MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 9 juni 2025

måndag 9 juni 2025


Vaccinchefer prisas av globalistisk tankesmedja

publicerad 23 november 2021
– av Markus Andersson
Pfizers VD Albert Bourla och Europeiska Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council väljer nu att ge ”hederspris” till Pfizers vd Albert Bourla, BioNTechs medgrundare Özlem Türeci och Ugur Sahin samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras ”framstående ledarskap” under den förda coronapolitiken.

Atlantic Council, som själva beskriver sig som en amerikansk tankesmedja för internationella angelägenheter med ett starkt fokus på nära samarbete mellan Nordamerika och Europa, väljer detta år att ge priset för framstående ledarskap under året till vaccintopparna på Pfizer och BioNTech samt till Europeiska kommissionens globalistiskt profilerade ordförande Ursula von der Leyen.

Priset delas årligen ut till ”en grupp individer som har bidragit till Atlantic Councils uppdrag att forma den globala framtiden tillsammans” och man motiverar valet av pristagare med att dessa varit ”en globalt enande kraft” under det gångna året.

 

– Trots alla utmaningar som orsakats av pandemin över de senaste två åren så har kvällens pristagare demonstrerat sin egen extraordinära approach till globalt ledarskap, något som har enat samhällen runt om i världen under en tid när den behövde det som mest, deklarerar Atlantic Councils ordförande John F.W Rogers.

Tankesmedjan skriver vidare på sin hemsida att Ursula von der Leyen har visat på ett ”starkt engagemang” att bibehålla starka relationer mellan EU och USA och att vaccintopparna från Pfizer/BioNTech tydligt har visat ”vad företag kan erbjuda samhället”.

I sitt tal hävdade Pfizers vd Albert Bourla att coronavirus utgör ett mycket stort hot mot hela mänskligheten och att vi ”måste enas för att besegra det”. Han passade också på att meddela att vaccinjätten kommer att ha producerat tre miljarder vaccindoser innan årsskiftet och ytterligare fyra miljarder nästa år.

Pfizer-toppen var föga överraskande noga med att påpeka att massvaccinationerna är nödvändiga för att ”besegra viruset” och att alternativa behandlingsmetoder inte får uppmärksammas massmedialt på ett sätt som gör människor mer skeptiska till att låta injicera sig med covidvaccin. Att stat och storföretag går ihop för att möjliggöra en ökad produktion av vaccinen eller för att ta fram billiga vaccin till U-länder är också mycket viktigt, enligt Bourla.

Även von der Leyen och BioNTechs grundare fokuserade i sina tal på vikten av storskaliga massvaccinationsprogram och samt hur de experimentella mRNA-vaccinen kan användas i massiv skala för att bekämpa ett stort antal andra sjukdomar.

– Utvecklingen av covid-19-vaccin har öppnat upp dörrarna för en ny typ av läkemedel – mRNA-terapi. MRNA-terapi kommer att låta oss utveckla nya behandlingar mot många typer av sjukdomar: cancer, autoimmuna sjukdomar, regenerativa mediciner – och det kommer också att låta oss att tackla alla sjukdomar som hittills inte kunnat adresseras med vaccin och högeffektiva vaccin som malaria, tuberkulos eller HIV, säger Ugur Sahin från BioNTech och förklarade vidare att planen är att den kontroversiella mRNA-teknologin ska göras tillgänglig på bred front i Afrika och andra fattiga delar av världen.

Även aktivisten och artisten Dua Lipa fick ta emot pris under kvällen.

Özlem Türeci och Ugur Sahin, grundare av BioNTech.

 

Vill ”forma världen”

Att den globalistiska tankesmedjan väljer att dela ut sitt hederspris till företrädare för vaccinindustrin och överstatliga politiska företrädare som von der Leyen har inte väckt någon större förvåning med tanke på Atlantic Councils inriktning och finansiering. Tankesmedjan finansieras bland annat av ökända storbanker som Goldman Sachs & Co, den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan The Rockefeller Foundation samt JPMorgan Chase Foundation och Google.

Tankesmedjans motto är dessutom att man ska ”forma den globala framtiden tillsammans” och gemensamt tillsammans med olika stora internationella aktörer hitta ”lösningar på globala problem”.

Ordförande John F.W Rogers sitter också personligen i styrelsen hos den hårt kritiserade storbanken Goldman Sachs och har av tidningen Business Insider beskrivits som ”en av de läskigaste och viktigaste personerna” där.

Atlantic Council har också en tydlig svensk koppling i form av ambassadören Karin Olofsdotter som sitter i Atlantic Councils ”Ambassador Leadership Council” – en grupp ambassadörer som påstås representera länder som följer de globalistiska ”värderingar och intressen” som delas av tankesmedjan.

