MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 5 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/amazons-fysiska-butiker-allt-om-foretagets-kommande-planer/

Ekonomi

Amazons fysiska butiker: allt om företagets kommande planer

Uppdaterad februari 9, 2022, Publicerad januari 31, 2022
4 min läsning

Den amerikanska jätten Amazon är idag världens största detaljhandelsföretag på Internet. Under senare tid har Amazon beslutat att komplettera sin online-handel genom att expandera etableringen av fysiska butiker i USA och internationellt. Nedan kikar vi närmare på Amazons redan öppnade butiker och diskuterar handelsjättens kommande planer för framtiden rörande fysiska butiker.

Fysiska Amazon butiker växer

Även om Amazon främst förknippas med online-handel så har handelsjätten ett växande nätverk av fysiska butiker som under det andra kvartalet 2021 noterade en ökning i försäljningen med elva procent. De fysiska butikerna erbjuder därmed fler möjligheter för investerare att köpa Amazon-aktier, som redan tidigare tillhörde de mest eftertraktade aktierna på marknaden. Amazons fysiska butiker har hitintills fokuserat på försäljning av böcker och livsmedel.

Amazon Books

Annons:

Amazon öppnade sin första fysiska butik i november 2015 när den första bokbutiken, Amazon Books, slog upp dörrarna i hemstaden Seattle. Sedan dess har Amazon Books expanderat till 24 fysiska bokbutiker runt om i USA. Konceptet bygger på att en fysisk bokbutik erbjuder ett omsorgsfullt utvalt sortiment med 5000 böcker som alla fått minst fyra stjärnor i betyg på deras elektroniska webbsida. De populära fysiska bokbutikerna kompletterar Amazons online-försäljning genom att erbjuda upplevelser för bokälskare som inte kan fås på nätet.

Whole Foods Market, Amazon Go & Amazon Fresh

Amazon driver idag drygt 500 livsmedelsaffärer, Whole Foods Market, i USA, Kanada och Storbritannien. Konceptet bygger på att butikerna skall vara lättillgängliga och erbjuda livsmedel med naturliga ingredienser. Handelsjätten driver också cirka 30 obemannade och helautomatiserade livsmedelsbutiker, Amazon Go, i USA och i London. Sortimentet är mer begränsat men kunderna slipper stå i tidskrävande köer och kan betala snabbt och effektivt vid en obemannad kassa. Amazon Fresh är en hemlevereringstjänst av livsmedel som erbjuds i USA och internationella storstäder som bland andra London, Berlin, Rom och Tokyo.

Amazon planerar fysiska varuhus inklusive modebutik i Kalifornien 2022

Handelsjätten planerar att öppna fysiska klädbutiker genom lanseringen av det nya konceptet Amazon Style. De fysiska butikerna liknas vid mindre versioner av etablerade varuhus som Nordström och Bloomingdales. Om allt går enligt planerna förväntas Amazons första modebutik öppna i Los Angeles i Kalifornien under 2022. Planerna är att Amazon Style skall erbjuda kläder till både män och kvinnor samt skor och tillbehör. Modebutikerna förväntas erbjuda hundratals internationellt starka varumärken som La Perla, Oscar de la Renta och Altuzarra. Vid sidan av kläder förväntas Amazons mindre varuhus även att erbjuda diverse elektronik och heminredning med stort fokus på sitt redan existerande utbud på nätet.

Amazon har utvecklat en unik applikation som hjälper kunderna att snabbt välja rätt klädstorlek och färg. Valda kläder som inte finns i den fysiska butikens lager kommer att kunna levereras genom Amazons effektiva distributionskanaler till butiken inom ett par minuter. Amazon Style-konceptet förväntas revolutionera modebranschen genom att erbjuda kunder ett brett kvalitetssortiment, tidseffektiva lösningar och konkurrenskraftiga priser. Applikationen kommer även att erbjuda förslag på andra potentiellt intressanta kläder baserat på kundens unika inköpshistoria.

Neil Saunders som är verkställande direktör för analysföretaget GlobalData förutspår att Amazons nya klädkoncept kommer att  potentiellt på allvar kunna utmana traditionella klädbutiker genom sin fysiska närvaro i shoppingcentra och sitt unika koncept. Saunders betraktar Amazon Style som en integrerad komponent i handelsjättens kontinuerliga experiment att successivt bredda sin kundbas genom att utöka sitt sortiment av produkterbjudanden. Det återstår att se huruvida Amazon Style på sikt kommer att expandera nationellt inom USA och eventuellt även internationellt. Det finns potential för synergier från online-handeln som på sikt kan etablera Amazons fysiska varuhuskoncept som ett integrerat one-stop shop med konkurrenskraftiga priser och ett stort sortiment likt dess handelssajter.

