Annons:

Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar

Uppdaterad oktober 25, 2024, Publicerad oktober 25, 2024 – av Jan Sundstedt
En av SpaceX fabriker i USA.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare.

Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter.

Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer.

Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy.

Annons:

– Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier.

Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas.

Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess.

– Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade.

– Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen.

SpaceX Starlink satellit
6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens.

Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt.

– De skjuter upp 40 av de här 'fullmånarna' varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken.

Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna.

– FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Mauritius ger hopp i kampen mot diabetes

Diabetes

Publicerad Idag 07:13 – av Emil Fjellstedt
Vy över Le Morne-halvön på Mauritius med en grönklädd bergstopp, ljusa sandstränder och turkost hav under en molnig blå himmel.
Förekomsten av typ 2-diabetes på Mauritius minskade mellan 2009 och 2021 efter årtionden av ökning.

Mauritius har lyckats vända utvecklingen för typ 2-diabetes efter årtionden av ökning. Önationen i Indiska oceanen är det första land som kan visa en minskning med den testmetod som WHO rekommenderar som guldstandard.

Andelen vuxna med typ 2-diabetes steg från 14,7 procent 1987 till 23,3 procent 2009. Vid den senaste mätningen, 2021, hade den sjunkit till 19,9 procent. Nedgången syns hos både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och i landets olika folkgrupper.

Mellan 1987 och 2009 ökade förekomsten med 61 procent bland män och 56 procent bland kvinnor. Fram till 2021 minskade den i stället med 11 respektive 16 procent.

Förstadierna till diabetes föll ännu tydligare, från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt krympte andelen diabetiker som upptäcktes först vid undersökningen, från 67 procent 1987 till 32,5 procent.

Resultaten bygger på sju befolkningsundersökningar bland 25–74-åringar mellan 1987 och 2021, med totalt 36 744 undersökningstillfällen och ett deltagande på över 85 procent varje gång. Studien, där bland andra Umeå universitet medverkar, publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Lagar, mobila kliniker och avgiftsfri vård

Forskarna pekar på ett brett folkhälsoarbete snarare än en enskild åtgärd. Mauritius har nationella handlingsplaner för kost, fysisk aktivitet och tobak, lagstiftning, screening med mobila kliniker och samarbete med lokalsamhällen. Den offentliga vården, inklusive viktiga läkemedel, är gratis.

— Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Testet som hittar dolda fall

Mauritius sticker ut genom sin mätmetod. Landet är det enda i världen som systematiskt har följt sjukdomen med oralt glukostoleranstest, OGTT, ända sedan 1987.

Testpersonen fastar i minst åtta timmar och lämnar ett blodprov. Därefter dricker hon en lösning med en bestämd mängd glukos, och blodsockret mäts igen efter två timmar. Metoden fångar sjukdom som ännu inte ger symtom.

Enligt forskarna visar resultaten att det finns hopp för alla länder som brottas med de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes.

— I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Söderberg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanligt ogräsmedel slog inte ut sjukhusbakterierna

Publicerad oktober 5, 2026 – av Markus Andersson
Person i gul skyddsrock besprutar ett fält med en ryggspruta.
Arkivbild från jordbruksbesprutning. Fotot visar inte den argentinska studien eller våtmarken.

Resistenta bakterier från argentinska sjukhus tålde ett glyfosatbaserat ogräsmedel. De klarade högre halter än bakterier från en skyddad våtmark.

Forskare vid universitetet i Buenos Aires och Karlsruheinstitutet för teknik jämförde bakterier från argentinska sjukhus med bakterier från en skyddad våtmark i landet. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Microbiology, visar att sjukhusstammarna klarade betydligt högre halter av ogräsmedlet än våtmarksbakterierna.

Syftet var inte att pröva medlet som bakteriedödare, utan att undersöka så kallad samselektion: att medlet kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Forskarna jämförde hur bakterierna växte, vilka antibiotika de tålde och vilka gener som kunde förklara tåligheten.

De flesta sjukhusstammarna var resistenta mot flera sorters antibiotika. Medianvärdet för den lägsta halt som stoppade tillväxten var 80 milligram per milliliter för de 19 sjukhusisolaten och 20 för miljöbakterierna.

Tretton av sjukhusisolaten var resistenta mot karbapenemer, en grupp antibiotika. Ytterligare ett var en meticillinresistent stafylokock, men inte resistent mot karbapenemer.

