MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 22 augusti 2025

fredag 22 augusti 2025

 

Mobilen har blivit en fara för våra barns anknytningsbehov

Mobilen tar mycket av vår tid och avbryter oss i vår närvaro i verkligheten. Barnpsykologen Christian Sörlie Ekström menar att alla skulle kunna gynnas av arbeta mer för att bli en sparsam användare av mobilen. Speciellt skulle barn gynnas av att både minska sin egen skärmtid och att de vuxna omkring barnet också gör det.

publicerad 24 september 2022
Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på, skriver Christian Sörlie Ekström, civilingenjör och psykolog.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Anknytningsprocessen arbetar med att skapa en förtroendefull kontakt mellan ett barn och dess anknytningsperson. En trygg anknytning ger barnet en tillförsikt om att omvärlden förstår dess behov, kan ingripa och göra rätt saker för att barnet ska känna en tillförsikt och trygghet. Med en trygg anknytning får individen en trygg bas att utgå från och en bild av sig själv som kapabel och värdefull. En egenskap som skall komma att följa individen genom hela livet.

I det här arbetet är troligen mobilen ett av de tydligaste hindren. Det finns väl ingenting idag som hackar upp tillvaron mer än en mobil med alla notiser påslagna. Vi har dessutom en ställtid i hjärnan för att ställa om från verkligheten till att ta emot elektronisk information. Varje gång det plingar i mobilen kommer vi att behöva ställa om från närvaro i verkligheten till att kolla vad som hänt sen sist.

De som skapar sociala medier använder sig av de bästa, mest högbetalda, psykologerna för att få din oavkortade uppmärksamhet. En 35-årig psykolog har en årslön på cirka 3 miljoner kronor på Facebook. Då kan vi förstå hur viktigt det är för de här företagen att kunna använda sig av, och kontrollera, våra hjärnor. Genom att kidnappa din hjärna kan de hela tiden hitta nya sätt att öka tiden vi ger till Facebook, Instagram, Twittter, Snapchat, Whats App och alla de andra uppfinningarna som tar vår uppmärksamhet i besittning. Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan. Och vi kan väl vara överens om att de lyckas ganska bra.

Deras enda mål är att ständigt maximera vår användning, att öka antalet gånger som vi går in och öka antalet minuter vi stannar inne. Att kapa till sig så stor del av vårt liv som de kan.

De jobbar främst med vårt behov av bekräftelse, att ständigt komma tillbaka för att få den där bekräftelsen av en like eller ett svar på ett inlägg. Det där bekräftelsebehovet är så starkt, och psykologerna på Facebook vet hur man gör för att knyta dig allt närmare den där bekräftelsemaskinen.

Vi hänger i genomsnitt cirka två timmar per dag på sociala medier och de flitigaste besökarna är de födda på 1990-talet. Vi kan kanske anta att det är på vår fritid vi ägnar mest tid åt sociala medier. Om hälften av tiden ligger på den tid som vi har att vara med barnen är det en rejäl del som vi inte är närvarande. Lägg därtill att det ringer eller att vi måste ringa upp någon så går lätt en halvtimma till. Där rök minst halva närvarotiden eller mer än så.

Men till det kommer den där ställtiden, tiden det tar att gå från sociala medier till verkligheten, och då ryker en bit till. Enligt Anders Hansen, boken ”Skärmhjärnan”, kollar vi mobilen var tionde minut. Om vi tänker oss att vi har tre timmar med våra barn per vardag kommer vi alltså under den tiden att ha fått 18 avbrott av vår närvaro.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på. Vi kommer ju inte ihåg var vi var när Facebook meddelade att det kommit ett meddelande från din bästis på semester i Grekland. Sen är det svårt att hitta tillbaka till vardagen där barnet sitter och arbetar med anknytning, vilket det gör hela sin vakna tid. För ettåringen är det av livsavgörande betydelse att en stark anknytning kommer på plats, det registrerar vad du gör och hur mycket napp det får på sina utslängda krokar. Det registrerar och programmerar varje rörelse, ljud eller annat som kan tydas som en välgärning. Summan av dessa intryck kommer senare att bli en konklusion om barnet känner sig tryggt eller inte.

