MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 23 mars 2025

söndag 23 mars 2025

Så utvecklas hundars personlighet

publicerad 30 maj 2023
– av Sofie Persson
Bullterrier var bland de raser som var mest sociala med människor.

Forskare i Finland har studerat hur hundars personlighet skiljer sig åt mellan raser, samt tittat på andra faktorer som utgör markerande personlighetsdrag.

Bland mycket annat fann man att hundraser som bullterrier var mest sociala med människor och att golden retriever hade lägst uthållighet.

I en ny omfattande studie från Helsingfors universitet har man tittat på olika faktorer som påverkar en hunds personlighet. Där har forskare observerat över 11 000 hundar där 300 raser ingått, däribland 52 olika hundrasgrupper. Detta är den hittills största studie om hur hundraser skiljer sig åt och där en del raser aldrig tidigare studerats.

I studien har man undersökt sju personlighetsdrag hos hundar: osäkerhet, träningsfokus, aggressivitet/dominans, energi, social kontakt med andra hundar och social kontakt med människor samt uthållighet.

Alla hundar är individer, och alla raser har olika egenskaper, men raserna skiljer sig åt i vilken typ av personlighet de flesta hundar inom varje ras har, förklarar postdoktorala forskaren Milla Salonen.

Bland annat kunde man se att shetland sheepdog uppvisade det högsta medelvärdet för osäkerhet samtidigt som olika typer av bullterrier uppvisade lägst värden inom detta personlighetsdrag. Parson russel terrier uppvisade som mest energi och vallhundar hade lägst energi. Som mest uthållighet hade dvärgpinscher och som lägst golden retriever.

De hundraser som var mest sociala med människor var bullterrier och minst sociala var vallhundar. När det gällde hundsocialitet uppvisade finska lapphundar som högst poäng samtidigt som bordercollier hade lägst.

Genetiska och miljömässiga faktorer

Inte enbart ras avgör dock personligheten hos en hund, menar forskarna. I studien har man även tittat på andra faktorer, både genetiska och icke genetiska, som kan påverka en hunds personlighet.

Bland miljömässiga faktorer i studien framkom att valpstadiet spelade stor roll för utvecklandet av hundens personlighet i vuxen ålder. Där kunde man bland annat se att om en valp hade mer sociala erfarenheter var den ofta senare mindre osäker samt uppvisade mindre aggressivitet/dominans. Det fanns även en högre grad av träningsfokus och ökad socialisering med både människor och andra hundar.

Våra resultat visar att nya ägare bör bekanta sina valpar så mycket som möjligt med okända människor, platser och djur. Naturligtvis måste socialiseringen alltid ske på valpens villkor, vilket innebär att valpen inte får tvingas in i skrämmande situationer, säger Salonen.

Hundars personlighet skilde sig även något mellan könen. Tikar var mer ofta osäkra, hade högre träningsfokus och var mer sociala med människor. Hanhundar hade högre medelvärden inom aggressivitet/dominans, energi samt hundsocialitet. I studien kunde man även se att kastrerade hundar uppvisade mer osäkerhet och mindre träningsfokus jämfört med okastrerade hundar.

Äldre hundar uppvisade ofta mindre osäkerhet men också mindre energi, samtidigt som de var mindre sociala mot både hundar och människor. Träningsfokuset ökade också med åldern.

Likheter med människor

Även vem som var ägare spelade roll för hundens personlighet. Exempelvis var förstagångshundar, det vill säga med en ägare som inte tidigare ägt hund, mer osäkra än hundar vars ägare haft fem eller fler hundar tidigare. Även träningsfokus var som högst hos hundar vars ägare haft fem eller fler hundar, samtidigt som det var som lägst hos andragångshundar. Om en hund fick minst tre timmars fysisk aktivitet om dagen hade den också högre träningsfokus än de hundar som fick mindre än en timmes fysisk aktivitet per dag.

Det spelade även stor roll för träningsfokuset hur länge hunden behövde tillbringa tid ensam. De hundar som enbart tillbringade omkring en timme ensam per dag hade betydligt högre träningsfokus jämfört med de hundar som behövde vara ensamma upp till åtta timmar om dagen.

Även om man kunde se skillnader mellan olika faktorer stod de däremot endast för en liten del av variationen i personlighetsdrag mellan individer, vilket också kan tyda på att en större del av en hunds personlighet är starkt genetiskt betingad.

Baserat på vår forskning är personlighetsdrag extremt komplexa och det finns häpnadsväckande likheter mellan hundar, människor och andra djur, konstaterar Salonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Fluorid i dricksvatten kan påverka barns kognitiva förmåga

publicerad Igår 12:15
– av Sofie Persson
Enligt studien kunde högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kopplas till försämrade kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.

