Annons:

Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar

Uppdaterad oktober 25, 2024, Publicerad oktober 25, 2024 – av Jan Sundstedt
En av SpaceX fabriker i USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare.

Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter.

Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer.

Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy.

Annons:

Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier.

Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas.

Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess.

Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade.

Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen.

SpaceX Starlink satellit
6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens.

Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt.

De skjuter upp 40 av de här 'fullmånarna' varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken.

Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna.

FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Forskning: Hundens ras är ingen garanti för personligheten

Publicerad Idag 08:35 – av Redaktionen

Många tror att en viss hundras garanterar en viss personlighet. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att skillnaderna inom samma ras ofta är större än skillnaderna mellan olika raser – att få en hund som blir helt rastypisk är ungefär 50/50.

I Sverige finns idag 371 registrerade hundraser fördelat på tio hundrasgrupper som delar in hundarna i exempelvis terrierraser, vallhundar, sällskapshundar samt olika jakthundar. Detta gör det lättare för en familj eller person att välja en hundras så att hund och ägare passar bättre ihop. Det går också att se bland annat rasens hälsa, aktivitetsnivå, pälsskötsel samt dess historia.

Hundraser har inte enbart så kallade "rastypiska" utseenden, utan också mentalitet. Exempelvis är den typiska chihuahuan, som är i gruppen sällskapshundar, orädd och har ett stort självförtroende, samtidigt som den typiska schäfern är nyfiken och samarbetsvillig.

Hundmentalitet mäts i tester

Hundens mentalitet beskrivs av Svenska kennelklubben och Svenska brukshundklubben, något man gör med tester som kallas för MH (mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund).

Annons:

Däremot är det inte självklart att man får en hund som har den typiska personligheten och mentaliteten när man väljer en viss ras. Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU, har studerat hundar i nära 20 år och har ägnat de senaste åren med att undersöka stora skillnader det finns i hundars mentalitet, både mellan och inom hundraser. De få studier som finns idag bygger enbart på enkäter från hundägare, som gett olika resultat.

Det gjorde mig intresserad av att använda svenska mentalbeskrivningar för att undersöka frågan, säger Strandberg till forskning.se.

"Viss chansning"

I studien, som publicerats i Applied Animal Behaviour Science, har Erling tillsammans med forskarkollegor, som bland annat hundforskaren och författaren Kenth Svartberg, tittat på totalt mellan 862 och 2462 BPH-registreringar per ras för åtta olika raser i Sverige. Raserna man undersökte var American Staffordshire Terrier, Golden Retriever, Labrador Retriever, Lagotto Romagnolo, Nova Scotia Duck Tolling Retriever, Perro de Agua Español, Rhodesian Ridgeback, och Staffordshire Bullterrier.

Resultaten visar att egenskaper hos individer inom samma ras kan skilja sig mycket. Exempelvis kunde man se att vissa hundar av rasen Rhodesian ridgeback, som rastypiskt ska vara vaktande och jagande, är mer sociala och lekfulla än vissa labradorer. Det går emot bilden av dessa raser, som anses vara helt olika.

Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Strandberg.

Träning är viktigt

För att först förutspå en valps mentalitet måste man först titta på modern och faderns gener, men det handlar också om hur generna blandas. Sedan kan egenskaper som legat vilande hos exempelvis fadern dyka upp hos en av valparna i kullen – resultatet kan därmed bli en hund som inte alls är rastypisk i mentaliteten. Strandberg kallar det för ett "genetiskt lotteri" och påpekar även att inte alla egenskaper hos en hund är ärftliga.

Det finns en del beteenden som inte faller sig naturligt för en hund, men som man genom träning och uppmuntran kan skapa. Dessa kommer inte att gå i arv, säger han.

