Edward Snowden, 29, träder nu fram som källan som läckte uppgifter om hur USA:s säkerhetsmyndighet kartlägger privatpersoners telefon- och internettrafik.
Uppdaterad oktober 22, 2019,
Publicerad juni 10, 2013
29-åringen har ett förflutet inom CIA. De senaste fyra åren har han arbetat hos företag som den amerikanska säkerhetsmyndigheten National Security Agency, NSA, använt sig utav.
För tre veckor sedan kopierade Snowden, enligt intervjun, de sista dokumenten, sade till sin arbetsgivare att han skulle behandlas för epilepsi och reste till Hongkong där han i ett hotellrum gömt sig sedan dess, skriver TT.
Det var i förra veckan som det uppdagades av Washington Post att NSA fått tillgång till databaser hos internetjättar såsom Google, Facebook och Apple. Det framgick att NSA spionerade på privatpersoner genom programmet ”Prism”.
– Jag kan inte med gott samvete kan tillåta att USA:s myndigheter krossar privatlivet, friheten på nätet och grundläggande friheter för människor världen över med det massiva övervakningsmaskineri som man bygger upp i hemlighet, säger Snowden i en intervju med den brittiska tidningen The Guardian.
Annons:
Han förväntar sig att amerikanska myndigheter kommer vara på jakt efter honom. Därför planerar han nu att söka asyl och bosätta sig på Island, där han hoppas vara säkrare. Han säger även att han är medveten om att USA:s regering kommer att ”demonisera” honom.
Att undgå att bli övervakad av staten är omöjligt för det finns ingenting som kan skydda dig, menar Snowden.
– Du vet inte ens om vad som är möjligt. Utsträckningen av deras möjligheter är skräckinjagande. Du kommer aldrig att vara säker vilka skydd du än använder, säger han.
Edward Snowden beskrivs som en ”whistleblower”, ett begrepp i USA som kan översättas med en sanningssägare. Men Snowden vill inte att det mediala fokuset ska hamna på honom.
– Jag vill inte ha allmänhetens uppmärksamhet, för det ska inte handla om mig. Det ska handla om vad USA:s myndigheter ägnar sig åt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.
Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.
I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.
— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Annons:
Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.
”Tekniken är så snällt inramad”
Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.
— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.
Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.
— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.
Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning
Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.
— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.
Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.
— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.
Privata aktörer tjänar på otrygghet
Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.
— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.
Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.
— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att ’nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi’. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Visste du att ditt företag redan idag kan spara stora IT-kostnader utan att kompromissa med vare sig funktioner eller användarvänlighet? Teuton Systems erbjuder som en av de första leverantörerna i Norden installation av Nextcloud - världens främsta alternativ till Microsoft 365.
Uppdaterad oktober 8, 2025,
Publicerad oktober 7, 2025
Nextcloud är en samarbetsplattform som samlar filhantering, dokumentredigering, kalender, kontakter och kommunikationsverktyg på ett ställe. Precis som Google Workspace eller Microsoft 365 ger det anställda möjlighet att arbeta med dokument var de än befinner sig, dela filer med kollegor och ha videomöten – men med en avgörande skillnad: du bestämmer själv var dina data lagras och vem som har tillgång till dem.
Över 400 000 organisationer världen över, från franska inrikesministeriet till svenska universitet, har valt Nextcloud för att behålla kontrollen över sin information.
Funktioner i Nextcloud
Filhantering som fungerar överallt: Ladda upp dokument, bilder och filer från din dator och få tillgång till dem från mobilen, surfplattan eller någon annan enhet. När någon uppdaterar ett dokument ser alla andra ändringen direkt. Inga mejl med ”senaste versionen” som bilaga – alla arbetar med samma fil.
Jobba tillsammans i realtid: Genom integrerade kontorsverktyg kan flera personer redigera samma dokument, kalkylblad eller presentation samtidigt direkt i webbläsaren. Du ser vad dina kollegor skriver medan de skriver det.