En studie från Karolinska institutet kopplar fluorid i dricksvatten till försämrad kognition hos barn. Forskarna såg särskilt en negativ påverkan på barnens verbala förmågor.

I Sverige finns fluorid naturligt i låga halter i dricksvattnet, medan det i flera länder, såsom USA, Kanada och Australien, tillsätts i det kommunala vattnet för att förebygga karies. Ämnet används även i tandkräm för att skydda tänderna mot karies.

Forskare vid Karolinska institutet har undersökt hur tidig exponering för fluorid påverkar barns kognitiva förmågor. Studien omfattade 500 mödrar och deras barn på den bangladeshiska landsbygden, där fluorid naturligt förekommer i dricksvattnet i nivåer jämförbara med Sveriges. Forskarna mätte fluoridhalter hos mödrarna under graviditeten och senare hos barnen via urinprover. Barnens kognitiva förmågor testades sedan av psykologer vid fem och tio års ålder.

Studien, publicerad i Environmental Health Perspectives, visade att högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till försämrade kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder. Påverkan var tydligast på barnens verbala förståelse samt deras förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck. Däremot fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognition.

Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Även låga halter kan ha negativa effekter

De fluoridhalter som kopplades till sämre kognitiv utveckling låg under WHO:s och EU:s gränsvärden för dricksvatten. Forskarna påpekar dock att tandkräm sällan är en betydande exponeringskälla, eftersom den inte är avsedd att sväljas, men betonar vikten av att barn lär sig spotta ut den.

Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Kippler.

Forskarna betonar dock att det är en observationsstudie och att man därför inte kan dra några säkra slutsatser om orsak och verkan. Det är därför viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier.

Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, säger Kippler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna väljer bort barn – även i ”goda tider”

publicerad 10 mars 2025
– av Redaktionen
På många sätt har det aldrig varit enklare att bilda familj än idag - ändå avstår allt fler från detta.

Födelsetalen i hela Västvärlden sjunker kraftigt och i Sverige föds det numera bara 1,43 barn per kvinna – vilket är den lägsta siffra som någonsin uppmätts.

Ofta hävdas det att det föds få barn på grund av ekonomisk oro och ”dåliga tider” – men den förklaringsmodellen stämmer inte längre, enligt forskare.

Det är förvisso korrekt att det historiskt har funnits ett tydligt samband mellan ekonomiskt välstånd och barnafödande, och att det fötts betydligt fler barn under högkonjunkturer än under perioder av massarbetslöshet och ekonomiska kriser.

För cirka 15 år sedan började forskarna dock notera att barnafödandet sjönk markant trots att befolkningens ekonomi var god och många hade en hög ekonomisk standard.

– Något intressant händer i Sverige kring år 2010 då fertiliteten minskar trots att vi har ekonomisk tillväxt, sjunkande arbetslöshet, och dessutom nollränta vilket innebär att pengar är mer eller mindre gratis. För många innebär detta höjda realinkomster, säger forskaren Maria Stanfors, vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet.

– Alla mått som man brukar ha som konjunkturindikatorer utvecklas positivt men fertiliteten sjunker. Det pekar kanske på att fertilitetsminskningen inte har med realekonomiska förhållanden att göra utan förklaras av något annat.

Ingen positiv ”jämställdhetseffekt”

Varför svenskarna och andra europeiska folk även i ekonomiskt goda tider föder allt färre barn är en komplex fråga med många förklaringsmodeller och tänkbara orsaker, men trenden ser liknande ut i hela den industrialiserade världen.

Inte heller har svenska regeringars ”jämställdhetssatsningar” lett till ökade födelsetal – utan snarare motsatsen.

– Fertiliteten har sjunkit trots goda ekonomiska tider och familjepolitiken har inte försämrats – tvärtom. Det har funnits tankar om att den tidigare höga fertiliteten i Norden var kopplad till jämställdhet. Inte bara att kvinnor jobbar i högre utsträckning och att vi har relativt små löneskillnader utan också att män utför mer obetalt hemarbete och framför allt är mer aktiva fäder än i andra länder. Men fertiliteten har sjunkit trots detta.

Oklar framtid

– Jag tror att vi har förlorat en förståelse för det fantastiska stöd vi har vad gäller kombinationen av arbete och familj i Sverige, och vi delar fortfarande i hög grad på kostnaderna för att ha barn mer än i andra länder. Som samhälle har vi dessutom aldrig varit rikare och friskare. Förutsättningarna för att skaffa barn har egentligen aldrig varit bättre, fortsätter Stanfors.

Hon spekulerar i att nativiteten kan komma att öka ”inom en nära framtid”, men betonar att vi inte vet när detta sker – och heller inte varför. Att enskilda politiska reformer skulle påverka barnafödandets nivåer finns det enligt forskaren mycket lite stöd för.