Ska man välja en valp utifrån en ras mentalitet bör man inte se det som en "grundläggande garanti", utan mer som en "sannolikhetsoptimering" – att det helt enkelt ökar chanserna för att valpen ska växa upp med de önskade egenskaperna. Strandberg menar att chanserna för att exempelvis en labrador ska få de typiska egenskaperna är ungefär 50/50. Men sedan är det också viktigt att komma ihåg att det också till stor del handlar om en god träning för att en hund ska uppvisa vissa egenskaper.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kraftfullt nytt antibiotikum upptäckt av misstag

Publicerad november 5, 2025 – av Redaktionen

Forskare har upptäckt ett antibiotikum som är mer än 100 gånger starkare än man tidigare trott – genom att studera en process som varit känd i minst femtio år. Upptäckten kan bli ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotika upptäcktes 1928 av Alexander Fleming, men en mer utbredd användning av läkemedlet började först under andra världskriget. Idag används stora mängder antibiotika årligen världen över, vilket lett till en högre resistens mot läkemedlet.

Antimikrobiell resistens (AMR) innebär att bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel, som bland annat antibiotika. Det uppstår främst genom felaktig och överdriven användning av antibiotika, och är ett problem som ökar globalt. Därför anses det också vara ett av de allvarligaste hoten mot den globala hälsan.

Nu har forskare vid University of Warwick och Monash University gjort en oväntad upptäckt när de studerade hur bakterien Streptomyces coelicolor tillverkar det gamla antibiotikumet metylenomycin A. Denna bakterie är en av de mest studerade inom antibiotikaforskningen sedan 1950-talet.

Annons:

I enkla ordalag kan man säga att när celler producerar kemiska ämnen så går de via flera mellanled innan slutprodukten är klar – ungefär som att baka där ingredienser blandas i en viss ordning. Forskarna fick idén att testa dessa mellanled för antimikrobiell aktivitet. Det visade sig att ett av dem är betydligt kraftfullare än själva slutprodukten.

Metylenomycin A upptäcktes för 50 år sedan och har tillverkats syntetiskt flera gånger, men ingen verkar ha testat mellanstengen för antimikrobiell aktivitet, säger professor Greg Challis vid University of Warwick, i ett pressmeddelande.

Hundra gånger mer kraftfullt

Detta mellansteg, som kallas pre-metylenomycin C lakton, visade sig vara ett mycket kraftfullt antibiotikum – faktiskt hundra gånger mer effektivt än metylenomycin A mot farliga bakterier. Det fungerade särskilt bra mot bakterier som orsakar MRSA (meticillinresistent stafylokockinfektion) och VRE (vankomycinresistenta enterokocker) – två av sjukvårdens värsta mardrömmar.

Vidare verkade bakterierna ha väldigt svårt att utveckla resistens mot det nya antibiotikumet. Upptäckten öppnar upp en helt ny väg för antibiotikaforskning och forskarna har redan tagit fram en ny metod för att tillverka antibiotikumet i större mängder, och nästa steg är prekliniska tester.

Det här föreslår ett nytt paradigm för antibiotikaupptäckt. Genom att titta på mellanstegen i tillverkningen av naturliga föreningar kan vi hitta potenta nya antibiotika, säger professor Challis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Miljösmart” kofoder kan ge negativ klimateffekt

Klimatöverdrifterna

Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
Alger har presenterats som "lösningen" på metanutsläpp från kor, men hela produktionskedjan ger en helt annan bild.

Alger i kofoder har presenterats som ett genombrott i kampen mot metanutsläpp från nötkreatur. Men ny svensk forskning visar att den verkliga klimatvinsten kan vara minimal – eller till och med negativ. Energikrävande produktion och långa transporter riskerar att äta upp eventuella miljövinster som uppnås i ladugården.

I takt med klimatalarmismens uppgång har kor alltmer anklagats för att vara riktiga klimatbovar på grund av det metanutsläpp som sker när de rapar och fiser – därför har också diverse påhitt uppdagats för att lösa detta så kallade problem. Under 2022 hyllade exempelvis prins Charles det brittiska startupföretaget Zelp för att ha uppfunnit en mask för kor att bära, som ska omvandla metangas till vattenånga. Komasken är fortfarande under utveckling, men kan sannolikt komma att bli en del av brittiska kors vardag.

Det mest omtalade har dock varit de metanreducerande tillskott man implementerat i kornas foder. Det mest kända är bovaer, som främst Arla fått kritik för att använda, där både danskar och svenskar uppmanade till bojkott av företaget. På grund av den starka kritiken planerar man ytterligare studier för att se hur det påverkar kors hälsa, men även köttet och mjölken.

Alger har beskrivits som klimatsmart

Ett annat tillskott man prövar till kor är alger, som enligt vissa studier ska ha visat sig reducera metanutsläpp med mellan 30 och 90 procent. Nu har dock forskning från Kungliga tekniska högskolan (KTH) visat att dessa siffror kan vara starkt missvisande.

Annons:

Att tillsätta alger i nötkreatursfoder har överskattats som en snabb lösning på utsläppen från boskap, säger Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH, i ett pressmeddelande.

För att mäta klimatpåverkan krävs nämligen att man tar hänsyn till hur dessa alger produceras, bearbetas samt även hur långt den transporteras. Algerna torkas eller raffineras ofta, vilket innebär energikrävande metoder som exempelvis frystorkning. Vidare blir det förstås en miljöpåverkan när fossila bränslen används, menar Thomas.

Ibland finns ingen klimatvinst alls

Den vanligaste algen som används är Asparagopsis, vilket har den största effekten på metanutsläpp, men det är en tropisk art. Det innebär långa transporter hela vägen till Sverige. Att odla på plats i Sverige är heller inget bra alternativ, då det skulle kräva konstgjorda, energikrävande odlingssystem på land eftersom arten är invasiv.

Den verkliga klimatvinsten är mycket mindre – och ibland finns det ingen vinst alls, eller så kan det till och med bli sämre, säger Thomas.

Thomas tror ändå att alger kan vara till någon form av nytta som tillskott i kors foder, så länge miljöpåverkan är låg. Exempelvis skulle det kunna vara intressant att använda restprodukter istället, men han betonar dock att alger ensamt inte kan "förändra klimatavtrycket från boskap". Denna studie är den första som tittar på hela kedjan för algfoder, något som förvånar forskarna.

Det är rätt förvånande, med tanke på hur mycket uppmärksamhet som frågan fått i nästan ett decennium. Kanske visar det hur gärna vi vill hitta snabba tekniska lösningar på klimatkrisen, säger Thomas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ökad risk för cancer kopplas till covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad november 1, 2025 – av Redaktionen
Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

En omfattande sydkoreansk studie visar samband mellan covidvaccin och ökad cancerförekomst, framför allt prostatacancer och lungcancer.

Samtidigt är forskarna försiktiga i sina slutsatser och noga med att påpeka att de statistiska kopplingarna inte utgör bevis för något orsakssamband.

I studien, som publicerats i Biomarker Research, har man tittat på data från 8 407 849 personer mellan 2021 och 2023, hämtade från den koreanska nationella sjukförsäkringsdatabasen. Personerna delades upp i två grupper beroende på om de tagit covidvaccin eller inte. Syftet var att granska både den faktiska förekomsten (incidensen) av cancer och efterföljande cancerrisker ett år efter vaccination.

Resultaten visar att det fanns indikationer på ökade risker för olika cancertyper ett år efter man tagit någon form av covidvaccin, jämfört med de som inte tagit det. Den övergripande risken för cancerdiagnos ökade med 27 procent jämfört med de som inte tagit covidvaccin.

Annons:

När det gäller specifika cancerformer sågs de mest uttalade riskökningarna för prostatacancer, som ökade med 69 procent, följt av lungcancer som ökade med 53 procent. Vidare ökade risken för sköldkörtelcancer med 35 procent och magcancer med 34 procent. Kolorektalcancer uppvisade en riskökning på 28 procent, medan bröstcancer ökade med 20 procent.

Dessa riskökningar gällde diagnoser som ställdes inom ett år efter vaccination, oavsett om det var mRNA- eller icke-mRNA-vacciner som användes. Det är dock oklart vilka covidvaccin som ingick i studien.

Statistiska samband

Forskarna betonar dock att studiens resultat inte ger bevis för att covidvaccin ger cancer, utan att det handlar om "statistiska samband".

En möjlig orsak skulle exempelvis kunna vara att covidvaccinerade personer troligen har genomgått fler medicinska kontroller och screeningar, vilket ökar chansen att upptäcka cancer tidigt jämfört med de som inte tagit covidvaccin. Däremot kan man inte säga med säkerhet vad det beror på, bara att det finns en skillnad beroende på covidvaccinstatus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.