MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025


Mobilen har blivit en fara för våra barns anknytningsbehov

Mobilen tar mycket av vår tid och avbryter oss i vår närvaro i verkligheten. Barnpsykologen Christian Sörlie Ekström menar att alla skulle kunna gynnas av arbeta mer för att bli en sparsam användare av mobilen. Speciellt skulle barn gynnas av att både minska sin egen skärmtid och att de vuxna omkring barnet också gör det.

publicerad 24 september 2022
Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på, skriver Christian Sörlie Ekström, civilingenjör och psykolog.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Anknytningsprocessen arbetar med att skapa en förtroendefull kontakt mellan ett barn och dess anknytningsperson. En trygg anknytning ger barnet en tillförsikt om att omvärlden förstår dess behov, kan ingripa och göra rätt saker för att barnet ska känna en tillförsikt och trygghet. Med en trygg anknytning får individen en trygg bas att utgå från och en bild av sig själv som kapabel och värdefull. En egenskap som skall komma att följa individen genom hela livet.

I det här arbetet är troligen mobilen ett av de tydligaste hindren. Det finns väl ingenting idag som hackar upp tillvaron mer än en mobil med alla notiser påslagna. Vi har dessutom en ställtid i hjärnan för att ställa om från verkligheten till att ta emot elektronisk information. Varje gång det plingar i mobilen kommer vi att behöva ställa om från närvaro i verkligheten till att kolla vad som hänt sen sist.

De som skapar sociala medier använder sig av de bästa, mest högbetalda, psykologerna för att få din oavkortade uppmärksamhet. En 35-årig psykolog har en årslön på cirka 3 miljoner kronor på Facebook. Då kan vi förstå hur viktigt det är för de här företagen att kunna använda sig av, och kontrollera, våra hjärnor. Genom att kidnappa din hjärna kan de hela tiden hitta nya sätt att öka tiden vi ger till Facebook, Instagram, Twittter, Snapchat, Whats App och alla de andra uppfinningarna som tar vår uppmärksamhet i besittning. Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan. Och vi kan väl vara överens om att de lyckas ganska bra.

Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan.

De jobbar främst med vårt behov av bekräftelse, att ständigt komma tillbaka för att få den där bekräftelsen av en like eller ett svar på ett inlägg. Det där bekräftelsebehovet är så starkt, och psykologerna på Facebook vet hur man gör för att knyta dig allt närmare den där bekräftelsemaskinen.

Vi hänger i genomsnitt cirka två timmar per dag på sociala medier och de flitigaste besökarna är de födda på 1990-talet. Vi kan kanske anta att det är på vår fritid vi ägnar mest tid åt sociala medier. Om hälften av tiden ligger på den tid som vi har att vara med barnen är det en rejäl del som vi inte är närvarande. Lägg därtill att det ringer eller att vi måste ringa upp någon så går lätt en halvtimma till. Där rök minst halva närvarotiden eller mer än så.

Men till det kommer den där ställtiden, tiden det tar att gå från sociala medier till verkligheten, och då ryker en bit till. Enligt Anders Hansen, boken ”Skärmhjärnan”, kollar vi mobilen var tionde minut. Om vi tänker oss att vi har tre timmar med våra barn per vardag kommer vi alltså under den tiden att ha fått 18 avbrott av vår närvaro.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på. Vi kommer ju inte ihåg var vi var när Facebook meddelade att det kommit ett meddelande från din bästis på semester i Grekland. Sen är det svårt att hitta tillbaka till vardagen där barnet sitter och arbetar med anknytning, vilket det gör hela sin vakna tid. För ettåringen är det av livsavgörande betydelse att en stark anknytning kommer på plats, det registrerar vad du gör och hur mycket napp det får på sina utslängda krokar. Det registrerar och programmerar varje rörelse, ljud eller annat som kan tydas som en välgärning. Summan av dessa intryck kommer senare att bli en konklusion om barnet känner sig tryggt eller inte.

Och man behöver ju knappast ha doktorerat i ämnet för ett förstå att avbrott var tionde minut i dialogen med barnet knappast främjar anknytningen. Om det här mönstret upprepas under hela den tidiga barndomen kan man väl utan att ta till överord säga att det ökar risken för en otrygg anknytning.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på.

En grundläggande faktor bakom vårt behov av uppdateringar ligger i människans natur som flockdjur. Vi vill tillhöra flocken för att det under evolutionen har varit en förutsättning för överlevnad. En separation från flocken ökade kraftigt riskerna för att bli offer för rovdjur eller fientligt sinnade människor i andra flockar. Den här instinkten sitter kvar och vi mår dåligt av eller känner till och med ångest över att befinna oss utanför flocken. Därför vill vi ständigt uppdatera oss på, och få bekräftelse för, att vi fortfarande tillhör flocken och har behållit vår position.

