MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 9 maj 2025

fredag 9 maj 2025

Mobilen har blivit en fara för våra barns anknytningsbehov

Mobilen tar mycket av vår tid och avbryter oss i vår närvaro i verkligheten. Barnpsykologen Christian Sörlie Ekström menar att alla skulle kunna gynnas av arbeta mer för att bli en sparsam användare av mobilen. Speciellt skulle barn gynnas av att både minska sin egen skärmtid och att de vuxna omkring barnet också gör det.

publicerad 24 september 2022
Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på, skriver Christian Sörlie Ekström, civilingenjör och psykolog.

Anknytningsprocessen arbetar med att skapa en förtroendefull kontakt mellan ett barn och dess anknytningsperson. En trygg anknytning ger barnet en tillförsikt om att omvärlden förstår dess behov, kan ingripa och göra rätt saker för att barnet ska känna en tillförsikt och trygghet. Med en trygg anknytning får individen en trygg bas att utgå från och en bild av sig själv som kapabel och värdefull. En egenskap som skall komma att följa individen genom hela livet.

I det här arbetet är troligen mobilen ett av de tydligaste hindren. Det finns väl ingenting idag som hackar upp tillvaron mer än en mobil med alla notiser påslagna. Vi har dessutom en ställtid i hjärnan för att ställa om från verkligheten till att ta emot elektronisk information. Varje gång det plingar i mobilen kommer vi att behöva ställa om från närvaro i verkligheten till att kolla vad som hänt sen sist.

De som skapar sociala medier använder sig av de bästa, mest högbetalda, psykologerna för att få din oavkortade uppmärksamhet. En 35-årig psykolog har en årslön på cirka 3 miljoner kronor på Facebook. Då kan vi förstå hur viktigt det är för de här företagen att kunna använda sig av, och kontrollera, våra hjärnor. Genom att kidnappa din hjärna kan de hela tiden hitta nya sätt att öka tiden vi ger till Facebook, Instagram, Twittter, Snapchat, Whats App och alla de andra uppfinningarna som tar vår uppmärksamhet i besittning. Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan. Och vi kan väl vara överens om att de lyckas ganska bra.

Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan.

De jobbar främst med vårt behov av bekräftelse, att ständigt komma tillbaka för att få den där bekräftelsen av en like eller ett svar på ett inlägg. Det där bekräftelsebehovet är så starkt, och psykologerna på Facebook vet hur man gör för att knyta dig allt närmare den där bekräftelsemaskinen.

Vi hänger i genomsnitt cirka två timmar per dag på sociala medier och de flitigaste besökarna är de födda på 1990-talet. Vi kan kanske anta att det är på vår fritid vi ägnar mest tid åt sociala medier. Om hälften av tiden ligger på den tid som vi har att vara med barnen är det en rejäl del som vi inte är närvarande. Lägg därtill att det ringer eller att vi måste ringa upp någon så går lätt en halvtimma till. Där rök minst halva närvarotiden eller mer än så.

Men till det kommer den där ställtiden, tiden det tar att gå från sociala medier till verkligheten, och då ryker en bit till. Enligt Anders Hansen, boken ”Skärmhjärnan”, kollar vi mobilen var tionde minut. Om vi tänker oss att vi har tre timmar med våra barn per vardag kommer vi alltså under den tiden att ha fått 18 avbrott av vår närvaro.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på. Vi kommer ju inte ihåg var vi var när Facebook meddelade att det kommit ett meddelande från din bästis på semester i Grekland. Sen är det svårt att hitta tillbaka till vardagen där barnet sitter och arbetar med anknytning, vilket det gör hela sin vakna tid. För ettåringen är det av livsavgörande betydelse att en stark anknytning kommer på plats, det registrerar vad du gör och hur mycket napp det får på sina utslängda krokar. Det registrerar och programmerar varje rörelse, ljud eller annat som kan tydas som en välgärning. Summan av dessa intryck kommer senare att bli en konklusion om barnet känner sig tryggt eller inte.

