerfors firar man stort hela året med evenemang och festligheter som inte sker enbart på museet, utan även på kulturella platser i staden. För den som vill uppleva mumintrollen på nära håll pågår det förstås också firanden i Muminvärlden, temaparken som ligger i Nådendal i Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiska fästningen i Bohus fick digital tvilling

Digitaliseringen

publicerad 12 april 2025
– av Redaktionen

Med hjälp av drönare och laserskanning har en detaljerad digital kopia av Bohus fästning skapats. Syftet är att underlätta underhåll, öka tillgängligheten – och bevara en exakt avbild för framtida generationer.

Bohus fästning grundades 1308 vid Göta älv och har genom historien belägrats av norrmän, danskar och svenskar – men aldrig blivit erövrad i strid. I dag är den en ruin och utsett till ett av Västra Götalands sju underverk samt ett statligt byggnadsminne, vilket innebär att staten ansvarar för dess bevarande.

För att förbättra underhåll och tillgänglighet har slottsarkitekten Allan Ahlman anlitats. Uppdraget visade sig dock vara utmanande, med över 26 000 kvadratmeter stenytor och murar som sträcker sig 22 meter upp i luften.

Arbetet var ganska besvärligt och tidsineffektivt, samtidigt som det var svårt att få en uppfattning om underhållsbehovet på längre sikt. Till viss del tvingades vi reagera på saker snarare än att förebygga dem. Om något rasade eller gick sönder behövde jag gå igenom mina album och leta bland bilder för att kunna restaurera, säger han i ett pressmeddelande.

Lösningen blev att samarbeta med företaget Swescan och skapa en digital tvilling av fästningen. År 2022 genomfördes en omfattande laserskanning med hjälp av drönare och bärbar teknik. Resultatet blev en interaktiv modell i en digital portal, där användare kan utforska fästningen i detalj – från översiktskartor till högupplösta bilder, höjddata och mått.

Digital kopia ska underlätta inspektion

Portalen ger inte bara en exakt bild av nuläget utan gör det möjligt att planera underhåll, ta fram ritningar och inspektera svåråtkomliga delar, som den gamla fängelsehålan.

Fästningen blir väldigt lättillgänglig på det här sättet. Alla med användaruppgifter kan använda portalen för att gå runt i området och studera miljön, även på svåråtkomliga platser som i den gamla fängelsehålan. I framtiden skulle det kunna bli en del av turistupplevelsen. Det finns många fördelar, och vi har upptäckt fler användningsområden än vad vi först förväntade oss.

Den digitala kopian finns också kvar som en minnesbild för eftervärlden om fästningen skulle drabbas av större skador. När exempelvis Notre-Dame brann ner kunde man återställa den franska katedralen med hjälp av den laserskanning som skett 2010.

Det är en trygghet och en anledning till att skanna fler kulturminnen. En dag kanske det kan bli det största värdet av den digitala kopian, men fram till dess kan vi använda den till mycket annat, säger Ahlman.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gripande påskmusikalen ”Vem är den mannen?” tillbaka i Insjön

publicerad 6 april 2025
– av Redaktionen
Alexander Östberg, i rollen som Jesus, talar inför sina lärjungar.

När ridån åter går upp för den årliga påskmusikalen i Frikyrkan Insjön är det med föreställningen ”Vem är den mannen?” som förra året drog fulla hus. Musikalen, som berättar historien om Jesu liv, död och uppståndelse, är en tradition sedan 2006 och förenar dramatiskt berättande med gripande musik och reflektioner över tidlösa och aktuella frågor.

Den uppstickande teaterskådespelaren Alexander Östberg återkommer i rollen som Jesus, en roll han övertog så sent som ifjol. Östbergs förmåga att väva samman det mänskliga med det gudomliga ger rollen en djupare resonans som både berör och engagerar publiken.

Vid hans sida ser vi återigen Emma Tinnis som Maria Magdalena, vars känsliga och äkta porträtt ger liv åt karaktärens inre kamp och tro. Jakob Ragnegård spelar rollen som Judas med en komplex gestaltning som fångar karaktärens tragiska dilemman och moraliska tvivel.

Regissören, Anders Ragnegård, känd för sina kreativa och moderna grepp, lyckas på ett innovativt sätt i den här pjäsen förena det historiska och det nutida. Med minimalistisk men ytterst suggestiv scenografi, kompletterad av subtila ljuseffekter och projektioner, färdas åskådarna mellan antikens Jerusalem och nutidens samhälle. Denna metod förstärker pjäsens relevans och aktualitet och väcker viktiga frågor kring civilkurage, maktmissbruk och konsekvenserna av tystnad inför orättvisor.

Musikalen förstärks ytterligare av körens och orkesterns dynamiska framföranden under ledning av Niclas Westling.

Korsfästelsen efter Judas förräderi är ett gripande inslag i den över två timmar långa föreställningen. Foto: Nya Dagbladet

I Vem är den mannen? framstår en tydlig parallell mellan Jesu berättelse och vår samtid – en värld där människor fortfarande tvekar att höja sina röster i protest mot auktoritära tendenser och orättvisor. Precis som Jesus lärjungar tystades av rädsla, ser vi än idag hur människor skräms till tystnad när de utmanar etablissemang och rådande normer.

Denna parallell är både slående och tankeväckande, särskilt när vi reflekterar över nyliga historiska händelser såsom hanteringen ”pandemin” likväl som de historiska övergreppen kring häxprocesserna på 1600-talet.