Fysiska Amazon butiker i Europa

Europa och i synnerhet Tyskland tillhör Amazons största och viktigaste internationella marknad utanför USA. Tyskarna är köpstarka konsumenter och Amazon överväger starkt att öppna fysiska butiker i Tyskland enligt liknande modell som på den amerikanska hemmamarknaden. Den amerikanska handelsjätten kommer att potentiellt kunna samarbeta med etablerade leveransföretag som DHL och Hermes. Marknadsexperter förutspår att det är endast en fråga om rätt "timing" innan Amazons fysiska butiker på den tyska marknaden förverkligas.

I oktober 2020 etablerades Amazon officiellt på den svenska marknaden med den svenskspråkiga handelssajten amazon.se. Svenska kunder är flitiga online-konsumenter och Amazon ser en potential att på sikt även öppna en eller flera fysiska butiker på den svenska marknaden, om det finns en tillräckligt stor efterfrågan på detta fysiska handelskoncept. Trots sin begränsade storlek så anses Sverige vara en viktig marknad beroende på att svenskar är köpstarka och tekniskt sofistikerade konsumenter, vilket passar som handen i handsken för Amazons stora teknikdrivna fokus.

Sammanfattning

Amazons imperium av fysiska butiker omfattar sedan tidigare Amazon Books med 24 bokbutiker och livsmedelsbutikkoncepten Whole Foods Market, obemannade matbutiker Amazon Go samt matleveranstjänsten Amazon Fresh. Under 2022 förväntas Amazon expandera med fysiska varuhus och öppna en stor modebutik i Los Angeles. Amazons ökade fokus på Europa förväntas också resultera i etableringen av fysiska butiker i Tyskland och potentiellt andra europeiska marknader som Sverige.

Annons:

https://nyadagbladet.se/ekonomi/sverige-gar-med-overskott-mot-kina-tack-vare-tjanster-inte-varor/

Ekonomi

Rapport: Sveriges ekonomiska utbyte med Kina underskattas

Publicerad Igår 11:31 – av Emil Fjellstedt
Svensk flagga till vänster och containerkranar i Yangshans hamn i Shanghai till höger.
Handeln med Kina bidrar även till inkomster i svenska tjänsteföretag och hos underleverantörer.
4 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Sverige har tjänat mer på affärerna med Kina än varuhandelns siffror visar. Mätt i löner och vinster gick Sverige med överskott mot Kina nästan varje år 1995–2022. Sedan åren närmast före finanskrisen bars överskottet helt av den privata tjänstesektorn, med bland annat konsulter, forskare och handelsföretag. Därför finns starka ekonomiska skäl att bygga vidare på relationen.

Siffrorna kommer från en ny rapport av Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission, och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrins kansli. De har gått igenom OECD:s statistik över handel i förädlingsvärden för perioden 1995–2022.

Metoden avgör bilden. Den vanliga handelsstatistiken bokför hela värdet av en vara i det land där den slutmonteras. En iPhone räknas därför som kinesisk export, trots att bara en liten del av värdet skapas i Kina. Lika osynliga blir de svenska ingenjörerna, programmerarna och grossisterna vars arbete byggs in i en lastbil eller ett läkemedel som säljs till Kina.

OECD mäter i stället vilka länder som faktiskt bidrar med löner och vinster i det som handlas. Med det måttet ser Kinaaffärerna betydligt bättre ut för Sverige.

Annons:

Tolv gånger större på 27 år

År 2022 skapade exporten till Kina förädlingsvärden på 10,5 miljarder dollar i svensk ekonomi, jämfört med 863 miljoner 1995. Beloppen är nominella, i löpande priser, men visar hur Kina vuxit till en betydande inkomstkälla.

Omräknat motsvarade exporten omkring 83 000 sysselsatta i hela den svenska ekonomin 2022, sju gånger fler än i mitten av 90-talet. Bara 35 000 av dem arbetade med exporten av industrivaror. Resten arbetade med andra exportflöden till Kina.

Svensk kunskap i varje fordon

Fordonsindustrin är den största enskilda branschen och stod 2022 för knappt 19 procent av förädlingen från industrins Kinaexport. Räknas hela leverantörskedjan in fördelas värdet jämnare: läkemedel, maskiner, fordon samt parti- och detaljhandeln får omkring tio procent var.

Sju av de femton branscher som får störst andel av förädlingen från industrins Kinaexport tillhör inte industrin alls. Vetenskapliga tjänster ensamma står för fem procent.