— De vanligaste multiresistenta bakterierna från sjukhus är inte bara resistenta mot flera antibiotikaklasser, utan också mot höga halter av ogräsmedlet glyfosat, säger Daniela Centrón, en av de ansvariga forskarna, i ett pressmeddelande från tidskriften.

Tåliga utan besprutning

De 68 miljöstammarna hämtades 2018 och 2020 från bottensediment i Paranádeltat. Platsen är ett skyddat Ramsar-område, alltså en internationellt utpekad våtmark. Reservatet hade inte varit direkt utsatt för ogräsmedel.

Ändå tålde alla stammarna i någon grad både rent glyfosat och ett glyfosatbaserat ogräsmedel. Halten som stoppade tillväxten varierade från 2,5 till över 80 milligram per milliliter. Enterobacter tålde de högsta halterna, medan Bacillus var särskilt känsliga.

De tåligaste miljöbakterierna var genetiskt nära släkt med multiresistenta sjukhusstammar, särskilt inom bakteriesläktet Enterobacter.

Pumpar viktigare än enzymet

Bakterierna hade olika typer av enzymet som ogräsmedlet angriper. Enzymtypen förklarade bara en del av tåligheten. Större betydelse hade antalet pumpar som för ut ämnen ur bakteriecellen och gener som hjälper till att bryta ned ämnen. Författarna ser det som en möjlig förklaring till att glyfosat kan gynna redan antibiotikaresistenta bakterier.

Studien visar dock inte att glyfosat skapar antibiotikaresistens. När alla stammar räknades fanns inget samband mellan antibiotikaresistens och tålighet mot glyfosat.

Halterna i laboratoriet, mätta i milligram per milliliter, går inte att jämföra rakt av med tillverkarnas rekommendation för användning i fält: 10 milligram syraekvivalent per kilo. I brasiliansk skogsjord har 66,38 milligram per kilo uppmätts.

Vill se varningar på etiketten

— Om de här bakterierna når miljön via orenat avloppsvatten från sjukhus kan de fortsätta att trivas i jordbruksområden där glyfosat används, säger studiens försteförfattare Camila Knecht i samma pressmeddelande från tidskriften.

Centrón vill att bekämpningsmedel före godkännande ska testas för om de kan gynna bakterier som redan tål antibiotika. Hon vill också ha varningar på etiketterna om att resistensgener kan spridas mellan jord och sjukhus via orenat vatten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Arkeologer kartlade orörd mayastad vid Calakmul

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 3, 2026 – av Emil Fjellstedt
Fyra arkeologer vid en stenmur i djungeln i Minanbé
Arkeologerna vid stenmurar i Minanbé. Platsen var orörd av plundrare när teamet nådde den.

Mexikanska och slovenska arkeologer har kartlagt en mayastad djupt inne i Campeches djungel som plundrarna aldrig nådde. Staden har fått namnet Minanbé, "det finns ingen stig".

Beskedet kom den 22 juni från Mexikos nationella institut för antropologi och historia, INAH, som skriver att platsen ligger norr om biosfärreservatet Calakmul. Namnet kommer från yucatekiskt maya: mina'an, "det finns ingen", och be eller bej, "stig".

Teamet leddes av Ivan Šprajc vid det slovenska forskningscentret ZRC SAZU. I gruppen ingick även Atasta Flores Esquivel, Israel Chato López, Quintín Hernández Gómez och Vitan Vujanović. Fyndet avslutar Šprajcs 30 år långa projekt om de centrala mayalågländerna.

Platsen ligger väster om Chactún, som samma projekt rapporterade om för 13 år sedan. Arkeologerna visste var de skulle leta tack vare luftburen laserskanning, LiDAR, som kartlägger marken under trädkronorna. Att ta sig dit var en annan sak. Först högg de upp en stig med machete i fem kilometer, sedan fortsatte de med fyrhjuling och gick till sist en ungefär lika lång sträcka till fots.

— Jämfört med andra platser där vi gjort ytinventeringar var det här mycket svårare att ta sig fram. Men under de senaste tre åren är det den första plats vi har hittat intakt, det finns inga plundringsgropar. Det var en upptäckt, en stor överraskning för oss, säger Ivan Šprajc i ett uttalande från INAH.

Tempel i Río Bec-stil

Stadens monumentala kärna täcker omkring 15 hektar med torg, palatsliknande och religiösa byggnader, terrasser och våtmarker genomdragna av vattenkanaler.

Ett pyramidtempel reser sig över 13 meter. Det bär drag av Río Bec-stilen: fint murverk eller släta fasadpaneler, en brant trappa och lister upptill.

Övervuxet pyramidtempel i djungeln
Pyramidtemplet i Minanbé är över 13 meter högt. Foto: Vitan Vujanović/INAH

Orörd betyder ändå inte oskadd. Enligt INAH är kalkstensytorna till stor del eroderade, och templet beskrivs som mer eller mindre välbevarat. För arkeologen Vitan Vujanović räcker det långt.

— Det är första gången jag har registrerat ett mer eller mindre välbevarat tempel och en stele som fortfarande har glyfer, säger han i uttalandet.

Halshuggning år 849

I södra änden av en processionsväg mellan stadens centrala och nordöstra del står 14 stelar och altare på rad, flera av dem med hieroglyfer.

Sten med mayaglyfer i djungeln
Glyfer på ett monument i Minanbé. Flera av ytorna är eroderade. Foto: INAH

Stele 1 visar en person som höjer en kniv eller yxa för att halshugga en annan. Ett kalendertecken anger datumet 5 ajaw, år 849. Enligt epigrafikern Octavio Esparza Olguín är det en viktig nyckel. Hela monumentgruppen eller delar av den kan ha rests då, under den terminala klassiska perioden, strax innan platserna i regionen övergavs under 900-talet.

Flera monument verkar ha ändrats avsiktligt. Monument 6 är delat och visar en härskare med fjäderprydd huvudbonad. En långräkningsdatering på stenen syftar troligen på slutet av 600-talet och skulle i så fall vara den äldsta i området.

Šprajc menar att fyndet stämmer med den regionala bilden av ett landskap omvandlat av jordbruk, med sin höjdpunkt under senklassisk tid, år 600–900, och en viss hierarki knuten till produktion och handel med överskott. Enligt honom öppnar ändringarna av monumenten också frågan om grupper norrifrån senare ville ändra den övergivna stadens maktbudskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elefanter söker medicinalväxter när de blir sjuka

Publicerad oktober 2, 2026 – av Emil Fjellstedt

Afrikanska elefanter vid Mount Elgon i Kenya kan medvetet söka upp medicinalväxter när de är sjuka. Enligt forskarna använder de 35 växtarter.

I studien, publicerad i Scientific Reports, intervjuade forskarna åtta lokala experter från sabaotfolket: viltvårdare, en pensionerad parkvakt och äldre. De kopplade sin kunskap om traditionell medicin till egna iakttagelser av vad elefanterna äter.

Resultatet är den första rapporten från regionen om möjlig medicinalanvändning hos elefanterna. Den omfattar 35 växtarter från 23 familjer, plus fyra sorters jord, mineraler eller lera. Alla växter artbestämdes med herbariebelägg.

Av de totalt 39 resurserna används 34 som traditionell medicin bland människor. Informanterna uppfattade 25 av dem som medicin även för elefanterna.

Åtta arter, bland dem en aloe och ett fikonträd, placerades i den kategori forskarna kallar kategori 4. Det är växter som synligt sjuka elefanter sökte upp eller gav till sina ungar.

— Det här visar hur sammanflätade våra mediciner är med den icke-mänskliga världen, säger Elodie Freymann vid Brown University till BBC.

Tuggade blad och mjölk

Mest uppseende väcker vittnesmålen om elefantmödrar och kalvar. I studien beskriver en viltvårdare hur mödrar tuggade blad från växten Angurweet tills de blev släta, tillsammans med rötter från andra träd, och blandade massan med egen mjölk innan kalvarna fick den. Angurweet används lokalt bland annat mot magont.

Primatologen Michael Huffman vid Nagasaki University, som inte medverkade i studien, kallar berättelsen fascinerande. Han säger samtidigt till BBC att mer bevis krävs för att visa att elefanter ger sina kalvar skräddarsydd behandling.

Forskarna vill nu följa elefanterna och undersöka om de väljer vissa växter vid vissa sjukdomstillstånd, och om växterna har relevant biologisk aktivitet.

— Den lokala kunskapen har gett oss en karta, säger Fabien Schultz vid Bernhard Nocht-institutet för tropikmedicin i Hamburg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.