Karin Olofsson anställdes av Utrikesdepartementet redan 1994 och har bland annat tjänstgjort i Washington och Moskva samt vid Nato-delegationen och Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Hon har ansvarat för flera av Utrikesdepartementets enheter och även tjänstgjort som ambassadör i Budapest.

Även den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt och bankmagnaten Jacob Wallenberg ingår i gruppen.

Det är inte heller första gången som profilerade globalister och andra företrädare för överstatliga projekt prisas av tankesmedjan. 2020 fick bland annat Kristalina Georgieva, ordförande för Internationella valutafonden (IMF) och Luis Alberto Morena från Inter-American Development Bank ta emot priset.

2019 var den globalistiska militäralliansen Nato en av pristagarna. 2018 fick den tidigare neokonservative och imperialistiske presidenten George W. Bush ta emot priset.

Attacker mot svenska alternativmedier

Som kuriosa kan nämnas att Atlantic Council tidigare har uppmärksammat Nya Dagbladet och andra ”så kallade” alternativmedier, där man beskrivit tidningens rapportering som ”problematisk”. Detta följde på att tidningen publicerat ett öppet brev som riktade sig till den dåvarande presidenten Donald Trump.

Den globalistiska tankesmedjan anklagade då Nya Dagbladet för att sprida ”propaganda”, bland annat eftersom den ungerskjudiske valutaspekulanten och riskkapitalisten George Soros i det öppna brevet pekades ut som en mycket problematiskt aktör.

Noteras kan att Soros har donerat pengar till just Atlantic Council genom sin organisation Open Society Foundation och har hyllats av tankesmedjan för sitt ekonomiska stöd till västvänliga intressen i Ukraina.

Nya Dagbladet har också tidigare rapporterat om att Atlantic Council i praktiken utgör en inofficiell tankesmedja för Nato och en viktig samlingsplats för några av världens mäktigaste globalistiska aktörer.

Tankesmedjan har också finansierats ofrivilligt av svenska skattebetalare då Sveriges utrikesdepartement skänkt mellan 250 000 och 1 000 000 dollar till organisationen.

Fakta: Atlantic Council

Atlantic Council grundades 1961 och har blivit Natos inofficiella tankesmedja.

Syftet med tankesmedjan var ursprungligen att sprida västvänlig propaganda under Kalla kriget.

Atlantic Councils huvudkontor är beläget i centrala Washington D.C.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Idag 16:05
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad Idag 15:09
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet och Iran fördömer Israels bordning av aktivistfartyg

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 13:16
– av Redaktionen
Besättningen på Madleen kort efter att israeliska soldater bordat fartyget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera länder fördömer Israels agerande efter att aktivistfartyget Madleen under natten bordades av israelisk militär under sin färd mot Gaza.

Iran menar att Israel ägnar sig åt ”sjöröveri” eftersom kapningen ägde rum på internationellt vatten, och Turkiet anser att ”Israel åter agerar som en terrorstat”.

Den brittiskregistrerade yachten Madleen, som drivs av den propalestinska vänsterorganisationen Freedom Flotilla Coalition, var på väg att leverera en symbolisk mängd bistånd till Gaza – med syfte att uppmärksamma den humanitära krisen i området när den bordades och beslagtogs av israelisk militär.

Samtliga besättningsmedlemmar frihetsberövades och fördes till Israel, med löften om att de kommer att deporteras tillbaka till sina hemländer.

Iranska företrädare menar att Israels agerande är att betrakta som ett brott mot internationell rätt och att israelerna agerar som pirater.

– Eftersom det skedde på internationellt vatten bör det betraktas som en form av sjöröveri under internationell lag, sa Esmaeil Baqaei, talesman för Irans utrikesdepartement, vid en presskonferens i Teheran.

Greta Thunberg ombord

Även Turkiet har kraftigt fördömt bordningen. Landets utrikesdepartement påpekar att Greta Thunberg och flera turkiska medborgare fanns ombord, bland de tolv personerna i besättningen. I ett uttalande kallades ingripandet en ”klar kränkning av internationell lag” och en fara för sjösäkerheten.

– Israel agerar återigen som en terrorstat, framhöll departementet.

Madleen lämnade Italien den 1 juni för att uppmärksamma den akuta matbristen i Gaza – ett område som FN beskriver som ”den hungrigaste platsen på jorden”, där hela befolkningen nu riskerar svält.

Enligt Freedom Flotilla Coalition själva bordades fartyget av israeliska styrkor i internationellt vatten vid ett-tiden på natten när det närmade sig Gazaremsan.

Israel: Ignorerade varningar

Israeliska företrädare uppger i sin tur att man bordade fartyget eftersom det försökte ta sig in i ett avspärrat militärt område och ignorerade upprepade uppmaningar om att vända om.