Och man behöver ju knappast ha doktorerat i ämnet för ett förstå att avbrott var tionde minut i dialogen med barnet knappast främjar anknytningen. Om det här mönstret upprepas under hela den tidiga barndomen kan man väl utan att ta till överord säga att det ökar risken för en otrygg anknytning.

Den mest förödande effekten på lite sikt är att de digitala apparaterna bryter den våglängd som vi talar till vårt barn på.

En grundläggande faktor bakom vårt behov av uppdateringar ligger i människans natur som flockdjur. Vi vill tillhöra flocken för att det under evolutionen har varit en förutsättning för överlevnad. En separation från flocken ökade kraftigt riskerna för att bli offer för rovdjur eller fientligt sinnade människor i andra flockar. Den här instinkten sitter kvar och vi mår dåligt av eller känner till och med ångest över att befinna oss utanför flocken. Därför vill vi ständigt uppdatera oss på, och få bekräftelse för, att vi fortfarande tillhör flocken och har behållit vår position.

Det är detta som teknologijättarnas psykologer på till exempel Facebook, Instagram och Twitter har utnyttjat när de utvecklat, och fortsätter att utveckla, metoder för att få oss beroende av deras produkter. Då de utgår från några av våra mest basala instinkter för överlevnad är det svårt att konkurrera med dem en tråkig torsdagskväll med stök, stress och barnskrik. Då är det förföriskt enkelt att få ett avbrott, kanske var tionde minut, från en annan värld. När ett sms plingar till kommer det att trigga uråldrig instinkt och reflexmässigt få oss att kolla mobilen. Det kan ju vara något viktigt, något positivt men, ännu starkare, något negativt. För vi har också genom evolutionen lärt oss att prioritera negativa budskap. Att kunna upptäcka faror har varit livsavgörande.

Man skulle kunna tro att vi över tiden kommer att kunna inse, eller mer precist vår hjärna kommer att kunna inse, att vi är ”lurade” till att titta i mobilen hela tiden. Att hjärnan så småningom kommer att utveckla ett ”skydd” mot de här reaktionerna. Men hoppas inte så mycket på det, evolutionen fungerar inte här. Den fungerade för 200 000 år sedan på så sätt att de som var svagast eller inte förstod hur man skyddade sig mot faror inte överlevde, eller som Darwin uttryckte det, ”The fittest survive”. Det innebar ju att de som inte kunde anpassa sig, som att komma utanför gruppen, inte överlevde. Flocken eller släktet blev på så sätt alltmer livskraftigt. Det var de starkaste eller listigaste individerna som överlevde.

Men det är ju ingen som dör för att vi kommer utanför 2000-talets flockar. Så de som inte kan hantera det här med mobilen kommer att överleva och skaffa barn precis på samma sätt som om mobilen inte fanns och någon evolutionär anpassning eller utveckling kommer inte att ske. Så under överskådlig tid kommer ingenting att förändras. Vi kommer att reagera på samma sätt som nu när vi får ett nytt förföriskt meddelande på Facebook.

Vi har i den här artikeln fokuserat på hur vårt eget användande av sociala medier påverkar relationen och anknytningsprocessen mellan oss som föräldrar och barn. Men till detta kommer i allt ökad utsträckning det faktum att barnen själva i mycket tidig ålder slukas av Ipads och nätet. Det blir ju, sett ur ett anknytningsperspektiv, närmast som en vägg mellan barn och anknytningsperson, en Ipad främjar ju knappast anknytningsprocessen mellan barn och förälder. Anknytningen går ju till så att barnet registrerar vad som händer i relation till anknytningspersonen för att ”synka våglängden”. Finns föräldern där, förstår den mig, kan jag få hjälp när det behövs?

I boken ”Skärmhjärnan” skriver psykiatrikern Anders Hansen att 80 procent av alla tvååringar använder nätet regelbundet. Om man gör en populärvetenskaplig undersökning under en promenad i Stockholms innerstad kan man lätt göra spaningen att många barn som sitter i barnvagnarna, många är för små att gå kan man tro, mycket riktigt sitter med en surfplatta. Anders Hansen skriver vidare att forskarna är överens: barn behöver 9-11 timmars sömn per natt, röra på sig minst en timme om dagen samt maximera sin skärmtid till max 2 timmar per dag för att må så bra som möjligt. De som uppfyller de här kriterierna är bara 5 procent.

Det här med att vara sparsam användare av mobilens alla frestelser tror jag är en sak som vi alla, utan att det kostar någonting, kan arbeta med. Vad jag menar med att det inte kostar något är att vi ju kan avstå väldigt mycket av den tid vi lägger ner på mobilanvändandet utan att det egentligen påverkar vare sig våra liv negativt eller kostar oss några pengar. Det är bara en fråga om motivation. Det är som att sluta röka eller snusa, som ju också är ett beroendeförhållande. Med rätt motivation finns det bara positiva konsekvenser med att dra ner på användandet.

 

Christian Sörlie Ekström

Christian Sörlie Ekström är civilingenjör och psykolog och har under många år skrivit böcker om, föreläst och debatterat i radio, tv samt dags- och fackpress inom områdena anknytning, barn och anledningar till psykisk ohälsa. Han har bland annat publicerat böckerna "Hur mår egentligen våra barn" och "Det bästa för våra barn".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad Igår 8:30
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Tarmbakterier kan skydda mot PFAS

publicerad 4 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vissa tarmbakterier kan absorbera PFAS-ämnen, enligt ny forskning från Cambridge University. En ökning av dessa bakterier skulle kunna bidra till ett bättre skydd mot de skadliga effekterna av de så kallade evighetskemikalierna.

I studien, som publicerats i Nature Microbiology, identifierade forskarna en familj av bakteriearter som kan absorbera olika PFAS-molekyler. Dessa bakterier finns naturligt i människans tarmflora.

Forskarna tillsatte därefter nio av dessa mänskliga bakterier i möss för att ”humanisera” deras mikrobiom och lät dem äta mat som innehöll PFAS-ämnen. Man kunde då se att bakterierna ackumulerade kemikalierna, som sedan utsöndrades med avföringen.

Vidare upptäckte forskarna att bakterierna, när mössen utsattes för ökande halter av PFAS, arbetade hårdare och avlägsnade en konsekvent andel av de giftiga ämnena. Inom några minuter efter exponering absorberade bakterierna mellan 25 och 74 procent av PFAS.

”Långsamt verkande gift”

PFAS finns idag i stort sett överallt – i vardagsprodukter, dricksvatten, livsmedel och till och med i människans blod. De är mycket svårnedbrytbara, vilket gett dem smeknamnet ”evighetskemikalier”, och kan orsaka skada både på miljön och på människors hälsa.

Vi utsätts alla för PFAS via vårt vatten och vår mat – dessa kemikalier är så utbredda att de finns i oss alla, säger forskaren Dr Anna Lindell vid Cambridge University, första författare till studien, i ett pressmeddelande och fortsätter:

PFAS ansågs tidigare vara säkra, men nu är det klart att så inte är fallet. Det har tagit lång tid för PFAS att uppmärksammas eftersom de inte är akut giftiga i låga halter. Men de är som ett långsamt verkande gift.

Öppnar möjligheter

Studiens resultat är lovande och visar för första gången att tarmbakterier kan bidra till att avlägsna PFAS från kroppen. Det är dock ännu inte testat på människor, betonar forskarna.

Målet är nu att utveckla probiotiska kosttillskott som ökar mängden av dessa nyttiga bakterier i tarmen och därigenom skyddar mot PFAS-effekter. Forskarna påpekar att trots de dokumenterade hälsoriskerna görs fortfarande mycket lite för att aktivt avlägsna PFAS från kroppen.

— Verkligheten är att PFAS redan finns i miljön och i våra kroppar, och vi måste försöka mildra deras påverkan på vår hälsa nu. Vi har inte hittat något sätt att förstöra PFAS, men våra resultat öppnar möjligheten att utveckla metoder för att få bort dem från våra kroppar där de gör mest skada, säger Dr Indra Roux, medförfattare till studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.