Tydligast syns mönstret i fordonsexporten. Hälften av förädlingen stannar i fordonsindustrin, men nästan tio procent hamnar i parti- och detaljhandeln och drygt åtta procent i vetenskapliga tjänster. Resten sprids över supporttjänster, programmering och konsulter, fastigheter, finans, transporter och bygg. En lastbil som säljs till Kina bär alltså med sig svensk forskning, mjukvara och finansiering.

Tjänsterna bar överskottet

Balansen i förädlingsvärden jämför hur mycket svenska löner och vinster som hamnar i Kinas konsumtion och investeringar med hur mycket kinesisk förädling som hamnar i Sveriges. Räknat på hela ekonomin hade Sverige överskott varje år 1995–2022 utom 2007 och 2022. Överskotten summerar till 40 miljarder dollar, och sedan åren före finanskrisen har de helt drivits av den privata tjänstesektorn.

Parti- och detaljhandeln gav från finanskrisen till 2022 ett överskott på ungefär 7,7 miljarder dollar. Programmering och vetenskapliga tjänster gav tillsammans mer än tolv miljarder. Järnmalmen gav omkring 2,5 miljarder och byggsektorn ungefär lika mycket.

Industrin gick sammantaget back. År 2022 bidrog Kina med nära 8,5 miljarder dollar till svensk BNP via industriprodukter, medan svensk industri bidrog med 4,8 miljarder till Kinas. Underskottet drevs av textil, elektrisk utrustning och möbler. Så sent som 2019 låg det strax under 800 miljoner dollar; enligt författarna pressade pandemin och inflationskrisen sedan upp det.

Läkemedel och fordon gick däremot med överskott. Svensk läkemedelsindustris bidrag till Kinas BNP växte från 4 till 376 miljoner dollar under perioden, fordonsindustrins från 37 miljoner till 1,3 miljarder.

Jämförelsen med Europa är talande. Mot Tyskland och EU28 hade Sverige varaktiga och betydande underskott i förädlingsvärden. Handeln med Kina var enligt rapporten mycket mer gynnsam.

Några förbehåll gäller. Siffrorna täcker 1995–2022 och säger inget om dagens balans; under seriens sista år låg hela ekonomin på minus. De 83 000 är exportrelaterad sysselsättning, inte netto skapade jobb, och balansen avser förädlingsvärden, inte vanlig varuhandel.

Därför finns mer att vinna

Rapporten gör ingen prognos, men dess bild av vad handeln redan gett pekar ut var Sveriges möjligheter ligger.

Kina har sedan mitten av 00-talet ersatt importerade insatser med egna. I datorindustrin steg den inhemska andelen av förädlingen i exporten från 56 procent 2004 till 71 procent 2022, i gummi och plast från 72 till 84 procent. Svenska möjligheter kan ändå finnas i fortsatta affärsrelationer och marknadstillträde för verksamheter som redan bidragit till exportens förädlingsvärden: vetenskapliga tjänster, programmering, läkemedel och fordon.

Samtidigt har de kinesiska lönekostnaderna närmat sig de svenska. Inom industrins produktionsprocesser låg de 2022 på 34 procent av den svenska nivån, mot tre procent 1995. Stigande löner kan betyda växande köpkraft hos företag och hushåll som efterfrågar kvalificerade varor och tjänster av det slag svenska företag redan säljer.

För de tjänsteföretag och underleverantörer som bar överskottet är marknadstillträde och fungerande affärsrelationer avgörande. En politik som försvårar affärerna med Kina riskerar därför att träffa långt fler än dem som syns i varuhandelsstatistiken.

Författarna påminner själva om att handel i grunden "handlar om ett ömsesidigt utbyte, inte minst för ett litet och öppet land som Sverige". Med deras angreppssätt är det, skriver de, "svårt att försvara domedagsprofetior om hur Kina har konkurrerat ut Sverige och tagit våra jobb".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/inrikes/finansutskottet-stoppade-bransleforslag/

Inrikes

Finansutskottet stoppade SD:s bränsleförslag

De höga bränslepriserna

Publicerad Igår 10:30 – av Jan Sundstedt
Bensinpumpar och butik vid en Circle K-station i Örnsköldsvik
Arkivbild från en bensinstation i Örnsköldsvik.
1 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Finansutskottet sa på tisdagen nej till SD:s försök att förlänga skattesänkningarna på bensin och diesel. Utan nytt riksdagsbeslut höjs bränslepriserna därmed kraftigt den 1 december.

I efterspelet till årets riksdagsval styrs Sverige av en övergångsregering vilket försvårar möjligheten att förlänga skattesänkningarna på drivmedel.