Och man behöver ju knappast ha doktorerat i ämnet för ett förstå att avbrott var tionde minut i dialogen med barnet knappast främjar anknytningen. Om det här mönstret upprepas under hela den tidiga barndomen kan man väl utan att ta till överord säga att det ökar risken för en otrygg anknytning.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på.

En grundläggande faktor bakom vårt behov av uppdateringar ligger i människans natur som flockdjur. Vi vill tillhöra flocken för att det under evolutionen har varit en förutsättning för överlevnad. En separation från flocken ökade kraftigt riskerna för att bli offer för rovdjur eller fientligt sinnade människor i andra flockar. Den här instinkten sitter kvar och vi mår dåligt av eller känner till och med ångest över att befinna oss utanför flocken. Därför vill vi ständigt uppdatera oss på, och få bekräftelse för, att vi fortfarande tillhör flocken och har behållit vår position.

Det är detta som teknologijättarnas psykologer på till exempel Facebook, Instagram och Twitter har utnyttjat när de utvecklat, och fortsätter att utveckla, metoder för att få oss beroende av deras produkter. Då de utgår från några av våra mest basala instinkter för överlevnad är det svårt att konkurrera med dem en tråkig torsdagskväll med stök, stress och barnskrik. Då är det förföriskt enkelt att få ett avbrott, kanske var tionde minut, från en annan värld. När ett sms plingar till kommer det att trigga uråldrig instinkt och reflexmässigt få oss att kolla mobilen. Det kan ju vara något viktigt, något positivt men, ännu starkare, något negativt. För vi har också genom evolutionen lärt oss att prioritera negativa budskap. Att kunna upptäcka faror har varit livsavgörande.

Man skulle kunna tro att vi över tiden kommer att kunna inse, eller mer precist vår hjärna kommer att kunna inse, att vi är ”lurade” till att titta i mobilen hela tiden. Att hjärnan så småningom kommer att utveckla ett ”skydd” mot de här reaktionerna. Men hoppas inte så mycket på det, evolutionen fungerar inte här. Den fungerade för 200 000 år sedan på så sätt att de som var svagast eller inte förstod hur man skyddade sig mot faror inte överlevde, eller som Darwin uttryckte det, ”The fittest survive”. Det innebar ju att de som inte kunde anpassa sig, som att komma utanför gruppen, inte överlevde. Flocken eller släktet blev på så sätt alltmer livskraftigt. Det var de starkaste eller listigaste individerna som överlevde.

Men det är ju ingen som dör för att vi kommer utanför 2000-talets flockar. Så de som inte kan hantera det här med mobilen kommer att överleva och skaffa barn precis på samma sätt som om mobilen inte fanns och någon evolutionär anpassning eller utveckling kommer inte att ske. Så under överskådlig tid kommer ingenting att förändras. Vi kommer att reagera på samma sätt som nu när vi får ett nytt förföriskt meddelande på Facebook.

Vi har i den här artikeln fokuserat på hur vårt eget användande av sociala medier påverkar relationen och anknytningsprocessen mellan oss som föräldrar och barn. Men till detta kommer i allt ökad utsträckning det faktum att barnen själva i mycket tidig ålder slukas av Ipads och nätet. Det blir ju, sett ur ett anknytningsperspektiv, närmast som en vägg mellan barn och anknytningsperson, en Ipad främjar ju knappast anknytningsprocessen mellan barn och förälder. Anknytningen går ju till så att barnet registrerar vad som händer i relation till anknytningspersonen för att ”synka våglängden”. Finns föräldern där, förstår den mig, kan jag få hjälp när det behövs?

I boken ”Skärmhjärnan” skriver psykiatrikern Anders Hansen att 80 procent av alla tvååringar använder nätet regelbundet. Om man gör en populärvetenskaplig undersökning under en promenad i Stockholms innerstad kan man lätt göra spaningen att många barn som sitter i barnvagnarna, många är för små att gå kan man tro, mycket riktigt sitter med en surfplatta. Anders Hansen skriver vidare att forskarna är överens: barn behöver 9-11 timmars sömn per natt, röra på sig minst en timme om dagen samt maximera sin skärmtid till max 2 timmar per dag för att må så bra som möjligt. De som uppfyller de här kriterierna är bara 5 procent.

Det här med att vara sparsam användare av mobilens alla frestelser tror jag är en sak som vi alla, utan att det kostar någonting, kan arbeta med. Vad jag menar med att det inte kostar något är att vi ju kan avstå väldigt mycket av den tid vi lägger ner på mobilanvändandet utan att det egentligen påverkar vare sig våra liv negativt eller kostar oss några pengar. Det är bara en fråga om motivation. Det är som att sluta röka eller snusa, som ju också är ett beroendeförhållande. Med rätt motivation finns det bara positiva konsekvenser med att dra ner på användandet.

 

Christian Sörlie Ekström

Christian Sörlie Ekström är civilingenjör och psykolog och har under många år skrivit böcker om, föreläst och debatterat i radio, tv samt dags- och fackpress inom områdena anknytning, barn och anledningar till psykisk ohälsa. Han har bland annat publicerat böckerna "Hur mår egentligen våra barn" och "Det bästa för våra barn".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotinsekter ska revolutionera jordbruket

Teknokratins framfart

publicerad 6 maj 2025
– av Redaktionen
En tidig version av robotinsekten från MIT.

Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning.

Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket.

Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter.

Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett.

Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare.

Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande.

Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan.

Foto: Harvard SEAS

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser.

Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee.

Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den.

RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten.

Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hormonstörande ämnen upptäckta i svenskars blod

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Det är ännu svårt att bedöma hur stora negativa hälsoeffekter miljöföroreningarna kan leda till.

En ny grupp av miljöföroreningar har upptäckts i svenskarnas blod. En del av ämnena kan påverka fertiliteten negativt och även vara hormonstörande.

Så kallade syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats hos 30 bloddonatorer i Stockholm, bekräftar en studie från Stockholms universitet.

SPA:er finns bland annat i livsmedelsförpackningar, tuggummi, kläder och hudvårdsprodukter där de ofta används för att öka materials hållbarhet. En del av dessa ämnen finns på EU:s så kallade kandidatlista, det vill säga en lista över särskilt farliga ämnen. Detta eftersom vissa av ämnena kan vara hormonstörande och även påverka fertiliteten negativt.

Tidigare studier från Kina och USA har visat att ämnena finns i både människa och miljö, och vissa även i höga koncentrationer. Detta är dock första gången man upptäckt dem i svenskars blod. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena, menar forskare.

Den här studien är en första indikation på att vi har en hög exponering av SPA:er även i Sverige. Undersökningar på fler individer i olika delar av Sverige behöver göras för att vi ska förstå vidden av problemet, säger forskaren Josefin Engelhardt i ett pressmeddelande.

”Vet inte vad konsekvensen blir”

En anledning till att man tidigare kan ha missat SPA-halter är på grund att det krävs stor noggrannhet när man analyserar blodet. Eftersom SPA:er används i plast och laboratoriematerial är det viktigt att vara säker på att det är just blodhalterna man mäter och inte ämnen som tillförts under provupptagningen. Nu har man däremot kommit på nya metoder för att analysera SPA:er i blod.

Forskarna menar att man nu behöver ta reda på var SPA-ämnena kommer från samt undersöka hälsoeffekterna för att på bästa sätt undvika att de sprids och påverkar människor och miljö negativt.

Vi vet inte vad konsekvensen blir av en exponering av dessa ämnen under lång tid, men att de finns i höga halter i blodet är tillräckligt för att agera och minska halterna enligt Riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”, säger Engelhardt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga vuxna skäms över sitt scrollande

publicerad 25 april 2025
– av Redaktionen

Unga vuxna svenskar känner ofta skam kring sitt mobilberoende och upplever själva i hög grad att de har ett beroendebeteende, visar forskning från Göteborgs universitet.