Kommunicera och organisera: Nextcloud Talk erbjuder videomöten, chatt och skärmdelning helt utan externa tjänster som Zoom eller Teams. Gemensam kalender och kontakter gör det enkelt att koordinera möten och se till att alla i teamet har samma information.
Integration: Systemet kan anslutas till befintliga verktyg som Active Directory, SharePoint och andra affärssystem. Över 200 tillägg finns tillgängliga för att anpassa plattformen efter specifika behov.
Öppna och redigera dokument direkt i webbläsaren genom toppmodern integration av ordbehandlare och andra dokumentappar.
Varför välja Nextcloud framför Google eller Microsoft?
1. Du bestämmer var dina data lagras – och det spelar roll
När du använder Google Workspace eller Microsoft 365 hamnar alla dina filer, mejl och dokument på servrar i USA. Det betyder att amerikanska myndigheter kan kräva tillgång till dina data genom lagar som US Cloud Act – ofta utan att du får veta om det. För ett svenskt företag kan det innebära att känslig information om kunder, anställda eller affärshemligheter plötsligt är tillgänglig för utländska myndigheter.
Med Nextcloud bestämmer du var dina data lagras. Du kan antingen ha systemet på en egen server i ditt kontor, eller välja en svensk hostingleverantör. Oavsett vilket stannar allt i Sverige, vilket automatiskt innebär GDPR-efterlevnad utan krångliga databehandlaravtal. Det är därför svenska myndigheter som Försäkringskassan och Transportstyrelsen valt Nextcloud – de måste kunna garantera att medborgarnas information är skyddad.
Google Workspace och Microsoft 365 kostar pengar varje månad för varje person i företaget. För ett företag med Microsoft 365 Business Premium och 50 anställda blir det drygt 145 000 kronor per år – det är 730 000 kronor på en femårsperiod. Och priserna har en tendens att höjas över tid.
Nextcloud är öppen källkod och helt gratis att använda. Det enda du betalar för är servern det körs på och eventuell support. En server för 50 personer kostar omkring 20 000 kronor att köpa in, plus omkring 5 000 kronor per år för el och underhåll. På fem år: 45 000 kronor istället för 730 000 kronor – en besparing på över 685 000 kronor.
Även om du väljer att låta en extern leverantör hantera själva serverdriften blir kostnaden en bråkdel av vad Google eller Microsoft tar betalt. Och du får obegränsad lagring baserat på din hårdvara – ingen begränsning på hur mycket du kan spara.
Nå alla företagets filer och dokument i det egna ”molnet” oavsett var du befinner dig utan beroende av Microsoft, Google och andra teknikjättar.
3. Fullständig säkerhetskontroll
När dina filer ligger hos Google eller Microsoft är det deras säkerhetsrutiner som gäller. Du kan inte kontrollera vad som händer bakom kulisserna. Med Nextcloud har du full insyn och kontroll.
Du kan bland annat:
Kräva tvåfaktorsautentisering för alla användare
Se exakt vem som öppnat vilka filer och när
Sätta regler för vilka typer av filer som får laddas upp eller ned
Aktivera kryptering som gör att inte ens systemadministratören kan läsa innehållet
Bestämma att vissa filer automatiskt raderas efter en viss tid
Eftersom Nextcloud är öppen källkod kan vem som helst granska koden för säkerhetsbrister. Det betyder att problem upptäcks och åtgärdas snabbt av tusentals utvecklare världen över. Jämför det med stängda system där säkerhetsproblem kan ligga dolda i åratal.
Nextcloud är också den första molnplattformen som fått Blauer Engel-certifieringen (Tysklands officiella miljömärkning), vilket bekräftar både säkerhet och hållbarhet.
4. Anpassa systemet efter dina behov
Med Google eller Microsoft får du de appar och funktioner de erbjuder – inte mer, inte mindre. Med Nextcloud kan du lägga till precis de funktioner ditt företag behöver genom över 200 tillgängliga tillägg.
Behöver ni verktyg för visuell projektledning? Formulär för att samla in information från kunder? Integration med er befintliga ekonomiprogramvara eller kundsystem? Anpassat utseende som matchar företagets grafiska profil? Allt detta går att genomföra.
Om företaget växer skalar Nextcloud med – från fem till femhundra användare utan att ni behöver byta system eller teckna nya dyra avtal.
5. Ingen inlåsning – du bestämmer
När du väl lagt all din data hos Google eller Microsoft är det jobbigt att flytta. Det är designat så – ju mer inlåst du är, desto svårare att byta. Men vad händer om de höjer priserna? Eller om deras tjänst ligger nere en hel dag? Eller om en konflikt uppstår med amerikanska intressen som väljer att begränsa tillgången till tjänsterna i Europa?
Med Nextcloud äger du dina data och kan flytta dem när du vill, dit du vill. All data sparas i öppna standardformat som fungerar överallt. Vill du byta hostingleverantör? Flytta från molnet till egen server? Eller tvärtom? Inga problem. Du är aldrig låst.
Alla företagets interna möten och samtal med affärspartners håller du integritetssäkert på egen server utan utomstående insyn med tillgång till mötesrum, mötesinspelning, transkribering och moderna AI-funktioner.
Komma igång med Nextcloud
Du behöver inte vara teknisk expert för att använda Nextcloud. Gränssnittet är intuitivt och fungerar precis som du förväntar dig – klicka för att öppna filer, dra och släpp för att ladda upp, dela med en länk.
För installation och konfiguration finns företag som specialiserat sig på detta. Teuton Systems är ett svenskt teknikföretag baserat i Dalarna som arbetar med integritetsfrämjande teknik och öppen källkod-lösningar. De hjälper företag att installera, konfigurera och underhålla Nextcloud. Med stöd på svenska får du hjälp genom hela processen – från planering till löpande drift.
Teknisk översikt:
Filer och lagring: Obegränsad lagring baserat på din hårdvara, automatiska filversioner, lösenordsskyddad fildelning
Samarbete: Realtidsredigering av dokument, videokonferenser, chatt, kalender, kontakter
Kompatibilitet: Fungerar i webbläsare, finns som app för Windows, Mac, Linux, iOS och Android
Kostnad: Licensfri öppen källkod, möjlighet att teckna företagssupport på årsbasis
Kontakt: Ring Teuton Systems på 010-10 11 222 eller besök teuton-systems.com för att få hjälp med att komma igång och bedöma om Nextcloud passar er verksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Techmiljardären Elon Musk har tillkännagivit planer på att lansera Grokipedia, en AI-baserad encyklopedi som ska konkurrera med och enligt Musk vara en ”massiv förbättring” av Wikipedia. Projektet bygger på hans xAI-chatbot Grok.
Musk meddelade planerna på X på tisdagen. Grokipedia ska byggas med hans AI-chatbot Grok, som utvecklats som alternativ till ChatGPT och tränats på webbdata, inklusive offentliga tweets.
I en podcast tidigare i månaden beskrev Musk hur tekniken ska fungera.
— Grok använder stora mängder inferensberäkningar för att titta på, till exempel, en Wikipedia-sida och avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt, eller vad som saknas på denna sida.
Annons:
— Skriv sedan om sidan för att korrigera, ta bort osanningarna, rätta till halvsanningarna och lägga till det sammanhang som saknas.
Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.
Kritikerna anklagar ofta sajten för att ha förvandlats till ett politiskt vapen med kraftig vänsterliberal vinkling. Konservativa och nationalistiska perspektiv målas medvetet upp som extrema och farliga, medan vänster- och liberala ståndpunkter framställs som positiva eller objektiva fakta.
Grokipedia förväntas locka en publik bland Musks anhängare och andra som håller med om att Wikipedia har förvandlats till ett politiskt vinglat propagandaverktyg snarare än en neutral uppslagskälla.
Wikipedia – ett propagandavapen?
I en intervju med Tucker Carlson gick Wikipedias medgrundare Larry Sanger nyligen till hårt angrepp mot vad hans skapelse förvandlats till.
— Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterade Sanger i intervjun som publicerats på X.
Han beskrev hur encyklopedin han grundade 2001 tillsammans med Jimmy Wales för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg.
— Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, förklarade Sanger.
Styrs av anonyma redaktörer
Han kritiserade också det faktum att de mäktigaste redaktörerna är anonyma, att konservativa källor svartlistas och att underrättelsetjänster varit inne och redigerat innehåll på Wikipedia.
— Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, sa Sanger om de anonyma redaktörerna.
Wikipedia har stött på interna konflikter bland redaktörer om hur vissa händelser ska framställas. Sajten är den sjunde mest besökta webbplatsen i världen. När Grokipedia ska lanseras har ännu inte meddelats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter en omfattande planeringsprocess som inleddes 2020 har Österrikes försvarsmakt nu övergått från Microsoft Office till det öppen källkods-baserade LibreOffice på samtliga 16 000 arbetsplatser. Beslutet grundar sig inte i ekonomiska överväganden utan i en strävan efter ökad digital suveränitet och oberoende från externa molntjänster.
Övergången till LibreOffice är resultatet av en långsiktig strategi som tog sin början för fem år sedan, när det stod klart att Microsoft skulle flytta sin kontorssvit till molnbaserade lösningar. För en organisation som Österrikes försvarsmakt, där säkerheten kring datahantering är av högsta prioritet, var detta en avgörande vändpunkt, skriver Heise Online.
— Det var mycket viktigt för oss att visa att vi gör detta främst för att stärka vår digitala suveränitet, för att behålla vårt oberoende när det gäller ICT-infrastruktur och för att säkerställa att data endast bearbetas internt, förklarar Michael Hillebrand från försvarsmaktens Direktiv 6 för ICT och cybersäkerhet i en intervju med den österrikiska radiostationen Ö1.
Långsiktig planering och egen utveckling
Beslutsprocessen inleddes 2020 och var slutförd redan året därpå. Under 2022 påbörjades en detaljerad planering parallellt med att interna utvecklare utbildades för att kunna genomföra förbättringar och kompletterande mjukvaruutveckling. Redan då gavs de anställda möjlighet att frivilligt börja använda LibreOffice.
Annons:
År 2023 tog projektet ytterligare fart när ett tyskt företag anlitades för extern support och utveckling. Samtidigt infördes intern e-utbildning i LibreOffice, och programvaran gjordes obligatorisk inom de första avdelningarna.
Bidrag till den globala användarbasen
Försvarsmaktens engagemang i öppen källkod är inte enbart konsumerande. De anpassningar och förbättringar som krävts för militära ändamål har programmerats och integrerats i LibreOffice-projektet. Hittills har över fem årsarbetskrafter finansierats för detta arbete – insatser som alla LibreOffice-användare världen över kan dra nytta av.
— Vi gör inte detta för att spara pengar, betonar Hillebrand till ORF. — Vi gör detta så att försvarsmakten som organisation, som finns där för att fungera när allt annat ligger nere, kan fortsätta att ha produkter som fungerar inom vår egen kontrollsfär.
I början av september redogjorde Hillebrand tillsammans med sin kollega Nikolaus Stocker för omställningsprocessen vid LibreOffice Conference 2025.
Utdrag ur de funktioner som den österrikiska försvarsmakten programmerade för eget bruk och sedan bidrog med till LibreOffice-projektet. Bild: Bundesheer/heise online
Från Microsoft-beroende till egen kontroll
Utgångsläget 2021 var Microsoft Office 2016 Professional med ett stort antal VBA- och Access-lösningar djupt inbäddade i IT-arbetsflödena. Samtidigt använde försvarsmakten redan då egna Linux-servrar med Samba för e-post och samarbetslösningar, snarare än Microsofts alternativ.
I år har MS Office 2016 avlägsnats från samtliga militära datorer. Den som fortfarande anser sig behöva Microsoft Office i tjänsten kan dock ansöka internt om att få installera motsvarande modul från MS Office 2024 LTSC.
Övergången understryker en växande trend inom europeiska myndigheter att prioritera digital självständighet och kontroll över känslig information framför bekvämligheten i kommersiella molntjänster.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