SD ville dock försöka stoppa vad partiet kallar en "chockhöjning av bränslepriserna", och tog frågan till finansutskottet genom ett utskottsinitiativ, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

Finansutskottet sa efter tisdagens möte emellertid nej till förslaget.

Annons:

Utskottets ordförande Mikael Damberg (S) om beskedet: — Det var inte möjligt att sänka skatten från den 1 november eller få igenom de förändringar som SD föreslog i sitt utskottsinitiativ, säger Mikael Damberg till TT.

Det som återstår är koldioxidskattesänkningen på 2,40 kronor litern exklusive moms, som gäller till och med den 30 november i år. Inklusive moms motsvarar den 3 kronor litern för både bensin och diesel.

Enligt Moderaternas Edward Riedl har Finansdepartementet bedömt att en sänkning från den 1 december skulle kunna genomföras om den politiska viljan finns.

Energiskattesänkningen löpte ut vid månadsskiftet september/oktober.

Om riksdagspartierna inte enas om en lösning före den 1 december höjs bränsleskatterna därmed kraftigt.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarnas-skulder-hos-kronofogden-nar-rekordhoga-154-miljarder/

Ekonomi

Skuldberget hos Kronofogden slår rekord

Publicerad oktober 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kronofogdens upplysta blåvita skylt vid servicekontoret i Göteborg.
Svenskarnas skulder hos Kronofogden har nått rekordhöga 154 miljarder kronor.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Bland dem som beviljas skuldsanering anger flest numera att de själva har köpt mer än de haft råd med, inte att de drabbats av sjukdom.

Privatpersonernas samlade skuld hos Kronofogden uppgick till 154 miljarder kronor vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från myndighetens årliga rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026", som publicerades den 10 juni.

År 2019 låg skuldberget på knappt 83 miljarder. Ökningen är 86 procent. "Det är det högsta skuldbeloppet som har uppmätts", skriver Kronofogden.

Antalet skuldsatta har samtidigt stigit till 449 703 personer, 52 542 fler än 2019 och det högsta antalet på över 20 år. Knappt fyra procent av Sveriges vuxna befolkning finns i registret, och nästan en fjärdedel av dem har funnits där i tjugo år eller längre.

Annons:

Skulderna är ojämnt fördelade. De fem procent som är mest skuldsatta står för drygt hälften av beloppet. Även den typiska skulden har vuxit: medianskulden steg från 58 379 kronor 2019 till 93 530 kronor, en ökning med 60 procent.

— Att skuldsätta sig för att hantera vardagliga åtaganden har blivit norm, konstaterar myndigheten i rapporten. Som drivkrafter bakom ökningen pekar Kronofogden på hög inflation, ökad arbetslöshet och global oro.

Rekordmånga vill bli skuldfria

Hela 33 469 personer ansökte om skuldsanering 2025, ett nytt rekord och 63 procent fler än 2019. Bland personer upp till 50 år har ansökningarna ökat med 88 procent. Andelen som beviljades steg till 43 procent, från 32 procent året innan.

De flesta som beviljas skuldsanering bor i hyresrätt, är ensamstående och har inga hemmavarande barn. Den vanligaste självrapporterade orsaken till betalningsproblemen är överkonsumtion. För fem år sedan var sjukdom vanligare. Bland alla som ansöker anger 35 procent överkonsumtion som skäl, uppger Kronofogden.

Drygt var fjärde som beviljas skuldsanering saknar betalningsplan och betalar alltså ingenting av skulderna. Enligt Kronofogden gäller det främst personer med låga inkomster.

Färre nya betalningskrav

En ljusglimt finns. Ansökningarna om betalningsföreläggande, det första steget när en borgenär vill få ett krav fastställt, minskade 2025 med 10 procent till 1 146 000. Antalet berörda personer sjönk med 7 procent till drygt 410 000.

Kronofogden bedömer att nedgången sannolikt beror på att ekonomin gradvis har återhämtat sig efter flera år av hög inflation och stigande räntor. De senaste två åren har både ränta och inflation sjunkit, samtidigt som reallönerna har ökat. Myndigheten ser minskningen som en möjlig "tidig indikation" på att även inflödet till indrivning kommer att avta.

— Överskuldsättning och betalningsproblem i samhället är ganska komplexa frågor, vi hoppas att den här rapporten ska ge en överskådlig bild av den tillgängliga statistik som finns hos oss på Kronofogden, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-pressas-av-irankriget-rekordlaga-gaslager-infor-vintern/

Ekonomi

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Annons:

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Senaste nytt

Annons: