MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 24 augusti 2025

söndag 24 augusti 2025

Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar

publicerad 25 oktober 2024
– av Jan Sundstedt
En av SpaceX fabriker i USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare.

Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter.

Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer.

Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy.

Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier.

Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas.

Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess.

Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade.

Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen.

SpaceX Starlink satellit
6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens.

Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt.

De skjuter upp 40 av de här ’fullmånarna’ varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken.

Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna.

FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Tarmbakterier kan skydda mot PFAS

publicerad 4 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vissa tarmbakterier kan absorbera PFAS-ämnen, enligt ny forskning från Cambridge University. En ökning av dessa bakterier skulle kunna bidra till ett bättre skydd mot de skadliga effekterna av de så kallade evighetskemikalierna.

I studien, som publicerats i Nature Microbiology, identifierade forskarna en familj av bakteriearter som kan absorbera olika PFAS-molekyler. Dessa bakterier finns naturligt i människans tarmflora.

Forskarna tillsatte därefter nio av dessa mänskliga bakterier i möss för att ”humanisera” deras mikrobiom och lät dem äta mat som innehöll PFAS-ämnen. Man kunde då se att bakterierna ackumulerade kemikalierna, som sedan utsöndrades med avföringen.

Vidare upptäckte forskarna att bakterierna, när mössen utsattes för ökande halter av PFAS, arbetade hårdare och avlägsnade en konsekvent andel av de giftiga ämnena. Inom några minuter efter exponering absorberade bakterierna mellan 25 och 74 procent av PFAS.

”Långsamt verkande gift”

PFAS finns idag i stort sett överallt – i vardagsprodukter, dricksvatten, livsmedel och till och med i människans blod. De är mycket svårnedbrytbara, vilket gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier”, och kan orsaka skada både på miljön och på människors hälsa.

Vi utsätts alla för PFAS via vårt vatten och vår mat – dessa kemikalier är så utbredda att de finns i oss alla, säger forskaren Dr Anna Lindell vid Cambridge University, första författare till studien, i ett pressmeddelande och fortsätter:

PFAS ansågs tidigare vara säkra, men nu är det klart att så inte är fallet. Det har tagit lång tid för PFAS att uppmärksammas eftersom de inte är akut giftiga i låga halter. Men de är som ett långsamt verkande gift.

Öppnar möjligheter

Studiens resultat är lovande och visar för första gången att tarmbakterier kan bidra till att avlägsna PFAS från kroppen. Det är dock ännu inte testat på människor, betonar forskarna.

Målet är nu att utveckla probiotiska kosttillskott som ökar mängden av dessa nyttiga bakterier i tarmen och därigenom skyddar mot PFAS-effekter. Forskarna påpekar att trots de dokumenterade hälsoriskerna görs fortfarande mycket lite för att aktivt avlägsna PFAS från kroppen.

— Verkligheten är att PFAS redan finns i miljön och i våra kroppar, och vi måste försöka mildra deras påverkan på vår hälsa nu. Vi har inte hittat något sätt att förstöra PFAS, men våra resultat öppnar möjligheten att utveckla metoder för att få bort dem från våra kroppar där de gör mest skada, säger Dr Indra Roux, medförfattare till studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.