Det är detta som teknologijättarnas psykologer på till exempel Facebook, Instagram och Twitter har utnyttjat när de utvecklat, och fortsätter att utveckla, metoder för att få oss beroende av deras produkter. Då de utgår från några av våra mest basala instinkter för överlevnad är det svårt att konkurrera med dem en tråkig torsdagskväll med stök, stress och barnskrik. Då är det förföriskt enkelt att få ett avbrott, kanske var tionde minut, från en annan värld. När ett sms plingar till kommer det att trigga uråldrig instinkt och reflexmässigt få oss att kolla mobilen. Det kan ju vara något viktigt, något positivt men, ännu starkare, något negativt. För vi har också genom evolutionen lärt oss att prioritera negativa budskap. Att kunna upptäcka faror har varit livsavgörande.

Man skulle kunna tro att vi över tiden kommer att kunna inse, eller mer precist vår hjärna kommer att kunna inse, att vi är ”lurade” till att titta i mobilen hela tiden. Att hjärnan så småningom kommer att utveckla ett ”skydd” mot de här reaktionerna. Men hoppas inte så mycket på det, evolutionen fungerar inte här. Den fungerade för 200 000 år sedan på så sätt att de som var svagast eller inte förstod hur man skyddade sig mot faror inte överlevde, eller som Darwin uttryckte det, ”The fittest survive”. Det innebar ju att de som inte kunde anpassa sig, som att komma utanför gruppen, inte överlevde. Flocken eller släktet blev på så sätt alltmer livskraftigt. Det var de starkaste eller listigaste individerna som överlevde.

Men det är ju ingen som dör för att vi kommer utanför 2000-talets flockar. Så de som inte kan hantera det här med mobilen kommer att överleva och skaffa barn precis på samma sätt som om mobilen inte fanns och någon evolutionär anpassning eller utveckling kommer inte att ske. Så under överskådlig tid kommer ingenting att förändras. Vi kommer att reagera på samma sätt som nu när vi får ett nytt förföriskt meddelande på Facebook.

Vi har i den här artikeln fokuserat på hur vårt eget användande av sociala medier påverkar relationen och anknytningsprocessen mellan oss som föräldrar och barn. Men till detta kommer i allt ökad utsträckning det faktum att barnen själva i mycket tidig ålder slukas av Ipads och nätet. Det blir ju, sett ur ett anknytningsperspektiv, närmast som en vägg mellan barn och anknytningsperson, en Ipad främjar ju knappast anknytningsprocessen mellan barn och förälder. Anknytningen går ju till så att barnet registrerar vad som händer i relation till anknytningspersonen för att ”synka våglängden”. Finns föräldern där, förstår den mig, kan jag få hjälp när det behövs?

I boken ”Skärmhjärnan” skriver psykiatrikern Anders Hansen att 80 procent av alla tvååringar använder nätet regelbundet. Om man gör en populärvetenskaplig undersökning under en promenad i Stockholms innerstad kan man lätt göra spaningen att många barn som sitter i barnvagnarna, många är för små att gå kan man tro, mycket riktigt sitter med en surfplatta. Anders Hansen skriver vidare att forskarna är överens: barn behöver 9-11 timmars sömn per natt, röra på sig minst en timme om dagen samt maximera sin skärmtid till max 2 timmar per dag för att må så bra som möjligt. De som uppfyller de här kriterierna är bara 5 procent.

Det här med att vara sparsam användare av mobilens alla frestelser tror jag är en sak som vi alla, utan att det kostar någonting, kan arbeta med. Vad jag menar med att det inte kostar något är att vi ju kan avstå väldigt mycket av den tid vi lägger ner på mobilanvändandet utan att det egentligen påverkar vare sig våra liv negativt eller kostar oss några pengar. Det är bara en fråga om motivation. Det är som att sluta röka eller snusa, som ju också är ett beroendeförhållande. Med rätt motivation finns det bara positiva konsekvenser med att dra ner på användandet.

 

Christian Sörlie Ekström

Christian Sörlie Ekström är civilingenjör och psykolog och har under många år skrivit böcker om, föreläst och debatterat i radio, tv samt dags- och fackpress inom områdena anknytning, barn och anledningar till psykisk ohälsa. Han har bland annat publicerat böckerna "Hur mår egentligen våra barn" och "Det bästa för våra barn".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundrelationer mer pålitliga än bästa vänner

publicerad Igår 11:05
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundägare tycker att relationen till deras hundar slår både bästa vännen och kärestan, visar en ny studie från Ungern. Den enda relationen som värderas högre är den till de egna barnen.