I studien har man tittat på hur personer i åldern 20 till 35 år ser på sitt eget mobilanvändande. Där framträder det att åtskilliga själva anser sig vara beroende och har svårt att släppa mobilen.

André Jansson, en av forskarna bakom studien, menar att det skapats en form av kultur där det blivit sammankopplat med social status att ha förmågan att dra ner på skärmtid och ha kontroll över sitt mobilanvändande, något som många dock upplever att de i verkligheten inte klarar av att leva upp till. Många känner också att de slösar bort sin tid på scrollandet och upplever skam över att inte kunna kontrollera det.

När man inte kan nå upp till det idealet skapas en moralisk dissonans, man använder inte sin smartphone på det sätt man skulle önska, säger Jansson till statskanalen SVT.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Smärtstillande kopplas till ökad riskbenägenhet

publicerad 19 april 2025
– av Redaktionen
Om stora grupper har en nedsatt riskuppfattning kan detta få betydande samhällskonsekvenser.

Paracetamol kan påverka hur vi uppfattar risker, enligt en amerikansk studie. Studenter som fått smärtstillande före experiment visade sig ta större risker än de som fick placebo – något forskarna menar även kan ha samhälleliga konsekvenser.

Paracetamol är ett receptfritt läkemedel som vanligen tas mot smärta och feber och finns i form av flera olika varumärken som Alvedon, Orifarm och Apofri.

I studien, som publicerades i Social Cognitive and Affective Neuroscience under 2020, fick deltagare utföra olika experiment och sedan bedömas utifrån sina risktaganden. Över 500 universitetsstudenter deltog i experimenten där hälften av gruppen fick en enkel dos av 1000 milligram paracetamol innan experimenten medan resten fick placebo.

I ett av experimenten fick deltagarna blåsa upp ballonger via ett datorspel, där varje enskild pump gav låtsaspengar. Poängen var att inte spränga ballongen med för mycket luft då alla intjänade pengar skulle gå förlorade. Resultaten visade att studenterna som tog paracetamol ägnade sig åt betydligt fler risktaganden under övningen, jämfört med den mer försiktiga placebogruppen.

På det hela taget pumpade, och spräckte, de som tog paracetamol sina ballonger mer än kontrollgruppen.

”Mindre negativa känslor”

Forskaren Baldwin Way från Ohio State University, som ligger bakom studien, menar att det kan ha att göra med att paracetamol har en viss ångestdämpande effekt.

Om du är riskavert kanske du pumpar några gånger och sedan bestämmer dig för att ta ut pengar eftersom du inte vill att ballongen ska spricka och förlora dina pengar, säger Way och fortsätter:

Men för dem som tar paracetamol, när ballongen blir större, tror vi att de har mindre ångest och mindre negativa känslor för hur stor ballongen blir och möjligheten att den spricker.

Ballongexperimentet upprepades två gånger, där man fick liknande resultat. Vidare fick deltagare fylla i enkäter under experimenten där de fick bedöma risknivåer kring hypotetiska scenarion. Till exempel att satsa en dagsinkomst på ett sportevenemang, hoppa bungyjump från en hög bro eller köra bil utan säkerhetsbälte.

”Betydande effekter på samhället”

De som hade tagit paracetamol var klart mer obekymrade inför exempelvis tanken på att köra utan säkerhetsbälte jämfört med placebogruppen.

Way menar att studien pekar mot att ämnet ” verkar få människor att känna mindre negativa känslor när de överväger riskfyllda aktiviteter”, något han menar kan få konsekvenser för samhället.

Med nästan 25 procent av befolkningen i USA som tar paracetamol varje vecka kan minskad riskuppfattning och ökat risktagande få betydande effekter på samhället, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.