Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/amazons-fysiska-butiker-allt-om-foretagets-kommande-planer/

Ekonomi

Amazons fysiska butiker: allt om företagets kommande planer

publicerad 31 januari 2022

Den amerikanska jätten Amazon är idag världens största detaljhandelsföretag på Internet. Under senare tid har Amazon beslutat att komplettera sin online-handel genom att expandera etableringen av fysiska butiker i USA och internationellt. Nedan kikar vi närmare på Amazons redan öppnade butiker och diskuterar handelsjättens kommande planer för framtiden rörande fysiska butiker.

Fysiska Amazon butiker växer

Även om Amazon främst förknippas med online-handel så har handelsjätten ett växande nätverk av fysiska butiker som under det andra kvartalet 2021 noterade en ökning i försäljningen med elva procent. De fysiska butikerna erbjuder därmed fler möjligheter för investerare att köpa Amazon-aktier, som redan tidigare tillhörde de mest eftertraktade aktierna på marknaden. Amazons fysiska butiker har hitintills fokuserat på försäljning av böcker och livsmedel.

Amazon Books

Amazon öppnade sin första fysiska butik i november 2015 när den första bokbutiken, Amazon Books, slog upp dörrarna i hemstaden Seattle. Sedan dess har Amazon Books expanderat till 24 fysiska bokbutiker runt om i USA. Konceptet bygger på att en fysisk bokbutik erbjuder ett omsorgsfullt utvalt sortiment med 5000 böcker som alla fått minst fyra stjärnor i betyg på deras elektroniska webbsida. De populära fysiska bokbutikerna kompletterar Amazons online-försäljning genom att erbjuda upplevelser för bokälskare som inte kan fås på nätet.

Whole Foods Market, Amazon Go & Amazon Fresh

Amazon driver idag drygt 500 livsmedelsaffärer, Whole Foods Market, i USA, Kanada och Storbritannien. Konceptet bygger på att butikerna skall vara lättillgängliga och erbjuda livsmedel med naturliga ingredienser. Handelsjätten driver också cirka 30 obemannade och helautomatiserade livsmedelsbutiker, Amazon Go, i USA och i London. Sortimentet är mer begränsat men kunderna slipper stå i tidskrävande köer och kan betala snabbt och effektivt vid en obemannad kassa. Amazon Fresh är en hemlevereringstjänst av livsmedel som erbjuds i USA och internationella storstäder som bland andra London, Berlin, Rom och Tokyo.

Amazon planerar fysiska varuhus inklusive modebutik i Kalifornien 2022

Handelsjätten planerar att öppna fysiska klädbutiker genom lanseringen av det nya konceptet Amazon Style. De fysiska butikerna liknas vid mindre versioner av etablerade varuhus som Nordström och Bloomingdales. Om allt går enligt planerna förväntas Amazons första modebutik öppna i Los Angeles i Kalifornien under 2022. Planerna är att Amazon Style skall erbjuda kläder till både män och kvinnor samt skor och tillbehör. Modebutikerna förväntas erbjuda hundratals internationellt starka varumärken som La Perla, Oscar de la Renta och Altuzarra. Vid sidan av kläder förväntas Amazons mindre varuhus även att erbjuda diverse elektronik och heminredning med stort fokus på sitt redan existerande utbud på nätet.

Amazon har utvecklat en unik applikation som hjälper kunderna att snabbt välja rätt klädstorlek och färg. Valda kläder som inte finns i den fysiska butikens lager kommer att kunna levereras genom Amazons effektiva distributionskanaler till butiken inom ett par minuter. Amazon Style-konceptet förväntas revolutionera modebranschen genom att erbjuda kunder ett brett kvalitetssortiment, tidseffektiva lösningar och konkurrenskraftiga priser. Applikationen kommer även att erbjuda förslag på andra potentiellt intressanta kläder baserat på kundens unika inköpshistoria.

Neil Saunders som är verkställande direktör för analysföretaget GlobalData förutspår att Amazons nya klädkoncept kommer att potentiellt på allvar kunna utmana traditionella klädbutiker genom sin fysiska närvaro i shoppingcentra och sitt unika koncept. Saunders betraktar Amazon Style som en integrerad komponent i handelsjättens kontinuerliga experiment att successivt bredda sin kundbas genom att utöka sitt sortiment av produkterbjudanden. Det återstår att se huruvida Amazon Style på sikt kommer att expandera nationellt inom USA och eventuellt även internationellt. Det finns potential för synergier från online-handeln som på sikt kan etablera Amazons fysiska varuhuskoncept som ett integrerat one-stop shop med konkurrenskraftiga priser och ett stort sortiment likt dess handelssajter.

Fysiska Amazon butiker i Europa

Europa och i synnerhet Tyskland tillhör Amazons största och viktigaste internationella marknad utanför USA. Tyskarna är köpstarka konsumenter och Amazon överväger starkt att öppna fysiska butiker i Tyskland enligt liknande modell som på den amerikanska hemmamarknaden. Den amerikanska handelsjätten kommer att potentiellt kunna samarbeta med etablerade leveransföretag som DHL och Hermes. Marknadsexperter förutspår att det är endast en fråga om rätt ”timing” innan Amazons fysiska butiker på den tyska marknaden förverkligas.

I oktober 2020 etablerades Amazon officiellt på den svenska marknaden med den svenskspråkiga handelssajten amazon.se. Svenska kunder är flitiga online-konsumenter och Amazon ser en potential att på sikt även öppna en eller flera fysiska butiker på den svenska marknaden, om det finns en tillräckligt stor efterfrågan på detta fysiska handelskoncept. Trots sin begränsade storlek så anses Sverige vara en viktig marknad beroende på att svenskar är köpstarka och tekniskt sofistikerade konsumenter, vilket passar som handen i handsken för Amazons stora teknikdrivna fokus.

Sammanfattning

Amazons imperium av fysiska butiker omfattar sedan tidigare Amazon Books med 24 bokbutiker och livsmedelsbutikkoncepten Whole Foods Market, obemannade matbutiker Amazon Go samt matleveranstjänsten Amazon Fresh. Under 2022 förväntas Amazon expandera med fysiska varuhus och öppna en stor modebutik i Los Angeles. Amazons ökade fokus på Europa förväntas också resultera i etableringen av fysiska butiker i Tyskland och potentiellt andra europeiska marknader som Sverige.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/c-topp-vill-att-sverige-inforskaffar-bitcoinreserv/

Ekonomi

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025

– av Redaktionen

Montage. Foto: Centerpartiet/CC BY 2.0, RDNE Stock project/Pexels

Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

”Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

”På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/snabbladda-elbil-dyrare-an-tanka-bensin/

Ekonomi

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad 18 april 2025

– av Jan Sundstedt

Foto: Pxhere

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-varnar-for-samre-tider-detta-ar-nagot-vi-aldrig-tidigare-upplevt/

Ekonomi

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025

– av Redaktionen

Foto: faksimil/Regeringen

Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

”Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/ekonomiprofessor-trumps-tullar-bygger-pa-skakig-analys-av-handelsunderskott/

Ekonomi

Ekonomiprofessorn: Trumps tullar bygger på ”skakig” analys

Donald Trumps USA

publicerad 9 april 2025

– av Redaktionen

Foto: Montage. Bundesministerium für Europa, Integration und Äußeres, The Duran.

Columbia-professorn Jeffrey Sachs varnar för sänkt levnadsstandard till följd av Trumps nya tullpolitik.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

I en omfattande intervju med oberoende kanalen The Duran riktar ekonomen Jeffrey Sachs hård kritik mot Donald Trumps tullpolitik. Han beskriver administrationens förståelse för handelsunderskott som mycket skakig och varnar för allvarliga ekonomiska och geopolitiska följder.

Sachs, professor vid Columbia University och tidigare rådgivare åt FN, menar att tullarna inte angriper de verkliga orsakerna bakom USA:s handelsobalans – och att de istället riskerar att leda till söndrad världshandel, högre konsumentpriser och global instabilitet.

Han avfärdar redan från början huvudargumentet bakom Trumps tullpolitik: påståendet att USA:s handelsunderskott beror på ”orättvisa” utländska handelsmetoder.

– Handelsunderskotten har inget – jag säger inget – att göra med andra länders handelspolitik. Det finns inget som tyder på att någon blåser någon, allra minst att resten av världen skulle blåsa USA, säger Sachs.

Istället beskriver han ett handelsunderskott som ett makroekonomiskt problem, inte ett misslyckande i handelspolitiken.

– Vad ett handelsunderskott betyder – helt enkelt – är att ett land spenderar mer än det tjänar. Det är allt.

Sachs kallar Trumpadministrationens analys för ytterst skakig och liknar den vid att skylla sin egen överkonsumtion på butikerna man handlat i.

– Trump kallar det att bli lurad. Det är lite märkligt… Det är som en person som går på shoppingrunda, drar på sig ett bytesbalansunderskott gentemot alla butiker den besökt – och sedan skyller på butikerna för obalansen.

– Diagnosen är mycket skakig, konstaterar Sachs som undervisat i internationell penningekonomi i 22 år på Harvard University och tillägger att Trumpadministrationens åtminstone officiella motivering till de nya tullarna inte hänger ihop logiskt.

Dubbel underskottsproblematik

Sachs pekar på att tullarna kommer att slå hårt mot amerikanska hushåll och industrier genom högre priser på exempelvis bilar och genom att försörjningskedjor slås sönder.

– Om man säger ”vi ska inte ha handel” … då trycks arbetare mot mer arbetsintensiva, lågkvalificerade sektorer i värdekedjan. Det sänker levnadsstandarden.

Han pekar också på risken för instabilitet på börserna och nämner ett globalt börsvärde som försvann med 10 000 miljarder dollar under tidigare tullkonflikter. Sachs drar vidare paralleller till 1930 års Smoot-Hawley Act, en protektionistisk lag som förvärrade den stora depressionen.

Handelsunderskottet som USA dras med kopplar han istället till finanspolitiken, där den federala staten har lånat för att spendera mer än man har inkomster. Sachs är mycket kritisk till hur USA använt och fortfarande använder dollarn som ett maktmedel, vilket han pekar på är grunden till att världen i allt högre utsträckning försöker frikoppla sig från denna i så hög utsträckning som möjligt.

Taiwan som nästa Ukraina?

Sachs, som varit ekonomisk och politisk rådgivare i många internationella sammanhang, varnar vidare även för ytterst allvarliga geopolitiska risker med USA:s nya mer konfrontativa hållning mot Kina. Han hänvisar till en rapport från 2015, publicerad av den inflytelserika lobbygruppen Council on Foreign Relations skriven av Robert Blackwill och Ashley Tellis, där det argumenteras för att Kinas uppgång måste hejdas för att skydda amerikansk dominans.

– Argumentet är att Kinas uppgång inte längre ligger i USA:s intresse. Den måste stoppas. En chockerande idé: att man ska skada någon inte för att de hotar oss, utan för att de blir för stora – och därmed underminerar USA:s hegemoni. Det är bokstavligen vad som står i rapporten. Det handlar inte om någon lista med skurkaktiga kinesiska handlingar.

– USA:s övergripande strategi har alltid varit att vara nummer ett. Det innebär att man måste motverka varje utmaning mot dominansen … och det är det som ligger bakom mycket av det vi ser sedan 2015: nya handelsavtal i Asien som exkluderar Kina, exportförbud för teknik, försök att krossa företag som Huawei och ZTE, och ett ständigt malande av rykten och konspirationsteorier om påhittade hot.

Sachs menar att denna konfrontativa linje riskerar att förvandla Taiwan till nästa Ukraina – särskilt i ljuset av tullar och militär upptrappning.

– De ensidiga tullar som Trump införde – inte mot hela världen, utan specifikt mot Kina – har i dag förvandlats till mycket straffinriktade tullar. Dessa är tätt sammankopplade med militära upprustningar, allianser i Östasien och dagliga militära provokationer kring Taiwan.

– Det finns en verklig risk att Taiwan gör samma misstag som Ukraina – att förlita sig på amerikanskt skydd och därigenom utlösa en katastrof. Om det händer, blir konsekvenserna ännu farligare – kanske katastrofala – för hela världen, tillägger han.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

söndag 20 april 2025

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!