Forskare från Eötvös Loránd-universitetet i Ungern rekryterade 717 hundägare under två olika perioder, från april 2011 till februari 2013 samt från januari 2022 till december 2023. Omkring 20 procent av deltagarna hade barn och cirka 80 procent hade en romantisk partner.

Hundägare fick uppskatta flera påståenden kring relationen med husdjur, barn, romantisk partner, närmaste släkting samt bästa vän utifrån egenskaper som exempelvis pålitlighet, stöd och sällskap. Deltagarna fick också ange hur ofta de tog hand om personen, eller husdjuret, tillbringade rolig tid med dem eller grälade. Det gjorde man på en skala 1-5, vilket gav medelvärden för olika skalor. Forskarna jämförde sedan dessa medelvärden mellan hundrelationer och mänskliga relationer med hjälp av statistiska tester för att se om skillnaderna var signifikanta.

Forskarna upptäckte att ägarna i snitt gav sina hundar högre betyg för sällskap jämfört med närmaste släktingar, bästa vänner och romantiska partner. Hunden fick ett medelbetyg på 4,3, samtidigt som bästa vännen och partnern landade på 3,8 respektive 4 i skalan. Den enda som räknades som något bättre sällskap var ens barn, där medelvärdet landade på 4,5 i skalan.

Generellt sett hade ägarna väldigt lite konflikter med sina hundar (1,5), men desto mer med sina partner (2,3) och bästa vänner (2). Föräldrar hade också mer konflikter med sina barn än med hunden, där konflikter med barnen i medel landade på 1,8 på skalan. När det handlade om omsorg, både att ge och få, fick även här hunden och barnet högst betyg med 4,1 respektive 4,4 på skalan.

Barn toppade betygen när det gällde kärlek (4,7), pålitlighet (4,5) och stöd (4,4). Däremot låg hunden inte långt efter med en värdig andra plats gentemot släktingar, partner och bästa vännen. I kärlek rankades hunden 4,4, samtidigt som ens partner hamnade på 4,3. Hunden ansågs också mer pålitlig än bästa vännen med 4,2 respektive 3,8. När det handlade om att känna stöd låg hundens betyg i snitt på 4, samtidigt som ens partner låg på 3,9 och bästa vännen 3,7. Vidare var hundägarna också mer nöjda med sina relationer till sina hundar jämfört med sina närmaste släktingar och bästa vänner.

Enligt forskarna är hundar inte bara ”pälsbebisar” eller bästa vänner, utan en blandning av båda. Forskarna fann dock inte att bandet mellan ägare och hund var starkare hos personer med svagare mänskliga relationer.

Hundar erbjuder en mycket positiv relation med minimala konflikter, starkt socialt stöd och den unika möjligheten att ha full kontroll över en annat levande varelses liv, säger professor Enikő Kubinyi till brittiska The Guardian.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Första patienten i världen behandlad med ny genredigeringsteknik

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk kostar omkring 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tonåring med en sällsynt immunförsvarssjukdom har blivit först i världen att behandlas med den nya genredigeringstekniken prime editing. Syftet: att återställa funktionen i kroppens vita blodkroppar.

En månad efter ingreppet visar de första resultaten att tekniken verkar fungera – till synes utan några allvarliga biverkningar.

Behandlingen utfördes på en tonåring med kronisk granulomatös sjukdom – ett sällsynt, ärftligt tillstånd där immuncellerna saknar ett enzym som normalt hjälper till att döda bakterier. Detta gör att kroppen har svårt att bekämpa infektioner. Genom prime editing lyckades forskarna korrigera den mutation i DNA:t som orsakar sjukdomen.

Enligt bioteknikföretaget Prime Medicine, som utvecklat behandlingen, kunde man efter en månad se att enzymfunktionen återställts i två tredjedelar av patientens neutrofiler – en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i kroppens försvar mot bakterier. Det offentliggjordes av företaget den 19 maj.

Prime editing är en ny och mer precis variant av den kända tekniken CRISPR, ofta beskriven som en ”gensax”. Medan traditionell CRISPR klipper bort delar av DNA för att sedan ersätta dessa, fungerar prime editing mer som en textredigerare som kan rätta till fel i den genetiska koden utan att göra större ingrepp i arvsmassan. Tekniken utvecklades 2019 och betraktas som både säkrare och mer mångsidig än tidigare metoder.

Extremt dyr metod

Trots de lovande resultaten meddelar Prime Medicine att man inte planerar att fortsätta utveckla behandlingen, som går under namnet PM359, på egen hand.