Upplevelsen som föreställningen levererar är tidvis faktiskt rent av i klass med filmer som ”The Passion of the Christ”

Publiken bjuds in till en känslomässig berg- och dalbana, där djup sorg, glädje och hopp avlöser varandra i ett gripande tempo.

Budskapet om kärlek, försoning och hopp, som är centralt i berättelsen, blir en stark och aktuell påminnelse om det mänskliga behovet av medmänsklighet och förståelse.

 

Kulturredaktionen

Fakta om föreställningen

Påskmusikalen ”Vem är den mannen?” spelas under påskhelgen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk med två föreställningar per dag, klockan 13 och 18, på Frikyrkan Insjön, Faluvägen 27.

Föreställningen har fri entré och möjliggörs tack vare ett stort engagemang från frivilliga krafter och lokala aktörer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Filmikonen Val Kilmer har gått ur tiden

publicerad 2 april 2025
– av Jan Sundstedt
Kilmer i Red Planet (2000) och Batman Forever (1995).

Val Kilmer är död, endast 65 år gammal, efter en lång kamp mot sjukdom. Från rockikoner till superhjältar och skarpskjutande västernhjältar präglade han en generation med sitt breda register och en filmografi som få kan mäta sig med.

Val Kilmer föddes 1959 i Los Angeles och tog sina första steg mot stjärnstatus genom teaterstudier vid prestigefyllda Juilliard. Redan i debuten Top Secret! (1984), visade Kilmer sin komiska talang som den blonde rockstjärnan Nick Rivers i en absurd spionparodi – en roll som satte tonen för hans unika förmåga att skifta mellan genrer.

Hans genombrott kom dock med Top Gun (1986), där han som den iskalle piloten ”Iceman” blev en ikon vid sidan av Tom Cruise, en prestation som cementerade hans plats i actionfilmens översta skikt.

Val Kilmer var aldrig rädd att ta sig an utmaningar. I Oliver Stones The Doors (1991), förvandlades han till Jim Morrison, frontmannen i The Doors, med en intensitet som gjorde att många glömde att det inte var rockstjärnan själv på duken.

Hans röst och gestaltning var så träffsäkra att han själv sjöng flera av låtarna – ett bevis på hans hängivenhet och bredd som skådespelare.

Ikoniska roller som lever kvar

Få skådespelare har som Kilmer lyckats lämna så starka avtryck i så många olika roller. I klassiska västerneposet Tombstone (1993) gestaltade han Doc Holliday, den tuberkulossjuke revolvermannen, med en blandning av charm och tragik som gjorde repliker som ”I’m your huckleberry” odödliga.

Samma decennium tog han på sig Batman-dräkten i Batman Forever (1995), där han gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd mitt i filmens färgsprakande kaos – en roll som, trots blandad kritik, visade hans förmåga att axla tunga arv.

Action och spänning präglade också hans insatser i Heat (1995), där han som Chris Shiherlis höll jämna steg med giganter som Robert De Niro och Al Pacino i Michael Manns mästerverk.

I The Saint (1997), axlade han Roger Moores mantel som Simon Templar, den elegante mästertjuven, och bevisade återigen sin förmåga att kombinera stil med substans. Kilmer var en kameleont, lika hemma i västern som i storstädernas undre värld eller på rockscenen.

Ett arv i skuggan av sjukdom

Val Kilmer kämpade i många år med strupcancer, en diagnos han fick 2014, vilket begränsade hans röst och karriär under hans senare år. Trots detta gjorde han en gripande återkomst som Iceman i Top Gun: Maverick (2022), en roll som blev ett värdigt farväl till fansen och en påminnelse om hans storhet.

Hans tidiga komiska genombrott i Top Secret! kontrasterar vackert mot de djupare, mörkare rollerna i filmer som The Doors och Tombstone. Kilmer var en skådespelare som kunde vara allt – rockstjärna, hjälte, skurk och våghalsig stridspilot.

Hans envishet och passion för konsten lyste igenom även i motgång, och hans sista framträdanden bar en särskild tyngd. Val Kilmers filmroller har inte bara underhållit, utan också inspirerat generationer av filmskapare och skådespelare att våga mer.

När vi nu sörjer Val Kilmer är det med en tacksamhet för allt han gav oss. Hans mångsidighet och mod att ta sig an de mest skilda roller, och hans förmåga att göra varje karaktär minnesvärd gjorde honom till en legend. Filmvärlden är nu betydligt fattigare utan Kilmer, men hans verk kommer helt klart att leva vidare.

Vila i frid, Val Kilmer.

Val Kilmer - en ikonisk skådespelare

Här ett urval av kända roller i kronologisk ordning:

  • Top Secret! (1984) – Debutrollen som den blonde rockstjärnan Nick Rivers.
  • Real Genius (1985) – Spelade Chris Knight, en begåvad student.
  • Top Gun (1986) – Ikonisk roll som den iskalle piloten "Iceman".
  • Willow (1988) – Huvudrollen som Madmartigan.
  • The Doors (1991) – Porträtterade Jim Morrison med intensitet och autenticitet.
  • Tombstone (1993) – Gestaltade Doc Holliday med charm och tragik.
  • Batman Forever (1995) – Gav Bruce Wayne en melankolisk tyngd.
  • Heat (1995) – Spelade Chris Shiherlis, en skicklig tjuv.
  • The Saint (1997) – Axlade rollen som den elegante mästertjuven Simon Templar.
  • Top Gun: Maverick (2022) – Återvände som Iceman i en gripande comeback.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.