Beslaget av Madleen sker drygt 15 år efter ett liknande och mycket uppmärksammat ingripande år 2010, då israeliska kommandosoldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara, som också var på väg mot Gaza. I den räden dödades tio turkiska medborgare, vilket utlöste en långvarig diplomatisk kris mellan Turkiet och Israel.

Länderna återupptog fullständiga diplomatiska relationer först 2022, men relationerna har sedan dess åter försämrats kraftigt till följd av det pågående kriget i Gaza.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldsamma kravaller i Los Angeles efter utvisningsrazzior

Donald Trumps USA

publicerad Idag 11:35
– av Jan Sundstedt
Los Angeles - kravaller - juni 2025
Kravallerna i Los Angeles nu inne på sitt tredje dygn.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Demonstrationer mot federala utvisningar av migranter i Los Angeles har under det senaste dygnet eskalerat till omfattande oroligheter.

President Donald Trump har beordrat 2 000 soldater ur nationalgardet till staden för att bistå polisen och skydda federala byggnader, ett beslut som fått skarp kritik från Kaliforniens guvernör, Gavin Newsom.

Protesterna i Los Angeles inleddes under förra veckan efter flera federala razzior mot migranter utan lagligt uppehållstillstånd. Kravallerna tog fart redan i lördags, då federala agenter och demonstranter drabbade samman i förorten Paramount.

På söndagskvällen kulminerade missnöjet i våldsamma kravaller, särskilt i centrala Los Angeles, och enligt polisrapporter blockerade demonstranter motorvägen 101, satte eld på bilar och självkörande fordon samt kastade föremål mot polisen.

Polisen har svarat med tårgas, gummikulor och chockgranater för att skingra demonstranterna. Minst 44 personer har gripits sedan protesterna inleddes. Antalet gripna kan med stor sannolikhet komma att stiga, givet situationen.

Polisen har även förklarat flera demonstrationer som olagliga sammankomster efter att våldsamheterna eskalerat.

Nationalgardet på plats – skarp kritik från delstatsledningen

Donald Trump beordrade tidigt på söndagen 2 000 soldater ur nationalgardet till Los Angeles för att stödja den lokala polisen och skydda federala byggnader, däribland Metropolitan Detention Center.

Beslutet möttes dock omedelbart av kritik från Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, som kallade insatsen olaglig och inflammatorisk, och beskrev Trumps agerande som ”handlingar av en diktator, inte en president”.

Även Los Angeles polischef, Jim McDonnell, uttryckte oro över utvecklingen och öppnade för att ompröva polisens strategi: ”Med tanke på våldet i kväll måste vi göra en ny bedömning av insatsen”.

Trump har försvarat beslutet att sätta in nationalgardet och kallat demonstranterna för ”våldsamma, upproriska mobbar”.

Vita husets pressekreterare, Karoline Leavitt, betonade att ”de här brottslingarna kommer att arresteras och ställas inför rätta snabbt”.

Samtidigt har USA:s försvarsdepartement höjt beredskapen vid närliggande militärbaser och varnat för ytterligare insatser om våldet fortsätter.

Razzior mot migranter bakom oroligheterna

Oroligheterna har sin grund i en rad federala tillslag mot papperslösa migranter i Los Angeles-området och under den gångna veckan har över 100 personer frihetsberövats, däribland en framträdande facklig ledare.

Bakgrunden är Trump-administrationens nya, hårdare linje i invandringspolitiken, med löften om rekordmånga utvisningar och dagliga tillslag mot misstänkta migranter.

Kritiker menar att razziorna även drabbat personer med laglig vistelse i landet, och att rättsliga processer nu har inletts mot flera av insatserna.

Kaotiska scener i stadskärnan

Skildringar från Los Angeles vittnar om en kaotisk och laddad stämning. Demonstranter, många med mexikanska flaggor, har samlats utanför federala byggnader och ropat slagord till stöd de utvisningshotade.

Flera vittnen beskriver hur självkörande bilar och bildäck sattes i brand och hur flaskor och andra föremål kastades mot polis och nationalgardessoldater.

Internationella medier rapporterar om scener av totalt kaos och laglöshet i centrala Los Angeles, där polisen svarat med tårgas och gummikulor för att skingra folkmassorna.

Många invånare uttrycker chock och oro över den plötsliga våldsupptrappningen, och både lokalbefolkning och demonstrationens organisatörer manar nu till återhållsamhet för att undvika ytterligare sammanstötningar.

Läget i Los Angeles är fortsatt spänt och myndigheterna befarar nya oroligheter de kommande dygnen. Nationalgardet och polisen fokuserar nu på att skydda federala byggnader och upprätthålla ordningen i stadskärnan.

Samtidigt pågår debatten om Trumps insats och den federala migrationspolitiken på både lokal och nationell nivå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.