Denna artikel publicerades ursprungligen den 20 maj 2022.

I Turkiet ligger Göbekli Tepe i området Tas Tepeler, där de hittills äldsta kända fynden av civilisationsefterlämningar påträffats. Fynden beräknas vara över 10 000 år gamla och bevisen pekar just nu på att människan här pysslade med ritualer innan man började med jordbruk. Flera stenformationer är av män eller penisar och bevisen indikerar att man valt att begrava ritualplatserna medvetet. Platsen väcker flera frågor om mänsklighetens tidiga skede och man hoppas kunna hitta svaren när man fortsätter att gräva djupare.

1994 vandrade en dag en kurdisk man med sin flock får i östra Turkiet. Landskapet omkring honom var till största delen ofruktsamt, men när han passerade ett ensamt mullbärsträd, som av den lokala befolkningen ansågs vara heligt, såg han plötsligt något sticka upp ur marken. Det var en stor, rektangulär sten. När han tittade noggrannare insåg mannen att det fanns liknande stenar omkring honom och han for tillbaka till byn för att meddela om fynden, eftersom han trodde att de kunde vara av betydelse. Det han hittade kallas idag Göbekli Tepe och är bland de äldsta kända fynden av mänsklighetens avancerade byggnadsverk av sten, skriver författaren och journalisten Sean Thomas i Spectator.

– Göbekli Tepe är den viktigaste arkeologiska platsen i världen, sade David Lewis-Williams, professor i arkeologi vid Witwatersrand University i Johannesburg, vid tidpunkten för fynden.

Vid platsen återfanns en mängd t-formade stenar som var utplacerade i ringar. På stenarna fanns utskärningar av leoparder, rävar och andra rovdjur samt mänskliga huvuden utskurna intill. En utskuren bild visar hur en leopard rider, eller möjligen våldtar, en människa och har tassarna över personens huvud. En annan visar en gam som ser ut att "leka" med en människoskalle. Djuren hade en övervägande dominans, men man fann även stenstatyer av män som tycks hålla händerna kring sina skrev.

Platsen som började med Göbekli Tepe expanderade sedan och det finns nu flera utgrävningsplatser i området som kallas Tas Tepeler. Det betyder i sin enkelhet ”stenkullar”. Arkeologer har beräknat att området kan vara cirka 11-13 000 år gammalt och ha legat under jorden i ungefär 130 sekel. I kontext till andra kända utgrävningsplatser är exempelvis pyramiderna i Giza uppskattningsvis kring 4500 år gamla och Stonehenge kring 5000 år gammalt.

En annan till synes udda plats vid området är Karahan Tepe där det finns ett dussin större stenformationer, som Thomas kallar för ”orangeröda penisar”. Bland dessa finns också ett märkligt utskuret huvud som liknar något form av primitivt monster. På flera av platserna är männen, och penisarna, en betydande del och få kvinnor finns representerade. Dock har arkeologer funnit en obscen, bisarr utskärning av vad som liknar en kvinna som föder barn.

I början av utgrävningarna hittade man inga hem eller tecken på att människor faktiskt bodde här, utan det var endast stenformationerna, som liknar någon typ av tempel, som fanns vid utgrävningarna. Det fick också arkeologer att fundera över vad som egentligen kom först med mänskligheten och civilisationen.

– Vi trodde alltid att jordbruket kom först, sedan civilisationen. Men här är det omvänt, det verkar som om det rituella centret kom först, sade dåvarande arkeolog Klaus Schmidt.

På senare år har man dock funnit bevis för att hem existerade i Tas Tepeler. Det finns tecken på att man sov, åt och levde där. Arkeologerna har även funnit bevis för att man tillverkade alkohol. Dock har man ännu inte funnit några tecken på jordbruk, vilket indikerar att de var jägare-samlare och att ritualen faktiskt kom före, som Schmidt tidigare trodde. Ett annat tecken på att man faktiskt sysslande med någon form av religion eller ritualer är att man hittat flera skallar där man kan se att någon skurit bort huden och sedan gjort hål i dem, troligtvis för att kunna hänga upp dem. En annan udda sak som Schmidt fann redan på sin tid var att platserna till synes verkade medvetet begravda. Nuvarande chefsarkeolog Necmi Karul, vid Istanbul University, ger sitt medhåll och menar att det finns tydliga bevis för att platserna begravts av människor. Vilken väcker frågan om varför ett folk ville begrava sina ritual eller religionsplatser.

Karul menar dock att det fortfarande finns mycket att upptäcka vid just Karahan Tepe-utgrävningen.

– Hittills har vi bara grävt ut ungefär en procent av platsen, säger han.