– Vetenskapen har kommit tillräckligt långt för att många patienter skulle dra nytta av dessa genterapier. Men det handlar inte bara om vetenskap – utan om ekonomi, säger David Liu, kemibiolog vid Broad Institute of MIT och Harvard, och medgrundare till företaget.

För mycket sällsynta sjukdomar är utvecklingskostnaderna ofta höga i förhållande till det begränsade antalet patienter. Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk, mot blodsjukdomar som sickelcellsanemi, kostar i dag över 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

– Det är som att uppgradera din iPhone. Nya versioner kommer hela tiden, och verktygen förfinas ständigt, säger Joseph Hacia, medicinsk genetiker vid University of Southern California.

Behövs längre uppföljning

Prime editing är en av flera framväxande tekniker som utvecklats som alternativ till klassisk CRISPR. Metoden har potential att behandla fler sjukdomar med större precision, men det krävs tid och uppföljning innan man kan dra säkra slutsatser om dess långsiktiga effekter.

– Det kommer att ta 6–12 månader att vara säker på att de redigerade stamcellerna överlever, säger Annarita Miccio, expert på genterapi vid Imagine Institute i Paris.

Det kan också nämnas att kritiker har pekat på flera etiska farhågor kring prime editing och liknande tekniker, trots att de beskrivs som mycket precisa. En återkommande invändning är risken för att genetiska förändringar sker på fel ställe i arvsmassan och därmed kan orsaka oönskade biverkningar och mutationer.

Det har också uttryckts oro för att tekniken i framtiden kan användas för att förändra egenskaper snarare än behandla sjukdomar – något som aktualiserat debatten om så kallade ”designerbarn” och hur långt vi egentligen är beredda att gå när det kommer till att förändra människans genetiska kod.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gigantiska strukturer upptäckta under pyramiderna

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
3D-modell av hur delar av strukturerna under jorden ungefärligen kan se ut.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare kan ha hittat nya enorma konstruktioner som tidigare varit dolda under pyramiderna i Giza. Ny radarteknik antyder att dessa sträcker sig minst 600 meter ned i marken och kan omfatta hela området på Gizaplatån.

Med hjälp av så kallad syntetisk aperturradar (SAR) som i korthet innebär att man skapar 3D-avbildningar av jordytan, ville forskare från universitetet i Pisa, Italien, undersöka tre pyramider på Gizaplatån. Forskarna fokuserade på de tre största pyramiderna, däribland Cheopspyramiden och Khafrespyramiden. Tanken var att se om det fanns fler rum inuti pyramiderna som ännu inte blivit upptäckta.

Forskarna upptäckte också fler rum i pyramiderna, men därtill något som förbryllade dem. Under pyramiderna fanns nämligen enorma strukturer som sträcker sig mycket djupt ner i marken och som inte verkar vara naturliga utan konstruerade.

Över 600 meter under marken

Fem byggnationer som ser ut att ha någon form av sluttande tak upptäcktes, och under dessa fanns även åtta enorma ihåliga ”rör” arrangerade i två parallella rader. Rören är ihåliga och sträcker sig 648 meter ner i marken, vilket kan jämföras med exempelvis Eiffeltornet som är 330 meter högt. Kring varje rör slingrar sig spiralformade strukturer och rören ansluter sig längst ner till två kuber som är 80 meter i omfattning per sida.

Forskarna har även konstaterat, efter att ha studerat SAR-avbildningar under hela området kring de tre pyramiderna, att det dessutom finns strukturer under var och en av dessa. Strukturerna sträcker sig nedåt och verkar ansluta vidare till ett nätverk av strukturer som går ned så djupt som två kilometer under marken. Det ”bildar ett vidsträckt område med icke-naturliga strukturer som följer komplexa geometrier”, skriver forskarna.

För tidigt att dra slutsatser

Det gamla Egypten är fortsatt kantat av mystik och forskarna konstaterar att det än så länge är för tidigt att säga vad det egentligen är som gömmer sig under pyramiderna. Diskussioner kring vad strukturerna verkligen är går heta, där forskarna spekulerar kring att rören skulle kunna vara någon form av vattensystem och spiralerna kring rören skulle kunna vara trappor.

Nicole Ciccolo, som är talesman för studien, påtalar enligt New York Post också att vissa av de nya rönen faktiskt för tankarna till vad som tidigare avvisats som legender, exempelvis den som förtäljer om Amentis salar (eng. ”Halls of Amenti”), ett bibliotek som sägs förborga den antika världens allra djupaste hemligheter.