– Att alla kvinnor oavsett ålder och familjestatus beter sig likartat gör att fertiliteten varierar. Troligtvis förklaras variationerna av flera faktorer. Givet hur viktig demografin är för samhällets hållbarhet borde det satsas mer på demografisk forskning, säger Maria Stanfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekorddonation till Lunds universitet – 400 miljoner till cancerforskning

publicerad 26 februari 2025
– av Isac Boman
Lunds universitet förvaltar idag stiftelse- och fondmedel för sammanlagt cirka 2,7 miljarder kronor.

Fru Berta Kamprads stiftelse skänker nu hela 420 miljoner kronor till Lunds universitet – pengar som öronmärks till lärosätets cancerforskning.

Det är den enskilt största donationen sedan kung Karl XI:s förmyndarregering skänkte 1200 gårdar och mark till det då nygrundade universitetet.

Berta Kamprad, Ikea-grundaren Ingvar Kamprads mor, gick bort i cancer – bara 53 år gammal. Till hennes minne startade sonen en fond och en stiftelse bildades senare med uppdraget att stödja forskning och bekämpande av cancersjukdomar.

Stiftelsen har genom åren bidragit med mer än 770 miljoner kronor till cancerforskning vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, och nu får universitet alltså en rekordstor donation från den redan generösa bidragsgivaren.

– Detta är ett glädjande besked för många cancerforskare vid Lunds universitet och ett kvitto på att de väcker stort intresse utanför landets gränser. Internationella samarbeten är nödvändiga för att förbli i framkant och attrahera stora anslag ,säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Unik möjlighet

Denna specifika donation är tillägnad translationell cancerforskning, det vill säga tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier med målsättning att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för dagens cancerpatienter.

I praktiken blir mottagarna CREATE Health Translational Cancer Centre med Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och Kristian Pietras, professor i molekylär medicin som huvudansvariga forskare. Pengarna fördelas över en femårsperiod och kommer att gå till några befintliga seniora forskare samt till nyrekrytering.

– Vårt samarbete inom programmet L2CancerBridge kommer nu att ytterligare fördjupas med forskargruppen som leds av Douglas Hanahan som varit ledande inom translationell cancerforskning i många år. Detta är en once in a lifetime-möjlighet att driva immunonkologisk cancerforskning, säger Carl Borrebaeck.

Den allra största donationen gjordes år 1666 när Karl XI:s förmyndare donerade cirka 1200 gårdar och tillhörande jordbruksmark till lärosätet. En del av gåvorna togs senare tillbaka – men det som universitet fick behålla beräknas idag vara värt cirka 450 miljoner kronor. Sammanlagt förvaltar universitet stiftelse- och fondmedel för omkring 2,7 miljarder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare har analyserat 180 miljoner år gammal svanödla – hade slät och fjällad hud

publicerad 23 februari 2025
– av Sofie Persson
Konstnärlig illustration av svanödla.

För första gången har forskare, däribland från Lunds universitet, lyckats analysera mjukdelar från en fossilerad svanödla. Studien visar att den havslevande reptilen hade både slät och fjällad hud.

Svanödlor, eller plesiosaurer, levde i världshaven under större delen av mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa och simmade likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelformade fenor.

Svanödlornas yttre anatomi har länge varit okänd men ett forskningsteam, lett av Lunds universitet, har nu lyckats analysera mjukdelar från en 183 miljoner år gammal individ funnen i Holzmaden, Tyskland. I studien deltog även forskare från Uppsala universitet, RISE (Research Institutes of Sweden), Naturkunde-Museum Bielefeld och Urwelt-Museum Hauff.

Ovanlig kombination

Studien, som publicerats i Current Biology, visar att svanödlan hade en unik kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen.

Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger Miguel Marx, geologidoktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna tror att hudens variation var anpassad efter olika funktioner. Den släta huden gav svanödlan bättre hydrodynamik vid jakt på fisk och bläckfisk, medan de fjällade simfötterna underlättade rörelse på skrovliga havsbottnar.

Plesiosauriskelett sett underifrån. Foto: Ra’ike/CC BY-SA 3.0

183 miljoner år gamla hudceller

Det är första gången mjukdelar från en fossilerad svanödla har analyserats. Genom att rekonstruera forntida djurs utseende kan forskare få insikter om evolutionära anpassningar och de krav som olika miljöer ställt på överlevnad.

Bortsett från mosaiken av slät hud och fjäll var det ett fantastiskt ögonblick att kunna visualisera cellerna i tunna sektioner av den fossilerade plesiosauriens hud. Jag blev chockad när jag såg hudceller som bevarats i 183 miljoner år. Det var nästan som att titta på modern hud, säger Marx.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend