Vikingar var Azorernas första invånare

publicerad 1 november 2021
- av Redaktionen
Nordbor var med största sannolikhet de tidigaste bosättarna på Azorerna, enligt forskare.

Vill du se mer gräv och granskningar på Nya Dagbladet?

9690 kr av 50 000 kr insamlade. Bidra till höstens viktiga grävkassa! Stöd arbetet genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bevis i form av djurlämningar visar att nordiska vikingar bosatte sig på Azorerna långt innan de upptäcktes av portugiserna. Detta gör en grupp forskare klart efter att ha undersökt ett antal sjöbottensediment vid den atlantiska ögruppen.

Azorerna sägs ha upptäckts av portugisiska sjöfarare år 1427, men ny forskning visar att vikingar landsteg där århundraden tidigare.

De undersökta sedimenten visades vara rika på organiska lämningar, som återfinns i avföring från ko och får, proverna innehöll även höga halter av träkol, men låga halter pollen från inhemska träd. Den verkliga överraskningen kom i samband med dateringen av proverna – forskarna kunde datera fynden till någon gång mellan 700 och 850 e.Kr. – det vill säga flera århundraden tidigare än den portugisiska ankomsten till öarna.

Våra rekonstruktioner ger otvetydiga bevis för den pre-portugisiska bosättningen på Azorerna, säger teamet, som leddes av ekologen Pedro Raposeiro, från University of the Azores, i en artikel publicerad i den amerikanska vetenskapliga tidskriften, Proceedings of the National Academy of Sciences, enligt The Guardian.

När det gäller identiteten på dessa bosättare är forskarna tydliga.

Dessa resultat tyder på att nordbor med största sannolikhet var de tidigaste bosättarna på öarna“, står att läsa i artikeln.

Slutsatserna stöds av evolutionsbiologen Jeremy Searle från Cornell University, som även han har hävdat att vikingar var de första på Azorerna. Searles arbete är baserat på en helt annan biologisk källa, nämligen möss. Möss smyger ombord på skepp och färdas med människor världen runt, och Searles studier har visat att husmöss har olika genetiska signaturer beroende på var de kommer ifrån.

Genom att analysera mitokondriella DNA, som ärvs genom honlinjen, kan vi se skillnad mellan möss från olika delar av Europa, säger biologen själv.

Searle och hans team tror sig ha identifierat ”vikingamusen”, genom att jämföra möss från delar av de brittiska öarna som varit nordiska kolonier med möss från Norge. De har sedan dess letat efter tecken på mössens närvaro på olika platser – och hittat sådana i forntida rester av möss från Island och Grönland, där vikingarna bosatte sig för över tusen år sedan.

Få några år sedan fann Searle möss med samma genetiska signatur som vikingamöss på både Azorerna och Madeira. Avgörande var att de hittade väldigt få möss som bar genetiska signaturer likt de möss som finns i Portugal.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!