En anmärkningsvärt stark korrelation mellan utformningen och egenskaperna hos dessa underjordiska kamrar och de legendariska Halls of Amenti som beskrivs i forntida myter, menar Ciccolo som dock betonar att fynden ser ut att vara en revolution för arkeologin.

Dessa nya arkeologiska fynd kan omdefiniera vår förståelse av den heliga topografin i det forna Egypten och ge oss geografiska koordinater för tidigare okända och outforskade underjordiska strukturer, tillägger hon.

”Falska nyheter”

Alla är samtidigt inte övertygade om forskarnas fynd som ännu inte blivit granskade av andra forskare. De nya fynden ser också ut att gå kraftigt på tvären mot den fortsatt ledande konventionella teorin om att pyramiderna uppfördes som gravmonument av faraoner. Zahi Hawass, arkeolog och Egyptens före detta minister för antikviteter och särskilt känd för sitt ihärdiga försvar av konventionella teorier kring pyramiderna, avfärdar exempelvis de nya rönen i sin helhet.

Påståendet om att radar har använts inuti pyramiden är falskt, och de tekniker som använts är varken vetenskapligt godkända eller validerade, säger Hawass till The National.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige sticker ut i ny global kartläggning av ekonomisk makt

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Mark Zuckerberg, Jeff Bezos och Elon Musk brukar räknas som tre av världens rikaste - och mäktigaste män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny internationell databas kartlägger världens mest ekonomiskt inflytelserika makthavare – och Sverige utmärker sig. I kontrast till många andra länder krävs här sällan några enastående akademiska meriter för att nå den finansiella toppen.

Vilka är de som styr världsekonomin egentligen? En grupp på 70 forskare har samlat in data om över 3 500 personer från 16 länder som tillsammans står för en majoritet (54 procent) av världens BNP.

Resultaten, presenterade i den nya World Elite Database (WED), visar både globala likheter och nationella skillnader när det gäller ålder, utbildning och bakgrund, och Sverige avviker markant i en fråga. Här har endast fem procent av de rikaste makthavarna en doktorsgrad – det lägsta värdet bland alla undersökta länder.

Det handlar om vd:ar och styrelseledamöter på storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin. Medianåldern varierar stort: Den amerikanska finansiella aristokratin är äldst (62 år), medan Kina och Polen har yngsta toppskiktet (55 år).

Födelseort skiljer också: I Kina är nästan hälften av eliten födda i små byar, men bara 1 procent är utlandsfödda. I Storbritannien är däremot 45 procent av de rikaste födda utanför landet, ofta i Indien.

– Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier, noterar Håkan Johansson, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom WED.

”Värderas inte högt i Sverige”

Sveriges ekonomiska härskarklass utmärker sig genom sin låga utbildningsnivå, även om man jämför med grannländerna. I Tyskland har en dryg tredjedel av de som har den ekonomiska makten en doktorsgrad eller motsvarande, jämfört med var tjugonde makthavare i Sverige.

– Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp, fortsätter Johansson.

En masterexamen är allra vanligast bland pamparna, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer vanligt förekommande. Allra lägst utbildningsnivå har de som ärvt sin förmögenhet.

För att bli en del av den finansiella makten är en ekonomiutbildning annars den vanligaste vägen – förutom i Kina och Finland, där det är vanligare att de som nått ”toppen” i stället är civilingenjörer.

I Storbritannien, Polen och Schweiz värderas också juridik och humaniora högt – här har minst 20 procent av ”toppskiktet” studerat dessa ämnen – jämfört med färre än tio procent i de nordiska länderna.

”Har enorm makt”

Vissa kanske frågar sig varför det är viktigt för forskare att kartlägga makthavarnas bakgrund och meriter, men Håkan Johansson konstaterar att det handlar om en grupp som har ett extremt stort inflytande och att det är viktigt att försöka förstå hur och varför de fattar sina beslut.

– Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen. Detta är den första databasen av sitt slag och vi är många forskare som kommer att använda den i våra studier.

– Ett exempel på forskning som vore intressant att göra med hjälp av databasen är att knyta den till vad ekonomiska eliter faktiskt gör med sin makt, exempelvis i studier av eliternas klimatpåverkan, fortsätter han.

World Elite Database (WED) är resultatet av ett internationellt samarbete mellan ett 70-tal forskare från bland annat Chile, Danmark, Italien, Frankrike, Finland, Kina, Norge, Polen, Portugal, Ryssland, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

Databasen är i nuläget tillgänglig enbart för forskare och innehåller drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens bruttonationalprodukt.

Den första vetenskapliga artikeln baserad på materialet publicerades nyligen i British Journal of Sociology.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.